Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Majoritet vill ha sex timmars arbetsdag - men samma lön

Efter 100 år med lagstadgad åttatimmarsdag kanske det är dags för sex timmars arbetsdag? Det tycker i alla fall mer än hälften i Sverige. Kollega har frågat tre förtroendevalda hur de ser på kortad arbetstid.
Anita Täpp Publicerad 1 september 2020, kl 14:04
Syda Productions / Colourbox
Åtta timmars arbetsdag är för långt enligt de flesta i Sverige. Men majoriteten kan inte tänka sig att gå ner i lön även om de skulle jobba mindre. Syda Productions / Colourbox

2019 var det 100 år sedan Sveriges Riksdag lagstadgade om åtta timmars arbetsdag. Men en debatt om sänkt arbetstid har sedan länge förts.

I Finland kräver nu statsminister Sanna Marin att finländarna ska få sex timmars arbetsdag.

Ett annat aktuellt exempel på arbetstidsförkortning är att Tysklands största fackförbund, IG Metall, vill se att arbetsveckan kortas till fyra dagar.

I Sverige finns ännu inga planer på att kräva en så omfattande förkortning av arbetstiden, enligt Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen. Men även här är arbetstidsförkortning ett prioriterat mål för fackföreningsrörelsen och kan bli en het fråga i årets avtalsrörelse.

Läs mer: Tysklands största fack vill ha fyradagarsvecka

Och enligt en färsk Sifo-undersökning anser 55 procent av svenskarna att tiden för att införa sex timmars arbetsdag nu är mogen. Det gäller framför allt kvinnor där fler än sex av tio har den åsikten, medan det gäller knappt hälften av männen.

När det gäller de tveksamma är dock könsfördelningen ungefär densamma, då två av tio både bland män och kvinnor inte vet hur de ska ställa sig till saken.

Nästan lika många som är för sextimmarsdagen, 50 procent, anser också att de skulle få lika mycket arbete utfört på sex som på åtta timmar.

Långt färre, 30 procent, är beredda på att gå ner i lön för att få denna arbetstidsförkortning.

Läs mer: Byrå slopar sextimmarsdag

Fotnot:
1 466 personer mellan 16 och 79 år deltog i Sifos webbundersökning som gjordes på uppdrag av rekryterings- och bemanningsföretaget Randstad mellan den 22 till 25 juni 2020. Läs mer här.

 

Klart man ska ha samma lön för samma arbete

Vi ställde följande frågor till tre förtroendevalda i Unionen:

1. Borde sex timmars arbetsdag införas och i så fall varför?
2. Ska lönen vara densamma?
3. Finns några nackdelar med sex timmars arbetsdag?
4. Borde Unionen driva den här frågan hårdare?

Gunilla Nilsson, Unionens klubbordförande på Östersundshem:

1. Ja. Vi testade ju det för några år sedan, när vi deltog i ett forskningsprojekt i 18 månader. Och det har vi bara bra erfarenheter av. Forskarna fann framför allt att vår sömn blev mycket bättre, vilket också gällde mig. Sedan kände jag att jag orkade med att leva efter jobbet också, både vad gällde familjen och träning. Jag tog många promenader och körde många pass på vårt gym. Så jag tror de flesta skulle må bra av sex timmars arbetsdag. Sedan kanske det behövs lite modifikationer för att ingen ska känna att det blir för stressigt, så att man ska jobba sex timmar men att det inte är skrivet i sten utan att man får jobba mer.

Läs mer: Kortade arbetstiden fick lika mycket gjort

2. Ja, eftersom man ju gör samma jobb, därför att man jobbade mer fokuserat och det blev mindre av de pauser som man måste ta för att orka med en åttatimmarsdag.

3. Min erfarenhet är inte att gemenskapen blev lidande. Däremot blev vårt umgänge mer koncentrerat på så vis att vi umgicks ordentligt på lunchen och att många också passade på att träna tillsammans efter jobbet.

4. Ja, draghjälp från alla håll är ju positivt. Visserligen försökte vi driva en fortsatt sextimmarsdag i klubben, efter forskningsprojektet, men på grund av att vi haft flera vd-byten så behöver vi i första hand fokuseras på att få lugn och ro och en nystart för företaget.

