Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Las-förslag: Skyldighet att utbilda anställda

Fler undantag från turordningslistan och lättare att säga upp den som missköter sitt jobb. Det är två av förslagen i las-utredningen som presenterades i dag. Utredaren vill också att arbetsgivare som inte erbjuder kompetensutveckling ska betala skadestånd.
David Österberg Publicerad
 Fredrik Sandberg / TT
Las-utredningen föreslår bland annat att fler personer ska kunna undantas från turordningslistan. Fredrik Sandberg / TT

I dag, måndag, presenterades las-utredningen formellt. Det mesta av innehållet var dock känt eftersom SVT kommit över utredningen för en vecka sedan.

Utredaren föreslår att fler personer ska kunna undantas från turordningslistan. Alla arbetsgivare, oavsett storlek, ska kunna undanta fem personer från listan. Ett fackförbund ska inte heller kunna begära att flera driftsenheter slås ihop när turordningslistan sammanställs. Det innebär att turordningskretsarna blir mindre.

Dessutom ska det bli billigare att säga upp personer som arbetsgivaren inte anser sköter sitt jobb. I dag får en person behålla sitt jobb tills en domstol avgjort om det var rätt eller fel att säga upp personen. Utredningen föreslår att uppsägningen i stället ska gälla omedelbart. Om domstolen kommer fram till att det inte fanns saklig grund för att säga upp personen får arbetsgivaren betala skadestånd som motsvarar minst åtta månadslöner. Det är två månadslöner mer än i dag. Om domstolen kommer fram till att uppsägningen var riktig behöver arbetsgivaren inte betala någonting.

Läs mer: Så funkar las

Utredningen vill också skärpa arbetsgivarnas ansvar för kompetensutveckling. Alla arbetsgivare ska se till att medarbetare med minst sex månaders anställningstid får kompetensutveckling. Som kompetensutveckling räknas all utbildning som ger kompetens som är relevant i arbetslivet. Insatserna ska vara relevanta för företaget en person jobbar för. Det handlar alltså inte om utbildning som gör att man kan byta jobb.

En arbetsgivare som inte vidareutbildar sina medarbetare ska betala skadestånd. Den som har varit anställd kortare än fem år får motsvarande två månadslöner i skadestånd. Den som har längre anställningstid än så får tre månadslöner.

Utredningen vill också se bättre skydd för personer med vikariat. Efter nio månaders visstidsanställning ska en person ha företräde till en tillsvidareanställning. I dag gäller tolv månaders anställningstid.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

Utredaren anser att förslagen gör det lättare för företagen att behålla nödvändig kompetens vid uppsägningar och minskar kostnaden vid uppsägningar där det finns saklig grund. Det innebär i sin tur att arbetsgivare blir mer benägna att rekrytera, enligt utredaren. Anställningstiden får mindre betydelse för anställningsskyddet och kompetens ökad betydelse. Utredaren anser dock att det även i fortsättningen finns skydd mot godtyckliga uppsägningar.

Utredningen har tidigare fått omfattande kritik från både fackligt och politiskt håll. Kritikerna anser att förslagen gynnar arbetsgivare mer än anställda. I dag kritiserade även arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S), utredningen.

Till Dagens Nyheter säger hon att utredningen inte lever upp till direktiven.

– Jag kan konstatera att den inte lever upp till kravet på att balans mellan parterna ska upprätthållas. Det var en viktig del av både överenskommelsen i januariavtalet och i de direktiv som vi har gett utredningen. Där lever utredningen inte upp till det kravet. Det är en kraftig slagsida till arbetsgivarens fördel.

Den bedömningen gör även tjänstemannaorganisationen TCO.

– Anställningsskyddet för den enskilde skulle försvagas och godtyckliga uppsägningar bli vardag. Det ger varken fler eller bättre jobb utan bara en ökad otrygghet för alla arbetstagare i Sverige. För mig är det helt otänkbart att regeringen skulle kunna gå vidare med utredningens förslag, säger Therese Svanström, ordförande i TCO, i ett pressmeddelande.

Regeringens samarbetspartier, Centerpartiet och Liberalerna, anser dock att flera av utredningens förslag är bra.

– I grunden finns det ingen anställningstrygghet om det inte finns några jobb. Genom att modernisera arbetsrätten ger vi många fler personer chansen att anställas som annars inte hade fått något jobb allas, säger Anders W Jonssson (C), vikarierande partiledare, i ett pressmeddelande.

Även Liberalerna är positiva. Partiledaren Nyamko Sabuni anser, till skillnad från Eva Nordmark, att utredaren följt direktiven. På en pressträff betonade hon dessutom att direktiven är en del av januariavtalet.

Politikerna har dock lovat att utredningens förslag inte ska bli lag om fack och arbetsgivare lyckas förhandla fram en egen lösning av hur arbetsrätten ska ändras. De förhandlingarna inleddes förra året och fortsätter efter sommaren.

