Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen har förlikats med Astra Zeneca

För ett år sedan stämde Unionen läkemedelsbolaget Astra Zeneca för brott mot mbl. Nu har facket nått en förlikning med företaget – och fått till en bättre relation.
Ola Rennstam Publicerad
Henrik Montgomery / TT
"Det har blivit ett hel annat klimat, vi samverkar mer och får informationen när vi ska ha den", säger George Kaspo, ordförande i Unionenklubben på Astra Zeneca. Henrik Montgomery / TT

I början av oktober förra året stämde Unionen tillsammans med Naturvetarna och Sveriges ingenjörer Astra Zeneca i Arbetsdomstolen, AD. Bakgrunden var att fackförbunden ansåg att Astra Zeneca brutit mot lagen om medbestämmande i arbetslivet, mbl, i samband med chefstillsättningar och omorganisationer.

De fackligt förtroendevalda i Unionen och i de övriga facken upplevde att bolaget försvårade deras möjlighet att bedriva facklig verksamhet, bland annat genom att inte tillhandahålla tillräckligt med information i samband med förhandlingar.

Läs mer: Astra Zeneca krävs på halv miljon för mbl-brott

De fyra händelserna som angavs i stämningen inträffade under perioden oktober 2018 till februari 2019. Sammanlagt krävde de tre facken 470 000 kronor i skadestånd, i Unionens fall handlade det om skadeståndskrav på 160 000 kronor.

Nu har bolaget och facken skrivit ett förlikningsavtal och saken kommer alltså inte hamna i domstol. De lokala fackklubbarna kommer att få en hemlig summa pengar som en del av avtalet.

– Vi är nöjda med att vi lyckades förlikas. Vårt mål var inte att hamna i AD utan att få till en förändring, säger George Kaspo, ordförande i Unionenklubben på Astra Zeneca i Södertälje.

Facken upplever att företaget har ändrat sin inställning efter att stämningsansökningarna lämnades in förra hösten.

– Det har blivit ett helt annat klimat, vi samverkar mer och får informationen när vi ska ha den. Vi ser helt klart en vilja till förändring från företagets sida, säger George Kaspo.

Förhandlings-skyldighet enligt MBL §11

Den 11:e paragrafen i MBL, Medbestämmandelagen innebär att en arbetsgivare där de anställda omfattas av ett kollektivavtal på eget initiativ är skyldig att genomföra en förhandling med facken  innan beslut tas om viktigare förändringar i verksamheten liksom vid viktigare förändringar av arbets- och anställningsförhållande för arbetstagare som är med i facket.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.