Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Facklig strid mellan Unionen och Elektrikerförbundet

Elektrikerförbundet har satt ett säkerhetsföretag i blockad för att få till kollektivavtal. Men Unionen anser att larminstallatörerna är tjänstemän.
– Vi har rätt att teckna kollektivavtal och den delen behöver Unionen inte lägga sig i, säger Elektrikerförbundets förhandlingschef Mikael Pettersson.
Ola Rennstam Publicerad
Fredrik Sandberg / TT
Arbetsuppgifterna handlar om sälj och planering, inte om att montera och installera i någon större utsträckning, säger Jimmi Hall, central ombudsman på Unionen. Fredrik Sandberg / TT

Unionen har – återigen – hamnat i en infekterad strid med Elektrikerförbundet. Bakgrunden är den blockad som LO-förbundet inledde på säkerhetsföretaget Hometec Security Gbg AB den 3 september med syfte att få bolaget att teckna kollektivavtal. Hometec Security har redan kollektivavtal med Unionen och många medarbetare är medlemmar i förbundet. LO-förbundets stridsåtgärder har fått Unionen att reagera.

– Utifrån den information vi har utför våra medlemmar på företaget tjänstemannauppgifter. Det handlar om sälj och planering, inte om att montera och installera i någon större utsträckning. Det är vad vi betraktar ett säljarjobb och då är det vårt avtal som gäller och de ska inte omfattas av något elinstallatörsavtal, säger Jimmi Hall, central ombudsman på Unionen.

Men enligt Elektrikerförbundet är tjänstemannaavtalet inte tillämpligt eftersom man anser att larminstallatörerna är att betrakta som arbetare.

– Vi har organiserat larminstallatörer på en mängd olika företag sedan 1950. Enligt den svenska modellen har vi rätt att teckna kollektivavtal för de här arbetsuppgifterna och den delen tycker vi inte att Unionen behöver lägga sig i, säger Elektrikerförbundets förhandlingschef Mikael Pettersson.

Innan blockaden trädde i kraft var Unionen i kontakt med Elektrikerförbundet för att få möjlighet att reda ut arbetsuppgifterna på det berörda säkerhetsföretaget.

– Vi fick svaret att det inte behövdes och sedan vidtog de sina stridsåtgärder. Vi är fortfarande villiga att sätta oss ner och gå igenom det här ordentligt men de har hittills inte varit intresserade, säger Jimmi Hall.

Företaget vill att larmoperatörerna ska gå på tjänstemännens avtal. Elektrikerförbundets förhandlingschef är kritisk till Unionens agerande.

– Vi tycker att Unionen har företrätt företaget i frågan om kollektivavtalsteckning, vilket är lite märkligt.

Utveckla, hur menar du då?
– Att man i det här läget diskuterar vilket avtal som ska gälla för installatörerna, den diskussionen kommer senare. Om det finns två kollektivavtal på ett företag då kan det vara så att det ena är mer tillämpligt än det andra, säger Mikael Pettersson.

Men det är inte enbart gränsdragningstvisten som har skapat irritation mellan facken. Enligt Elektrikerförbundets regionala ombudsmän har medlemmar känt sig tvingade att söka inträde i Unionen innan varslet trädde i kraft för att slippa repressalier från arbetsgivaren. Bland annat ska man ha blivit kallade till ett obligatoriskt möte där företaget baktalade Elektrikerförbundet. Ett grovt intrång i den fria föreningsrätten, enligt LO-förbundet.

– Det är ytterst osmakligt om Unionen mot all förmodan inte skulle hålla sig neutrala i den här konflikten och bevilja inträde i Unionen för våra medlemmar, säger ombudsmannen Peter Hjortskog till tidningen Elektrikern.

Unionens regionala ombudsman i Göteborg närvarade på mötet och även här har förbundet en annan bild av vad som inträffat.

– Det handlade om ett informationsmöte där arbetsgivaren klargjorde att man har kollektivavtal med Unionen. På det mötet förekom i vart fall inga påtryckningar, men hur Elektrikerna tolkar det är en annan sak, säger Jimmi Hall.

Detta är inte första gången som Unionen och Elektrikerförbundet är i luven på varandra. I december förra året kom en skiljedom angående en konflikt förbunden emellan på säkerhetsbolaget Sector alarm. Den domen klargjorde att Unionenmedlemmarna på företaget till största del utförde uppgifter som var att beteckna som arbetararbetsuppgifter och därmed skulle följa det avtal som tecknades med Elektrikerförbundet.

Läs mer: Unionen förlorade tvist om avtal

LO-förbundet tror att skiljedomen kommer vara applicerbar även när det gäller Hometec Security.