Läs mer: Unionen hoppas på egen uppgörelse om las

Svenskt Näringsliv anser visserligen att utredningen innehåller en del bra förslag men tror att den partsgemensamma lösningen blir bättre. Mattias Dahl, vice vd på Svenskt Näringsliv, säger på organisationens hemsida att möjligheten till undantag från turordningslistan bör stå i proportion till företagets storlek och att förslaget om kompetensutveckling är krångligt och dyrt.

Martin Linder, ordförande för Unionen, kommenterar utredningen på Twitter och kallar den ”irrelevant”:

”Att lagstifta om kompetensutveckling över huvudet på parterna leder möjligtvis till fler tvister och skadestånd, men knappast till så mycket mer kompetensutveckling. Det är ett stort problem med den statliga utredningen – för begränsad, ganska irrelevant, adresserar fel frågor.”

Även LO vill lösa frågan via förhandlingar. På en pressträff sa LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson att utredningens förslag ”sammantaget är ett skitförslag”.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Blåstes på 400 000 i bonus

Jobbar du i ett utländskt bolag? Då bör du upprätta ett avtal om att svensk lag gäller vid en tvist med din arbetsgivare.
En marknadschef, som blåstes på över 400 000 kronor i bonus av ett nederländskt företag, får nu sin sak prövad i svensk domstol – tack vare ett sådant avtal.
Ola Rennstam Publicerad 15 januari 2026, kl 06:01
Prorogationsavtal. Kostymklädd man river sönder ett papper med texten bonus.
En marknadschef nekades utlovad bonus på 427 500 kronor av sin utländska arbetsgivare – nu prövas tvisten i svensk domstol då Unionen har stämt företaget för att medlemmen ska få pengarna. Foto: Colourbox

Kvinnan var marknadschef på ett företag med hemvist i Nederländerna och jobbade i huvudsak från sitt hem i Göteborg. Förutom lön var hon berättigad till en prestationsbaserad bonus. I januari förra året hade hon ett möte med företagets vd som meddelade att hon hade uppfyllt målen för 2024 till fullo och därför skulle få maximal bonus, 427 500 kronor.

Men det skulle visa sig att arbetsgivaren inte ville betala ut några pengar. När det gått två månader kontaktade hon vd:n igen som bekräftade att hon var berättigad till ersättningen och gav instruktioner till sina medarbetare att verkställa utbetalningen av bonusen. Men kvinnan fick aldrig någon bonus och nu har Unionen stämt det nederländska företaget för att få ut pengarna till medlemmen.

Bolaget: Vd:n saknade mandat

Bolaget hävdar att vd:n inte hade mandat att besluta om marknadschefens bonus eftersom han sagt upp sig. Unionen anser att det saknar betydelse eftersom han otvivelaktigt var registrerad som vd när han hade gav löftet om bonus. Sammanlagt kräver Unionen företaget på 520 000 kronor i utebliven ersättning för medlemmens räkning.

Nu ska saken avgöras i Göteborgs tingsrätt. Att det blir i svensk – och inte nederländsk – domstol beror på att marknadschefen och arbetsgivaren hade upprättat ett avtal om vilket lands lagstiftning som ska tillämpas i händelse av en tvist. Det kallas prorogationsavtal (se faktaruta).

Jobbar du åt ett bolag utomlands? Då är avtalet avgörande

Unionen rekommenderar alla arbetstagare som är anställda i bolag med hemvist utanför Sveriges gränser att upprätta avtal om att det är svensk lagstiftning som ska gälla.

Viktor Anesäter Foto: Unionen

Om arbetstagaren arbetar i ett land och arbetsgivaren är registrerat i ett annat land är det en god idé att reglera detta. Arbetstagaren har typiskt sett ett intresse av att kunna få sin sak prövad i sitt hemvistland, vilket det alltså är möjligt att komma överens om i ett anställningsavtal, säger Viktor Anesäter, förbundsjurist på Unionen och som företräder marknadschefen.

 

Är det någon skillnad om företaget har sin hemvist i ett EU-land eller utanför EU:s gränser?

Det kan ändå vara möjligt för en arbetstagare att väcka talan i sitt hemvistland. Inom EU finns lagstiftning som reglerar sådana situationer men frågorna beror på omständigheterna i det enskilda fallet och därför är det säkrast att avtala om vad som ska gälla.

Vad är ett prorogationsavtal?

Ett prorogationsavtal är en överenskommelse där parterna i förväg bestämmer vilken domstol som ska vara behörig att hantera en eventuell framtida tvist. Avtalet är vanligt i samband med internationella affärer. Det ökar förutsebarheten och undviker osäkerhet om var en rättegång ska äga rum.