Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Sjukskriven fick inte spela i band för Försäkringskassan

Kan du spela musik så kan du jobba, resonerade Försäkringskassan och skickade ett återkrav på närmare tre års sjukpenning och rehabiliteringsersättning. Nu överklagas ärendet i Högsta förvaltningsdomstolen.
Lina Björk Publicerad
Försäkringskassans skylt till vänster, person som slår på strängarna på ett instrument till höger.
Mannen var sjukskriven och spelade bas i ett band på fritiden. Foto: Christine Olsson / TT, Shutterstock

Om du är sjukskriven kan du få rehabiliteringsersättning om du till exempel arbetstränar under en period eller deltar i ett arbetslivsinriktat rehabiliteringsprogram. Den som tappat inkomst på grund av sjukdom kan dessutom ansöka om sjukpenning. Arbetsförmåga bedöms då lite olika beroende på hur länge du varit sjuk. Under de första tre månaderna bedöms du exempelvis mot ditt ordinarie arbete, efter det undersöks om du inte kan utföra något arbete alls hos din arbetsgivare för att sedan bedömas mot hela arbetsmarknaden.

Men hur mycket får man orka med på sin fritid? Att spela musik i ett band och samtidigt få ersättning är inte okej enligt Försäkringskassan som skickade ett återkrav för en period på två år och åtta månader till en person som tränat ett fåtal gånger med sitt band. Myndigheten menar att personen har uppvisat en arbetsförmåga på heltid då han kunnat spela musik under perioden tvisten gällde.

– Värt att notera är att handlingar som legat till grund för ersättningen har tydliga uppgifter om att hen bör musicera som ett led i rehabilitering. Det vill säga, samma uppgifter som slutligen ligger medlemmen till last, säger Gustav Sjöberg, förbundsjurist på fackets juridiska byrå, LO-TCO Rättsskydd och företräder personen i ärendet.

Mannen var inte yrkesmusiker men var med på cirka tio spelningar under den nästan treåriga perioden. Vid de spelningarna, varav några var utomlands, ersattes bandmedlemmarna för mat och boende. LO-TCO Rättsskydd anser att det inte ska utgå någon ersättning under tiden mannen var utomlands.

Beslutet överklagades till Förvaltningsrätten och Försäkringskassan fick backa. Nästa instans, Kammarrätten, gick dock på myndighetens linje och ansåg att de 625 000 kronorna plus ränta skulle betalas tillbaka. Nu ligger tvisten i Högsta förvaltningsdomstolen som är sista instans att överklaga till. 

Överklaga beslut

  • Om du har fått ett beslut från Försäkringskassan som du inte håller med om finns det möjlighet att överklaga. I första hand kan du begära att kassan gör en omprövning, då tittar de på ärendet igen och eventuellt nya underlag.
  • Om du fortfarande är missnöjd efter omprövningsbeslutet kan du överklaga det till Förvaltningsrätten, som bland annat avgör tvister mellan enskilda personer och myndigheter.
  • Kammarrätterna är andra instans bland förvaltningsdomstolarna och prövar mål som tidigare avgjorts i Förvaltningsrätten.
  • Högsta förvaltningsdomstolen är sista instans bland förvaltningsdomstolarna. Det är bara de överklaganden från Kammarrätten som fått prövningstillstånd som tas upp här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

De har redan skrotat karensen – ”En besparing”

Organisationen Sverok slopade karensavdraget för flera år sedan. Martin Odh, generalsekreterare, rekommenderar andra arbetsgivare att göra samma sak.
– Det är en besparing snarare än en kostnad, säger han.
David Österberg Publicerad 8 oktober 2026, kl 06:00
Martin Odh, generalsekreterare Sverok
Sverok har slopat karensen. Effekten är mindre sjuknärvaro och gladare medarbetare. Sjukskrivningarna har inte ökat, enligt Martin Odh, generalsekreterare. Foto: David Österberg

Frågan om karensavdraget är just nu en het politisk fråga. Partierna till vänster – S, V och MP – vill avskaffa avdraget, medan övriga partier vill behålla det.

På spelkulturförbundet Sverok slopade man karensen redan 2018.

– Vi slöt en överenskommelse med fackklubben. Det handlade om att möta medarbetarnas behov av flexibilitet och skapa en attraktiv arbetsplats, säger Martin Odh som sedan i våras är generalsekreterare på förbundet.

Bedömningen 2018 var att förändringen varken skulle kosta pengar eller spara pengar åt arbetsgivaren. Men i dag tror Martin Odh att förändringen har inneburit en besparing. Därför rekommenderar han andra arbetsgivare, åtminstone på tjänstemannasidan, att göra likadant.

– Ur ett långsiktigt perspektiv tror jag att slopad karens är en besparing i form av friskare medarbetare och en attraktivare arbetsplats. Det dyraste man kan göra är att behöva rekrytera ny personal.

Så mycket kan ett slopat karensavdrag kosta

Arbetsgivarorganisationerna i Sverige motsätter sig slopat karensavdrag. Att betala sjuklön från första dagen skulle leda till ökade kostnader och minskade intäkter för företagen på upp till 40 miljarder kronor om året, enligt Svenskt Näringsliv.

Andra kalkyler är försiktigare. Enligt Riksdagens utredningstjänst skulle ett slopat avdrag öka sjuklönekostnaderna med mellan tolv och 21 miljarder kronor.

De fackliga organisationerna är splittrade i sin syn på karensavdraget. Paraplyorganisationen LO, som samordnar 13 fack på arbetarsidan, anser att det bör tas bort, medan de 12 TCO-förbunden tycker olika.

Unionen vill sänka karensavdraget

Det största tjänstemannaförbundet Unionen förespråkar en medelväg, där karensavdraget blir mindre än i dag men inte tas bort helt. Då minskar pressen att jobba när man är sjuk, utan att sjukförsäkringen riskerar att missbrukas.

Enligt Unionen slår karensavdraget olika hårt mot olika människor. Den som ofta träffar andra på jobbet eller har ett yrke med hög smittorisk drabbas hårdare. Kvinnor har också fler sjukdagar än män. Dessutom är ersättningen lägre i Sverige än i många andra länder. Vid exempelvis tre dagars sjukfrånvaro ersätts i Sverige cirka 53 procent av inkomsten – medan flera jämförbara länder ligger på mellan 80 och 100 procent.

På Sverok har man inte haft ökade sjuklönekostnader sedan avdraget slopades.

– Vi kan inte se att medarbetare sjukskriver sig när de inte är sjuka. Slopad karens innebär dels att man slipper känna sig tvingad att komma till kontoret när man är sjuk, dels att smittorisken minskar. Dessutom visar vi att vi är en attraktiv arbetsplats som bryr oss om våra medarbetare, säger Marin Odh.

Så fungerar karensavdraget

  • Karensavdraget är ett avdrag på sjuklönen när en anställd blir sjuk.
  • Avdraget motsvarar 20 procent av den sjuklön som den anställde beräknas få under en genomsnittlig arbetsvecka.
  • Avdraget är ungefär 1 500 kronor för den som tjänar 40 000 kronor i månaden.