Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Unionens a-kassa har 716 000 medlemmar. Normalt saknar 2-3 procent av dem arbete och får a-kassa. Men många av medlemmarna jobbar inom flyg, hotell, kulturområdet, industrin eller är egenföretagare – verksamheter som har drabbats hårt av coronapandemin. Det visar sig i arbetslösheten som har stigit till omkring fyra procent bland medlemmarna, och i slutet av året väntas ligga på uppemot sju procent.
Läs mer: Arbetslösa får vänta länge på a-kassa
– I nuläget uppbär strax över 20 000 personer ersättning. Men vi har inte sett slutet på krisen ännu. Det blir sannolikt fler före sommaren och troligen ännu fler i september när de stora varslen går ut, säger Harald Petersson, chef för Unionens a-kassa.
Arbetslöshetsförsäkringen har förändrats på flera punkter för att stärka tryggheten för dem som förlorar sina jobb under krisen. I slutet på mars blev det klart att taket i a-kassan tillfälligt höjs från 910 till 1 200 kronor de första hundra dagarna, och i maj beslutade regeringen att även höja taket de följande hundra dagarna - från 760 till 1 000 kronor per dag.
Flera a-kassor planerar att höja medlemsavgifterna, visar en undersökning som Arbetsvärlden har gjort.
Unionens a-kassa, som i dag har en medlemsavgift på 112 kronor i månaden, hör till dem.
– Vi måste höja avgiften. Det är en direkt följd av de höjda dagpenningbeloppen, som innebär en stor kostnad för a-kassorna, säger Harald Petersson.
Pengarna till landets arbetslöshetsförsäkring kommer från två håll – dels från en arbetsmarknadsavgift som alla arbetsgivare och egenföretagare betalar till staten, dels från en så kallad finansieringsavgift som a-kassorna betalar till staten.
Hur stor finansieringsavgift a-kassorna betalar in till staten grundas på medlemmarnas genomsnittliga dagpenning och det totala medlemsantalet. Ju högre ersättning som betalas ut till arbetssökande, desto mer betalar a-kassorna in i finansieringsavgift till staten.
– Att inte höja medlemsavgiften skulle innebära att kassan inte kan betala finansieringsavgiften till staten, säger Harald Petersson.
Unionens a-kassa återkommer inom de närmaste veckorna med information om hur hög den nya avgiften blir.
När arbetslösheten stiger samtidigt som nya regler gäller för vilka som har rätt till ersättning ökar trycket på a-kassans handläggare.
– Det får en jättestor påverkan, vi har en helt annan vardag nu. De regelförändringar som har gjorts gynnar medlemmarna som får en bättre trygghet. Det är positivt, men det är en stor utmaning för a-kassan att möta så här stora volymer ärenden med ett komplicerat regelverk. Vi hanterar det genom att jobba så mycket som möjligt och genom att rekrytera, säger Harald Petersson.
Före krisen hade a-kassan 180 medarbetare, i april visstidsanställdes 20 handläggare och nästa vecka utökas de med ytterligare 40 personer.
– Det är en enorm ökning, men den är nödvändig för att möta de stora volymerna ärenden, säger Harald Petersson.
I dag kan den som är arbetslös som mest få 300 ersättningsdagar från a-kassan. Det motsvarar ungefär 14 månaders arbetslöshet. Men den som är förälder till ett barn under 18 år kan få ytterligare 150 ersättningsdagar. Tanken är att visa extra hänsyn till den arbetssökandes barn och övrig familj.
Från 1 oktober gäller en ny arbetslöshetsförsäkring. I den försvinner de extra 150 dagarna. Som mest kan man alltså få 300 ersättningsdagar, oavsett om man har barn eller inte.
I utredningen som ligger till grund för den nya a-kassan motiveras förändringen med att a-kassan ska vara en omställningsförsäkring. Om föräldrar får 450 ersättningsdagar riskerar det att förlänga deras arbetslöshet, enligt utredningen.
Utredaren anser dessutom att det är fel att en förälder kan få extra ersättningsdagar oavsett om personen har vårdnaden om barnet eller inte.
Tidningen Arbetet har frågat Akademikerförbundet SSR vad de tycker om förändringen.
– Sverige har skrivit under barnkonventionen. Men det här kommer att drabba barnen direkt, barnfattigdomen riskerar att öka när föräldrarnas a-kassa tar slut, säger Simon Vinge, chefsekonom på Akademikerförbundet SSR, till Arbetet.
Även Unionen är kritiskt. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver pressekreterare Torbjörn Granrot att ”Unionen är kritiskt till att möjligheten till förlängning av ersättningsperioden har tagits bort för föräldrar, särskilt då ersättningsperioderna samtidigt har gjorts kortare för många.”
