Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Coronakrisen är inte som andra kriser eftersom den inte orsakats av ekonomiska faktorer. Problemen har i stället uppstått eftersom viruset gör att vi inte kan bete oss som vanligt. Därför drabbades främst besöks- och hotellnäringen till en början.
Men snart uppstod problem även i andra branscher. I slutet av mars fick till exempel fordonsindustrin problem med leveranserna. Och snart vek även den globala efterfrågan.
Läs mer: Konsulter riskerar gå miste om stöd
När det går dåligt för ett företag hamnar konsulter lätt i skottlinjen. Det är ofta lättare att säga upp ett avtal med en konsult än att säga upp fast anställd personal eller personal med långa visstidskontrakt.
Enligt Patrick Joyce, chefsekonom på Almega, har krisen påverkat nästan alla konsultföretag.
– När industrin började stänga igen i slutet av mars slog det mot bland andra tekniska konsulter och industrikonsulter. Sedan dess har nästan alla konsultföretag blivit av med befintliga uppdrag eller haft minskad ingång, säger han.
Även datakonsulter har haft det tufft under coronapandemin. Den 3 juni var 13 procent av landets datakonsulter korttidspermitterade, enligt siffror från IT- och telekomföretagen.
Men trots de dystra siffrorna har konsultbranschen överlag klarat sig från stora varsel, enligt Patrick Joyce. Den sista maj hade 5 000 konsulter varslats om uppsägning.
Läs mer: Så funkar permittering och korttidsarbete
– Däremot har vi sett mycket korttidspermitteringar. Och det är inte så konstigt. Det här är kompetent personal som företagen gärna vill ha kvar när det vänder. Det är logiskt att konsultföretagen använder korttidspermitteringar.
Hur situationen blir till hösten och nästa år är svårt att svara på. Det beror till viss del på hur byggsektorn klarar sig. Den har hittills varit relativt opåverkad av krisen, men om beställningarna av nya projekt minskar kommer även byggbranschen att drabbas. Risken finns då att den påverkar resten av ekonomin negativt. Ännu viktigare är dock hur den globala konjunkturen blir.
– För Sveriges del spelar det inte så stor roll hur mycket vi har stängt ner vårt eget samhälle. Vi är ett väldigt exportberoende land, både när det gäller tjänster och varor, och om svensk export går ner blir det färre jobb för konsulterna. Frågan är i vilken utsträckning andra länder har råd att köpa tjänster av oss, säger Patrick Joyce.
Katarina Lundahl är Unionens chefsekonom. Även hon säger att konsulter drabbats hårt av coronakrisen.
– När företag kapar kostnader ser de ofta över konsultanvändandet först. Min uppfattning är att svensk industri ökat sitt konsultanvändande sedan finanskrisen 2009. Vid förra krisen insåg många företag att de hade för lite flexibilitet i organisationen. I vissa fall har de varit tvungna att använda konsulter för att få tillgång till viss kompetens.
Olika typer av konsulter har påverkats olika mycket av den ekonomiska nedgången. Även Katarina Lundahl lyfter svårigheterna för konsulter inom fordonsindustrin, särskilt den tunga.
– Tung fordonsindustri är konjunkturkänslig. En lastbil är en stor investering och sådana väntar man med när det är dåliga tider.
Andra konsulter har klarat sig bättre.
– Konsulter inom exempelvis revision behövs till exempel fortfarande. Inom IT är det skillnad på drifts- och utvecklingskonsulter, där driftskonsulter har klarat sig bättre än dem som arbetar med utveckling. Vi ser också att stora konsultföretag klarar sig bättre än små. De stora är ofta bredare och kan ha ett par grenar som fortsatt går bra, säger Katarina Lundahl.
Hur ser du på möjligheterna för en snabb återhämtning?
– Min bedömning är att det dröjer ett tag. 2021 blir det förmodligen bättre. Eventuellt kan det bli bättre redan till hösten i en del branscher, exempelvis varor och tjänster inom infrastruktur. Men många företag kommer att ha det fortsatt tufft. Vi ser en global lågkonjunktur och det dröjer innan företag vågar investera igen.
Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator.
När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat.
Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff.
– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson.
– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY.
Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater.
– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva.
50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större.
– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw.
Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden.
– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon.
Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.
Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år.
– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han.
Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra:
– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.
– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson.
