Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Stor oro efter branden på Polarbröd

Vad händer med jobbet och lönen om ens arbetsplats försvinner? Det är en högaktuell fråga för de anställda vid Polarbröds stora bageri i Älvsbyn, som förstördes vid en brand i natt.
Anita Täpp Publicerad
Jens Ökvist / TT
Jens Ökvist / TT

Förstämningen är stor på den lilla orten Älvsbyn i Norrbotten i dag, efter att Polarbröds bageri har förstörts av en brand som började sent i går kväll.

Enligt tidningen NSD kom larmet till räddningstjänsten vid 22.30-tiden. Branden ska ha börjat med att ett bröd i en ugn fattade eld vilket ledde till att ett löpande band började brinna.

Även om ingen människa tros har kommit till skada i branden fanns det i förmiddags ännu risk för att ammoniakgas skulle läcka ut från fabriken. Därför uppmanades de cirka 8 000 ortsborna att stanna inomhus och både skolor och förskolor hölls stängda.

Senare framkom också att räddningstjänsten försökte förhindra att tusentals liter med matolja börjar brinna liksom att risken för en explosion var stor.

Företaget, som startades i början av 1970-talet, är ett av Sveriges största bagerier med runt 400 anställda, varav hälften i Älvsbyn. Bageriet har fortsatt gå bra under coronapandemin och skulle just i dag ha invigt en ny produktionslina för 150 miljoner kronor i Älvsbyn, för att öka produktionen där.

I en intervju med SR:s Ekot säger kommunalrådet Tomas Egmark (S) om fabrikens betydelse:

– Den betyder jättemycket, de startade här för jättemånga år sedan och har byggt upp en fantastisk verksamhet som nu står i ljusan låga. Det är en tragedi för företaget och familjen som äger och kommunen i stort. Det är fruktansvärt tragiskt.

Siw Ahlfort, ombudsman på Unionens regionkontor i Norrbotten, som själv är uppvuxen i Älvsbyn vet hur mycket bageriet betyder för hela orten.

– Det är jättehemskt. Det är ju en liten ort där det är otroligt dominerande och viktigt för bygden. Alla har någon slags anknytning till det. Om man inte jobbar eller har jobbat där själv har man någon närstående som gör eller har gjort det, säger hon till Kollega.

Hans Karlström, ledamot i Unionens klubbstyrelse på Polarbröd, som knappt hade sovit en blund sedan branden startade i går kväll berättade i förmiddags:

– Jag jobbar också i räddningstjänsten och kom inte hem förrän vid halv fem i morse efter att ha deltagit i släckningsarbetet. Samtidigt försökte jag då också rädda så många servrar som möjligt genom att få ut dem ur byggnaden. Och nu har jag kört dem hit till Piteå där jag försöker koppla upp dem för att försöka få igång några kärnfunktioner i alla fall.

Har du hunnit prata med några medlemmar?
– Nej, inte än. Och just nu gäller det att försöka se vad vi har kvar. För om vi har kvar företagets ekonomi och bokföring, om sådana bitar är kvar digitalt, så har vi räddat mycket av företagsvärdet faktiskt. Och det tror jag kommer väga ganska tungt i beslutet hur man ska gå vidare. Så att man förhoppningsvis kommer fram till att vi bygger upp och får igång verksamheten igen.

– Men det stora frågetecknet i organisationen just nu är nog, oavsett vad man jobbar med, vad som händer med jobbet och lönen, säger Hans Karlström.

Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen säger:

– Det här är ju en oerhört tragisk händelse där vi ännu inte vet hur arbetsgivaren kommer att agera. Men rent juridiskt är det så att anställningsavtalet fortsätter gälla och då även arbetsgivarens skyldighet att betala lön, så länge man står till förfogande.

– Å andra sidan har arbetsgivaren i ett sådant här läge, när det kan ta lång tid att bygga upp verksamheten igen samtidigt som man inte har några intäkter, möjlighet att säga upp anställningsavtal.

Man har då ändå alltid rätt till lön under uppsägningstiden.

– Nu vet vi ju inget om vilka ekonomiska möjligheter just denne arbetsgivare har. Kanske finns det exempelvis försäkringar som kan täcka upp. Men om man inte får lön under uppsägningstiden ska man som medlem alltid vända sig till Unionen för att få hjälp. Om arbetsgivaren går i konkurs kan det finnas en rätt till statlig lönegaranti, säger Lena Isenstam.

I ett pressmeddelande skriver Björn O. Nilsson, landshövding i Norrbotten:

”Vilka konsekvenserna blir på sikt går naturligtvis inte att säga i dagsläget. Men helt klart är att vi tillsammans med kommunen, region Norrbotten och Polarbröd ska göra det vi kan för att verksamheten ska komma igång igen så snabbt som möjligt.”

Vid en presskonferens som Polarbröd höll vid lunchtid förklarade företagets vd Karin Bodin att planen just nu är att återuppbygga fabriken.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen