Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Större rättssäkerhet för sjukskrivna

Nu har Försäkringskassan fått i uppdrag att åtgärda brister i handläggningen av sjukpenningärenden. Bra, men inte tillräckligt, tycker Unionen som vill se mer långtgående förändringar på sikt.
Niklas Hallstedt Publicerad
Jessica Gow / TT
Försäkrinskassan ska se över ärenden där personer nekas sjukpenning för att de anses kunna börja jobba igen. Jessica Gow / TT

Det är regeringen som gett Försäkringskassan i uppdrag att se över de ärenden där sjukpenning nekas på grund av att personen det gäller anses kunna försörja sig ”i ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete”.

Bakgrunden är den statliga utredning av sjukförsäkringen som genomförts de senaste åren.

I betänkandet föreslogs bland annat att bedömningen av arbetsförmågan efter 180 dagars sjukskrivning ska göras mot angivet normalt förekommande arbete, inte som i dag normalt förekommande arbete. Det skulle alltså innebära att Försäkringskassan tvingas precisera vilket arbete man anser att den sjukskrivne skulle klara av.

Ett annat förslag från utredaren gick ut på att den sjukskrivne som fyllt 62 år ska slippa denna bedömning av arbetsförmågan efter 180 dagar. I stället ska hen få sin arbetsförmåga bedömd enbart mot arbete hos arbetsgivaren.

Men de förslagen går inte regeringen in på i sitt uppdrag till Försäkringskassan. I stället handlar det om att det faktiskt alltid ska genomföras en utredning för att se om det finns ett arbete som den sjukskrivna kan genomföra, att utredningarna är korrekt dokumenterade samt att besluten är ordentligt motiverade.

Ytterligare en del i uppdraget är att Försäkringskassan ska säkerställa att behovet av rehabiliteringsinsatser utreds och vidtas så tidigt som möjligt.

Från Unionens sida välkomnar man regeringens initiativ.

– Regeringen nyttjar möjligheten man har att styra kassan. Det är ett steg på vägen, säger Kerstin Burman, förbundsjurist specialiserad på försäkringsrätt, som framhåller att Försäkringskassan åter ska ta ett samordningsansvar för rehabiliteringsinsatser samt att kassan nu tydligare behöver motivera hur de har kommit fram till att en person kan ta ett arbete.

Läs mer: Unionen vill se enklare regler för sjukskrivna

– Det är bra för rättssäkerheten. Då får man veta om det finns något intyg som måste kompletteras. Eller så förstår man kassans beslut och kan acceptera det.

Men det här är inte nog, anser Unionen. Man vill även se sjukförsäkringsutredningens förslag på lagändringar genomförda.

– Unionen tillstyrker förslagen. Vi hoppas att också få se en lagstiftningsprodukt så småningom, säger Kerstin Burman.

– Tyvärr verkar det inte finnas någon bred politisk enighet om det. Nu behöver de politiska partierna prata med varandra för att se vad som kan göras.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

De har redan skrotat karensen – ”En besparing”

Organisationen Sverok slopade karensavdraget för flera år sedan. Martin Odh, generalsekreterare, rekommenderar andra arbetsgivare att göra samma sak.
– Det är en besparing snarare än en kostnad, säger han.
David Österberg Publicerad 8 oktober 2026, kl 06:00
Martin Odh, generalsekreterare Sverok
Sverok har slopat karensen. Effekten är mindre sjuknärvaro och gladare medarbetare. Sjukskrivningarna har inte ökat, enligt Martin Odh, generalsekreterare. Foto: David Österberg

Frågan om karensavdraget är just nu en het politisk fråga. Partierna till vänster – S, V och MP – vill avskaffa avdraget, medan övriga partier vill behålla det.

På spelkulturförbundet Sverok slopade man karensen redan 2018.

– Vi slöt en överenskommelse med fackklubben. Det handlade om att möta medarbetarnas behov av flexibilitet och skapa en attraktiv arbetsplats, säger Martin Odh som sedan i våras är generalsekreterare på förbundet.

Bedömningen 2018 var att förändringen varken skulle kosta pengar eller spara pengar åt arbetsgivaren. Men i dag tror Martin Odh att förändringen har inneburit en besparing. Därför rekommenderar han andra arbetsgivare, åtminstone på tjänstemannasidan, att göra likadant.

– Ur ett långsiktigt perspektiv tror jag att slopad karens är en besparing i form av friskare medarbetare och en attraktivare arbetsplats. Det dyraste man kan göra är att behöva rekrytera ny personal.

Så mycket kan ett slopat karensavdrag kosta

Arbetsgivarorganisationerna i Sverige motsätter sig slopat karensavdrag. Att betala sjuklön från första dagen skulle leda till ökade kostnader och minskade intäkter för företagen på upp till 40 miljarder kronor om året, enligt Svenskt Näringsliv.

Andra kalkyler är försiktigare. Enligt Riksdagens utredningstjänst skulle ett slopat avdrag öka sjuklönekostnaderna med mellan tolv och 21 miljarder kronor.

De fackliga organisationerna är splittrade i sin syn på karensavdraget. Paraplyorganisationen LO, som samordnar 13 fack på arbetarsidan, anser att det bör tas bort, medan de 12 TCO-förbunden tycker olika.

Unionen vill sänka karensavdraget

Det största tjänstemannaförbundet Unionen förespråkar en medelväg, där karensavdraget blir mindre än i dag men inte tas bort helt. Då minskar pressen att jobba när man är sjuk, utan att sjukförsäkringen riskerar att missbrukas.

Enligt Unionen slår karensavdraget olika hårt mot olika människor. Den som ofta träffar andra på jobbet eller har ett yrke med hög smittorisk drabbas hårdare. Kvinnor har också fler sjukdagar än män. Dessutom är ersättningen lägre i Sverige än i många andra länder. Vid exempelvis tre dagars sjukfrånvaro ersätts i Sverige cirka 53 procent av inkomsten – medan flera jämförbara länder ligger på mellan 80 och 100 procent.

På Sverok har man inte haft ökade sjuklönekostnader sedan avdraget slopades.

– Vi kan inte se att medarbetare sjukskriver sig när de inte är sjuka. Slopad karens innebär dels att man slipper känna sig tvingad att komma till kontoret när man är sjuk, dels att smittorisken minskar. Dessutom visar vi att vi är en attraktiv arbetsplats som bryr oss om våra medarbetare, säger Marin Odh.

Så fungerar karensavdraget

  • Karensavdraget är ett avdrag på sjuklönen när en anställd blir sjuk.
  • Avdraget motsvarar 20 procent av den sjuklön som den anställde beräknas få under en genomsnittlig arbetsvecka.
  • Avdraget är ungefär 1 500 kronor för den som tjänar 40 000 kronor i månaden.