– Håller man på med hemlarm så är det väldigt snarlika arbetsuppgifter. Det behöver man inte vara Einstein för att räkna ut, säger Mikael Pettersson.

(Bild på Mikael Pettersson: Diana Oldenburg)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Klart med nya löner i callcenterbranschen

Avtalet för callcenter är klart. I år blir löneökningen 3 procent. Anställda får en dag kortare arbetstid per år och deltidsanställda får övertidsersättning. Den extra ersättningen för den som jobbar under pingsten försvinner.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 5 november 2025, kl 15:27
Anställd på callcenter
Ett nytt kollektivavtal för callcenterbranschen ger arbetsgivarna rätt att införa delade pass. Den extra ersättningen för pingsthelgen försvinner - men höjs för andra storhelger. Colourbox

Förra veckan kom Unionen och Almega överens om ett nytt kollektivavtal för callcenterbranschen. Avtalet ger 5,5 procents löneökningar på två år och en dags arbetstidsförkortning per år. Deltidsanställda får övertidsersättning när de jobbar mer än sin ordinarie tid.

Arbetstidsförkortningen är värd 0,5 procent. Det betyder att lönerna hade kunnat höjas mer om Unionen hade avstått kravet på kortare arbetstid. När Kollega gjorde en rundringning bland Unionenklubbar tidigare under hösten tyckte facken på Transcom i Örebro och Eskilstuna att högre lön var viktigare än kortare arbetstid.

– Alla låginkomsttagare, i alla fall i den här branschen, hade hellre tagit 0,5 procent lönelyft än en extra ledig dag eftersom det leder till mer ekonomisk stabilitet, sa Björn Axelsson, klubbordförande i Eskilstuna.

Men enligt Max Wivhagen är kortare arbetstid en väldigt viktig fråga för Unionens medlemmar.

– Med tanke på att all tid räknas så arbetar våra medlemmar konstant under arbetsdagen, förutom på kollektivavtalade raster och pauser. Det finns ofta inget utrymme att ta det lite lugnt på jobbet som det finns på många andra avtalsområden.

Ersättning för storhelg försvinner

Tidigare avtal gav storhelgsersättning för den som jobbade under pingsthelgen. Den ersättningen är nu borta.

– Annandag pingst är ingen röd dag längre så det är rimligt att storhelgsersättning vid arbete inte ska gälla då. Samtidigt kunde vi inte gå med på att sänka avtalets värde. Vi kom överens om en höjning av ersättningen för de kvarvarande storhelgerna. Höjningen blev tio kronor extra per timme, säger Max Wivhagen.

Möjligt att införa delade pass

Arbetsgivare får också möjlighet att införa delade pass. Det innebär att en anställd först kan arbeta ett morgonpass, ha ett uppehåll på några timmar och sedan jobba ett kvällspass. Tidigare fanns en spärr som innebar att en anställd som längst kunde ha 90 minuters uppehåll mellan två pass.

– Årets uppgörelse ger möjligheten att ingå överenskommelse om längre uppehåll mellan passen för den som vill men ingen får tvingas till en sådan överenskommelse, säger Max Wivhagen.

Ska meddela klubben 

Arbetsgivaren ska dessutom meddela klubben att sådan överenskommelse har ingåtts – och får inte villkora den fortsatta anställningen med att någon måste ingå en sådan överenskommelse. Arbetsgivaren kan inte heller villkora nyanställningar med krav på delade pass.

– Om arbetsgivaren ändå skulle göra det behöver individen bara kontakta sin lokala klubb eller Unionen regionalt om det inte finns klubb. Arbetsgivaren riskerar då att förlora möjligheten att ingå den typen av överenskommelse på arbetsplatsen, säger Max Wivhagen.

Individen kan dessutom säga upp sin överenskommelse med arbetsgivaren utan att anställningsavtalet eller sysselsättningsgraden påverkas.

Callcenteravtalet i korthet

  • Det nya avtalet gäller från den 1 november 2025. Lönepotten är 3,0 procent i år. Nästa år är den 2,5 procent.
  • Lägstalönen för den som har fyllt 20 år är 21 097 kronor i år och 21 624 kronor nästa år.
  • Lägstalönen för den som har fyllt 24 år är 24 458 kronor i år och 25 069 kronor nästa år.
  • Från och med nästa år får anställda en dags arbetstidsförkortning per år.
  • Deltidsanställda får rätt till övertidsersättning när de jobbar mer än sin ordinarie arbetstid.
  • Pingsten räknas inte längre som storhelg. I stället höjs lönetillägget för övriga storhelger.
  • Arbetsgivare får möjlighet att införa delade pass.