Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Krafttag mot hot och våld i arbetslivet

Regeringen tar ett kliv framåt i arbetet mot våld och trakasserier i arbetslivet. En utredare ska tillsättas som ska titta närmare på hur arbetstagare kan skyddas på jobbet, på tjänsteresan och i sociala medier.
Lina Björk Publicerad
Stina Stjernkvist / TT
ILO-konventionen ska skydda alla som utsätts för våld och trakasserier på jobbet. Stina Stjernkvist / TT

Ett år har gått sedan den internationella arbetsorganisationen ILO antog en konvention om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet. Regeringen ska nu tillsätta en utredare som ska undersöka om förslaget kan ratificeras, alltså om Sverige kan förpliktiga sig att följa konventionens bestämmelser.

Läs mer: Ny konvention mot våld och trakasserier

– Vi är glada att Sverige tar ett kliv i rätt riktning. Det finns saker som vi behöver förbättra och som inte regleras inom svensk rätt i dag så det här kommer att få stor betydelse, säger Lise Donovan, jurist på TCO, som var med och förhandlade fram ILO:s konvention.

Konventionen ska skydda alla som utsätts för våld och trakasserier i arbetet. Det spelar ingen roll om det sker på arbetsplatsen, på tjänsteresan, när du pendlar till och från jobbet eller i sociala medier. Bland annat tar den upp den oreglerade frågan om våld från tredje part.

– Det kan handla om att du står i butik och blir trakasserad av kunder eller att du jobbar på sjukhus och blir slagen av patienter. Här är ansvaret otydligt i dag och behöver klargöras. Konventionen tar också upp frågan om hur våld i hemmet påverkar jobbet. Här skulle man kunna tänka sig att ändra i socialförsäkringen och till exempel ta bort en karensdag för att mildra konsekvenserna för den anställde som blivit utsatt för sådant våld, säger Lise Donovan.

En annan viktig del som skulle kunna rymmas inom konventionen är ett tydligare ansvar kring mobbning i arbetslivet. I dag finns krav på hur arbetsgivaren ska jobba med arbetsmiljön för att förebygga kränkande särbehandling och mobbning. Och om en anställd blir utsatt, se till att du får hjälp. Men det finns inte någon möjlighet till gottgörelse i form av skadestånd inom dagens arbetsrätt.

Läs mer: Mobbning borde vara straffbart 

– I de fall man ser att arbetsgivaren inte tagit sitt ansvar så tycker vi att man som drabbad skulle få ett skäligt skadestånd för den kränkning mobbningen inneburit och det finns inte i dag. 

Förra veckan gick regeringen ut med beskedet att man ska titta på ILO:s förslag. Framför allt ska man se över hur konventionen förhåller sig till Sveriges lagstiftning med inriktning att Sverige ska kunna ratificera konventionen.

ILO-konvention

En konvention är en överenskommelse mellan stater. När en stat ratificerar en konvention förpliktar man sig att följa den. I och med ratificeringen blir konventionen/den internationella överenskommelsen juridiskt bindande.

För att konventionen om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet ska gälla som ett internationellt rättsligt instrument, var kravet också att minst två länder skulle ratificera den, vilket Uruguay och Fiji nu har gjort.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ekonomichef anklagas för namnförfalskning

Ekonomichefen fick ett erbjudande om utköp som han tackade nej till. Då valde företaget att säga upp honom av personliga skäl, men ändrade sig till att avskeda honom med argumentet att han förfalskat en namnteckning.
Lina Björk Publicerad 2 december 2025, kl 06:01
En hand som håller i en penna
Företaget ville först köpa ut ekonomichefen, sedan säga upp honom och till sist avskeda honom. Nu stämmer Unionen hans arbetsgivare på sammanlagt 190 000 kronor samt utebliven lön.

När ekonomichefen skulle börja sitt jobb hade hans föregångare redan slutat. Någon överlämning var inte aktuell, så en av hans första uppgifter blev därför att söka reda på alla behörigheter till olika system och tjänster. 

En av de tjänsterna var Avanzas företagswebb där vissa anställa hade en privat pensionsförsäkring. Den enda som hade behörighet dit var den tidigare ekonomichefen, så för att förnya behörigheten fick den nya ekonomichefen beställa en blankett som företagets vd skulle skriva på. 

Eftersom ekonomichefen och vd:n jobbade i olika delar av landet hade de utarbetat ett system där papper lades i ett postfack vid bolagets kontor och skrevs på när vd:n hade vägarna förbi, för att sedan hämtas upp av ekonomichefen och scannas in. 

 

Utköp, uppsägning och avsked

Enligt Unionens stämningsansökan var det så det gick till när avtalet om inloggningsuppgifter till Avanza:s webb undertecknades. Men arbetsgivaren har en annan bild. De menar att ekonomichefen själv skrev på papperna.

Men anklagelserna om namnförfalskning tog företaget upp först efter att de erbjudit mannen att bli utköpt. Han tackade nej, med effekten att arbetsgivaren gav besked om att han skulle sägas upp på grund av personliga skäl. Men även innan den förhandlingen hann bli klar ändrade sig företaget och valde att varsla om avsked.  

– Vår medlem har inte tidigare fått några signaler om att han inte har gjort ett bra jobb. När han fick veta att arbetsgivaren var missnöjd hade han dessutom väldigt kort tid på sig att motbevisa arbetsgivaren, säger Cecilia Arklid, som är förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 190 000 kronor för det felaktiga avskedet samt utebliven lön, semesterersättning och tjänstepension. 

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar