Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Las: Det förhandlar parterna om

Slopa anställningsformen allmän visstid och tillåt undantag i turordningsreglerna baserat på antalet uppsagda. Det är två frågor som arbetsgrupperna i las-förhandlingarna mellan fack och arbetsgivarna tittar på.
Ola Rennstam Publicerad
Vilhelm Stokstad / TT
Arbetsmarknadens parter tittar bland annat på att slopa anställningsformen allmän visstid. Vilhelm Stokstad / TT

Den 1 juni presenterades den statliga utredning om reformerad arbetsrätt, som var ett krav från regeringens samarbetspartier i det så kallade januariavtalet. Enligt förslaget ska det bli fler undantag från turordningslistan och lättare att säga upp den som missköter sitt jobb. Förslaget mötte omedelbart kritik, både från fackligt håll och från ledande socialdemokrater och vänsterpartister.

Läs mer Las-förslag: Skyldighet att utbilda anställda

Tanken är att förslaget ska bli lag från och med 2022 såvida inte arbetsmarknadens parter träffar en överenskommelse. Svenskt Näringsliv, LO och PTK pausade förhandlingarna, på grund av avtalsrörelsen, men kommer att återuppta dem i augusti. Senast den sista september ska man ha kommit överens.

Sedan i vintras har parterna bedrivit fördjupningsstudier på tre områden för att underlätta fortsatta förhandlingar. Det handlar om anställningsskydd, omställning vid uppsägning och en ny a-kassemodell.

Läs mer: Unionen hoppas på egen uppgörelse om las

Under fredagen presenterades innehållet: Utredarna har bland annat tittat på uppluckring av reglerna för uppsägningar och turordning, att slopa anställningsformen allmän visstid och att minska möjligheterna till så kallad hyvling, det vill säga arbetsgivarens rätt att minska arbetstiden.

Ett av få konkreta förslag handlar om att undantag från turordningsreglerna ska få göras i förhållande till hur många som sägs upp. Det skulle kunna appliceras lika på alla företag, oavsett storlek. I dag gäller undantag, enligt lag, för två anställda, men enbart för företag med högst tio anställda.

Läs mer: Så funkar las

Vidare har man utrett införandet av ett nytt studiestöd samt att även personer med visstidsanställningar ska kunna få stöd vid omställning. En av utredningarna har räknat på en modell där a-kassan skulle reformeras i grunden och bli kollektivavtalad för cirka 2,4 miljoner privatanställda.

Om den statliga utredningen gick arbetsgivarna till mötes i stor utsträckning är de tre arbetsgruppernas rapporter mer balanserade. Men Martin Wästfelt, PTK:s förhandlingschef, vill dock inte kommentera innehållet i detalj.

– Ingenting är klart. Det är många svåra och stora frågor som ska förhandlas men de här rapporterna skapar goda förutsättningar för de fortsatta förhandlingarna. Nu är flera av de frågeställningarna som vi ville titta närmare på tydliggjorda och det är ett stort värde. Det är viktigt att komma ihåg att detta inte är förslag utan underlag för en fortsatt förhandling, säger han.

Martin Wästfelt vill i stället lyfta fram helheten med rapporten och poängterar att frågorna hänger ihop.

– Om man som vi vill åstadkomma en stärkt anställningstrygghet går det inte att isolera en fråga. Utan då måste man få komponenterna anställningsskydd, omställningsskydd, kompetensutveckling och ekonomisk trygghet på plats.

Almegas arbetsgivarpolitiska chef, Stefan Koskinen, säger i ett pressmeddelande att man kommer behandla de tre områdena som en helhet.

– Arbetsgruppernas tre rapporter kommer till och med slås samman till ett enda dokument för att förhindra att vissa delar ska få vingar. Förhoppningen är att vi kan enas om en helhetslösning som tar ett bredare grepp på hur arbetsmarknadens spelregler ska anpassas utifrån dagens förutsättningar, säger han.

3 arbetsgrupper

 Svenskt Näringsliv, LO och PTK beslutade i vintras att tillsätta tre arbetsgrupper för att ta fram underlag för fortsatta förhandlingar:

  • Anställningsskyddsregler (under ledning av Erland Olauson, jurist).
  • Ett förstärkt system för omställning (under ledning av Cecilia Fahlberg, Unionens tidigare ordförande).
  • Kollektivavtalad arbetslöshetsförsäkring (under ledning av Anders Ferbe, IF Metalls tidigare ordförande).

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Minister kallar på parterna – för få etableringsjobb

Att antalet etableringsjobb är så få får arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att kalla till sig parterna.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder, säger han.
Sandra Lund Publicerad 26 november 2025, kl 10:05
Arbetsmarknadsminister Johan Britz i kostym visar på något litet mellan tumme och pekfinger.
Parterna behöver lägga in en "andra växel" när det kommer till etableringsjobben, anser arbetsmarknadsminister Johan Britz (L). Foto: Henrik Montgomery/TT

Som Kollega nyligen kunde berätta har det bara blivit 84 etableringsjobb fram till och med oktober i år. 

 

Då har anställningsformen funnits i nästan två år, den som skulle få bukt på arbetslösheten för långtidsarbetslösa och nyanlända. Reformen har förhandlats under flera år år, framför allt mellan LO, Svenskt näringsliv och Unionen. 

Men även staten som står för den stora delen av finansieringen. 

 

Men nu börjar den sistnämnda tröttna. 

Johan Britz: "Lägg i andra växel"

Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) kallar nu till sig parterna, enligt TT. De behöver, enligt honom ”lägga i en andra växel”. 

– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder. De volymer vi ser är helt otillräckliga för att etableringsjobben ska vara en del i att bryta långtidsarbetslösheten – inte minst hos många utrikes födda, säger han i en kommentar till TT.