Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Coronakrisen slår hårt mot många konsulter
Konsulter får ofta ta smällen när krisen kommer. Under coronapandemin har tusentals konsulter varslats och tiotusentals permitterats. Värst är läget inom den tunga fordonsindustrin.
Coronakrisen är inte som andra kriser eftersom den inte orsakats av ekonomiska faktorer. Problemen har i stället uppstått eftersom viruset gör att vi inte kan bete oss som vanligt. Därför drabbades främst besöks- och hotellnäringen till en början.
Men snart uppstod problem även i andra branscher. I slutet av mars fick till exempel fordonsindustrin problem med leveranserna. Och snart vek även den globala efterfrågan.
Läs mer: Konsulter riskerar gå miste om stöd
När det går dåligt för ett företag hamnar konsulter lätt i skottlinjen. Det är ofta lättare att säga upp ett avtal med en konsult än att säga upp fast anställd personal eller personal med långa visstidskontrakt.
Enligt Patrick Joyce, chefsekonom på Almega, har krisen påverkat nästan alla konsultföretag.
– När industrin började stänga igen i slutet av mars slog det mot bland andra tekniska konsulter och industrikonsulter. Sedan dess har nästan alla konsultföretag blivit av med befintliga uppdrag eller haft minskad ingång, säger han.
Även datakonsulter har haft det tufft under coronapandemin. Den 3 juni var 13 procent av landets datakonsulter korttidspermitterade, enligt siffror från IT- och telekomföretagen.
Men trots de dystra siffrorna har konsultbranschen överlag klarat sig från stora varsel, enligt Patrick Joyce. Den sista maj hade 5 000 konsulter varslats om uppsägning.
Läs mer: Så funkar permittering och korttidsarbete
– Däremot har vi sett mycket korttidspermitteringar. Och det är inte så konstigt. Det här är kompetent personal som företagen gärna vill ha kvar när det vänder. Det är logiskt att konsultföretagen använder korttidspermitteringar.
Hur situationen blir till hösten och nästa år är svårt att svara på. Det beror till viss del på hur byggsektorn klarar sig. Den har hittills varit relativt opåverkad av krisen, men om beställningarna av nya projekt minskar kommer även byggbranschen att drabbas. Risken finns då att den påverkar resten av ekonomin negativt. Ännu viktigare är dock hur den globala konjunkturen blir.
– För Sveriges del spelar det inte så stor roll hur mycket vi har stängt ner vårt eget samhälle. Vi är ett väldigt exportberoende land, både när det gäller tjänster och varor, och om svensk export går ner blir det färre jobb för konsulterna. Frågan är i vilken utsträckning andra länder har råd att köpa tjänster av oss, säger Patrick Joyce.
Katarina Lundahl är Unionens chefsekonom. Även hon säger att konsulter drabbats hårt av coronakrisen.
– När företag kapar kostnader ser de ofta över konsultanvändandet först. Min uppfattning är att svensk industri ökat sitt konsultanvändande sedan finanskrisen 2009. Vid förra krisen insåg många företag att de hade för lite flexibilitet i organisationen. I vissa fall har de varit tvungna att använda konsulter för att få tillgång till viss kompetens.
Olika typer av konsulter har påverkats olika mycket av den ekonomiska nedgången. Även Katarina Lundahl lyfter svårigheterna för konsulter inom fordonsindustrin, särskilt den tunga.
– Tung fordonsindustri är konjunkturkänslig. En lastbil är en stor investering och sådana väntar man med när det är dåliga tider.
Andra konsulter har klarat sig bättre.
– Konsulter inom exempelvis revision behövs till exempel fortfarande. Inom IT är det skillnad på drifts- och utvecklingskonsulter, där driftskonsulter har klarat sig bättre än dem som arbetar med utveckling. Vi ser också att stora konsultföretag klarar sig bättre än små. De stora är ofta bredare och kan ha ett par grenar som fortsatt går bra, säger Katarina Lundahl.
Hur ser du på möjligheterna för en snabb återhämtning?
– Min bedömning är att det dröjer ett tag. 2021 blir det förmodligen bättre. Eventuellt kan det bli bättre redan till hösten i en del branscher, exempelvis varor och tjänster inom infrastruktur. Men många företag kommer att ha det fortsatt tufft. Vi ser en global lågkonjunktur och det dröjer innan företag vågar investera igen.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben
Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.
Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.
– Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.
”Effekterna begränsade i Sverige"
Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig: Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.
– Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.
Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?
– Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.
Konkurser kan öka
Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?
– Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.
Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen?
– Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.
Unionen: ”Regeringen måste agera”
Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.
–Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det – i värsta fall – kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.
*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.