Johnny Wid, Unionens klubbordförande på Svenska Spel:

1. Ja, absolut. Eftersom vi klarar att göra samma jobb på den tiden. I och för sig varierar det nog lite beroende på ens arbetsuppgifter. Men på det stora hela skulle sextimmarsdagar säkert fungera bra. Jag vet att jag själv är mer pigg och glad och är mer effektiv om jag jobbar sex timmar i stället för åtta.

2. Ja. Klart man ska ha samma lön för samma arbete. Varför betala lägre löner när arbetsgivaren får effektivare medarbetare?

3. Det är svårt att säga vilka eventuella nackdelar som kan finns i allmänhet. Men viktigt för att det ska fungera är inte minst ett närvarande ledarskap och då också ett förtroende så att varje medarbetare så långt som möjligt får råda över sitt eget arbete, som hur det planeras och schemaläggs. Plus att man har en bra arbetsmiljö som inte stjälper de som upplever att sex timmar inte räcker till. Annars är risken att en del blir ännu mer stressade.

4. Ja, Unionen borde driva den här frågan hårdare. För lagstiftning är absolut inte den rätta vägen. Det finns nog branscher där man inte skulle klara sex timmars arbetsdag till att börja med, på grund av en problematik relaterat till yrket som arbetsgivarna och facket hanterar bäst. Men jag tror att efter de 100 åren med åttatimmarsdagar är det dags att ta nästa steg nu. För fritiden är något som är väldigt viktigt för oss. Det är inte bra för oss människor att varje vardag bara hinna och orka jobba, hämta barnen och laga mat innan man kastar sig i säng inför nästa arbetsdag.
 

Nina Sjölin, Unionens klubbordförande på Bauhaus:

1. Jag är kluven. Det positiva är att det skulle kunna bidra till en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv. Men det finns också en risk för att man blir mer stressad. Att en del skulle undra över hur de ska klara av det man gör i dag gör på åtta timmar på sex timmar. Samtidigt är man kanske inte lika effektiv på åtta timmar som man skulle vara på sex timmar. Så det skulle kunna betyda en svår balansgång. Och även om det skulle fungera bra i många företag så är det nog inte för alla.

2. Ja.

3. Det är väl gemenskapen i så fall. Vi jobbar hemma varannan dag nu i coronakrisen. Och när jag är på jobbet så stänger jag gärna dörren, eftersom jag känner att jag måste passa på att fokusera lite extra då. Och om det skulle bli så hela tiden, om vi börjar jobba sextimmarsdagar, kan det säkert slå undan benen för en del.

4. Jag har inte riktigt klart för mig hur Unionen driver den frågan, så jag kan tyvärr inte säga något om det.

Arbetstid

Därför ska du kolla Youtube på arbetstid

Vi lägger minst en timme om dagen på att inte jobba – när vi är på jobbet. Det ska arbetsgivarna vara glada för.
– Vi är inte maskiner. När vi ägnar oss åt privata angelägenheter får det en positiv effekt på arbetet, säger Lars Ivarsson, forskare vid Karlstads universitet.
David Österberg Publicerad 2 maj 2024, kl 06:02
Spela mobilspel på jobbet, till vänster, och ta selfies på arbetstid (höger).
Scrolla Instagram på jobbet? Ta selfies på arbetstid? Varför inte? Forskning visar att privata sysslor på arbetet kan öka produktiviteten. Foto: Colourbox.

Du jobbar med det du har betalt för att göra. Dessutom skrollar du Instagram, bokar en tandläkartid, kollar på Youtube och spelar mobilspel. Varje dag lägger vi minst en timme av vår arbetstid på att göra saker som inte har med jobbet att göra. 

Lars Ivarsson är docent i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet och har forskat om privata angelägenheter på jobbet.

– Vi surfar, pratar med kollegor i korridoren, skriver ut privata saker på skrivaren, shoppar och springer ärenden. Så totalt sett gör vi en mängd saker på arbetstid som vi inte har betalt för att göra, säger han. 

