Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

H&M och Telia tillbaka på kontoret

Att ta sig till och från jobbet och komma tillbaka till kollegorna och kontoret är en oro för många anställda, även om coronautbrotten minskar dag för dag. På H&M kommer medarbetarna in en gång i veckan medan man på Telia överväger munskydd.
Lina Björk Publicerad
Fredrik Sandberg / TT, Jessica Gow / TT
Både H&M och Telia låter anställda i viss mån och med vissa restriktioner komma tillbaka till bolagens huvudkontor. Fredrik Sandberg / TT, Jessica Gow / TT

När löven börjar gulna och semestern tagit slut är det många av de anställda på klädkedjan H&M som har vant sig vid att jobba hemifrån.

Unionens klubbordförande Robin Olofsson har varit inne på kontoret ett fåtal gånger sedan i mars, men nu har företaget tagit beslut om att max 20 procent av personalstyrkan får vara på plats samtidigt under hösten.

– Olika avdelningar har löst det på olika sätt. Mitt team har exempelvis bestämt att vi ses på tisdagar, andra har jobbat med rullande närvaro då det varit viktigt att någon alltid är på plats. På kontoret har vi glesat ut sittplatserna för att hålla distansen, säger Robin Olofsson.

Redan tidigt fick de anställda möjlighet att beställa hem skärm, mus och tangentbord för att underlätta hemarbetet. Inför hösten diskuterar klubben och arbetsgivaren hur utlåning av mer ergonomiska hjälpmedel och möbler kan gå till.

– Vi följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer och det lutar åt att vi åtminstone jobbar hemifrån till årets slut. När det är så pass lång tid är det också rimligt att man får en mer bekväm plats att jobba från och det planerar vi för nu.

Även om hemarbetet gått bra för de flesta har våren och sommaren varit tuff för de anställda på företaget. Man har genomfört en omorganisation vilket inneburit att 350 anställda fått sluta och många har fått nya kollegor och ny chef.

Men trots att krav på social distans gör att Robin Olofsson inte träffar sina kollegor så mycket ansikte mot ansikte tycker han att det fackliga arbetet har rullat på i vanlig ordning. Med 2 500 medlemmar i klubben skedde de flesta kontakter via telefon och mejl tidigare också.

– Eftersom vi har så många medlemmar kunde jag inte namnet på alla innan det här heller. Jag gör samma jobb på hemmakontoret som då jag sitter inne på företaget. Det jag kan sakna är att mötas vid rehabmöten eller ärenden som är lite tuffa och där medlemmen behöver stöd. Det har vi fått lösa med Skype och Teams nu.

Upplever du att det finns en oro från personalen att komma tillbaka till kontoret?
– Nej, jag tror att de anställda känner en trygghet att veta vad som gäller och att vi har gjort en planering som sträcker sig året ut.

Telia diskuterar munskydd

På teleoperatören Telia har Unionenklubben precis fått tillbaka svaren på den medlemsenkät som nyligen skickades ut och som är en uppföljning på en tidigare enkät som gick ut innan sommaren.

Hur har då de anställda mått under tiden som coronapandemin pågått? Svaret är både bra och dåligt. I det stora hela har arbetsbelastningen varken ökat eller minskat under tiden de anställda jobbat hemma och många har tagit sig tid att ta en promenad och få frisk luft under dagen. Däremot finns indikationer på att många hoppar över lunchen och glömmer att ta småraster.

– Underlaget är inte fullständigt ännu men vi har fått en hint om vad som fungerat bra och mindre bra. Tekniken har inte varit något bekymmer tack vare de tekniska hjälpmedel vi har, vi kan kommunicera och dela underlag på samma sätt som när vi är på plats. Många av våra kollegor har redan i dag chefer och medarbetare på andra orter och i andra länder, men för oss som är vana att ha kollegan nära har den sociala distansen varit en utmaning. Särskilt när det finns behov av att sitta ner med medarbetare i svåra situationer, säger Helene Bohné Strauss, huvudskyddsombud på Telia.

Redan i våras öppnade Telia upp för en långsam återgång till arbetsplatsens lokaler. Alla anställda fick då genomgå en utbildning om hur man bäst undviker smittspridning. I augusti tog företaget beslut om att även erbjuda dem som inte har samhällskritiska funktioner att jobba från kontoret i den mån det var möjligt. Och nu börjar man se en ökad aktivitet.

Läs mer: Anställda på Telia återgår till kontoret

– Vi ser att det börjar röra sig efter semesteruppehållet. I dag är kontoret rustat för 50 procents beläggning med hänsyn till rekommendationerna. Vi har sedan i våras planerat utifrån flera olika scenarier, men vi ser också i svaren från enkäten vi skickade ut att det finns höga förväntningar hos medlemmarna att distansarbete ska bli mer accepterat och det känns som att arbetsgivaren har hörsammat det.

Klubben och arbetsgivaren har även diskuterat munskydd och andra åtgärder som skulle kunna underlätta social distansering och minska oron hos de anställda.

– Det pågår diskussioner om munskydd men i dagsläget följer vi de rekommendationer som finns. Många hade inledningsvis en stark oro för att smittas av virus till och från jobbet och på kontoret, och den oron måste vi ta på allvar även om vi bedömer att det gjorts många bra åtgärder för att minimera att det händer, säger Helene Bohné Strauss.

Foto (Robin Olofsson): Samuel Unéus

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.