Pratar Game of thrones på jobbet

Våra privata angelägenheter på jobbet går att dela in i flera kategorier. I en hamnar sådant vi gör av nödvändighet, som att gå och köpa värktabletter när vi har ont i huvudet eller prata med förskolan om sjuka barn. I en annan finns det som hör till den sociala samvaron, som när vi pratar helgplaner med kollegor eller diskuterar Game of thrones.

Lars Ivarsson.
Lars Ivarsson.

I en tredje hamnar aktiviteter som surfande, skrollande på sociala medier och mobilspel. Forskning visar att vi lägger ungefär tio procent av arbetstiden på privat surfande, men Lars Ivarsson tror inte att vi skulle ha fått mer gjort utan det.

– Tio procent kan låta mycket men bryter vi ner det handlar det om sex minuter i timmen. Enligt arbetstidslagen har vi rätt att ta de pauser vi behöver, även om det inte är reglerat exakt hur ofta och hur länge vi får ta paus. Arbetsgivare tycker ibland att vi ska hålla sprinthastighet under ett maratonlopp, men det kan vi ju inte. Vi är inte maskiner. I alla arbetsuppgifter som har ett analytiskt inslag blir det omöjligt att arbeta som en maskin.

Lars Ivarssons forskning visar till och med att privata angelägenheter under arbetstid gör oss mer effektiva.

– När vi intervjuade ingenjörer sa de att om de stöter på ett problem som de inte hittar en bra lösning på, blir det inte bättre av att bara sitta och nöta. Då tog några en promenad runt kvarteret, andra surfade lite på nätet. När de återvände kunde de ofta lösa arbetsuppgiften. Vi pratade också med socialsekreterare som sa att det inte gick att gå direkt från ett tungt möte till ett annat. De behövde återhämtningstid som de fick genom att exempelvis kolla på sociala medier en stund. Så i den meningen gav det de gjorde privat en positiv effekt på arbetet.

Så arbetsgivare borde ha större förståelse för att anställda kollar Instagram och spelar mobilspel?

– Ja, men det är självfallet en balansgång. Det går inte att säga att anställda får göra precis vad de vill på arbetet, men vi har ett behov av regelbundna pauser och återhämtning. Dessutom blir anställda som känner att arbetsgivaren litar på dem mer lojala och mer benägna att ställa upp när det behövs. Men det måste så klart gå åt båda hållen.

Kortare arbetstid minskar behovet av paus

Enligt Lars Ivarsson anser arbetsgivare oftast att resultat är viktigare än arbetstid. Ändå har de svårt att släppa det där med tiden.

– När vi frågar chefer om det är okej att deras medarbetare går hem tidigare när de har gjort det de förväntats göra, då svarar de att det inte är det. Å ena sidan är resultatet självklart överordnat tiden, å andra sidan är tiden ändå så viktig att det inte är okej att lämna arbetet när resultatet är uppnått. Man kan såklart argumentera för att ju mer tid vi lägger på något, desto bättre blir det men det stämmer inte alltid. Det sägs till exempel att Mick Jagger och Keith Richards skrev ”Satisfaction” på tio minuter. Det var ju i så fall en enorm utdelning på kort tid.

Skulle vi ägna mindre tid åt privata angelägenheter om arbetstiden var kortare?

– Det tror jag. I alla fall om man kortar varje dag i stället för att ha ytterligare en ledig dag i veckan. I dag kommer många till jobbet, startar sin dator och sedan går de på kafferast. Men kommer man lite senare struntar man kanske i den rasten. Behovet av återhämtning under arbetsdagen kan nog bli mindre om vi har kortare arbetsdagar.

Saker vi inte har betalt för att göra

Förutom arbete ägnar vi oss åt många andra aktiviteter på jobbet. De kan delas in i tre kategorier:  

  • Sociala: Vi pratar sport, musik och tv-serier och dricker kaffe.
  • Nödvändiga: Vi lämnar bilen på verkstad, kontaktar hantverkare och betalar räkningar.
  • Roliga: Vi läser tidningar, kollar sociala medier och spelar mobilspel.