Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Tusentals besökare till kärnkraftverken - trots corona

När svenska kärnkraftverk ska underhållas reser tusentals personer dit för att jobba. Trots risken för smittspridning av coronaviruset kommer även i år extrapersonal från flera länder till Forsmark och Ringhals. Något som lett till oro bland anställda.
David Österberg Publicerad
Tomas Oneborg / SvD / TT
Både anställda och anhöriga till personal på Forsmark är oroliga för smittspridning av corona när över 1 000 personer nu reser dit. Tomas Oneborg / SvD / TT

En gång om året stängs reaktorerna vid svenska kärnkraftverk av i omgångar. Under några veckor utförs service, tester och moderniseringar. Dessutom byts en del av uranbränslet ut. Arbetet kallas revision.

En revision kräver mycket personal. Därför hyr kärnkraftverken in flera hundra – ibland upp mot 2 000 – entreprenörer för att klara av arbetet.

I går, söndag, inledde kärnkraftverket i Forsmark sin revision av reaktor 2. Den pågår till den 26 juni och Forsmark räknar med att drygt 1 000 personer kommer att vara där under perioden, även om inte alla är där samtidigt. Majoriteten är extrapersonal som rest till Forsmark från olika delar av Sverige, men även från länder som Danmark, Finland och Tyskland. Det kan innebära ökad risk för smittspridning av coronaviruset och enligt Upsala Nya Tidning har det lett till oro, främst bland anhöriga till anställda.

Läs mer: Oro på Forsmark efter misstänkt coronafall

Josef Nylén är presschef på Forsmark. Han säger till Kollega att det finns personal som är orolig.

– Det måste man ha respekt för. Samtidigt är det så att vi har vidtagit en rad säkerhetsåtgärder för att skydda varandra och minska risken för spridning av covid-19. Vi tar de här frågorna på stort allvar och följer myndigheternas restriktioner samtidigt som vi också har egna förhållningsregler och särskilda hygienrutiner, säger han.

Hur sårbart är kärnkraftverket om många ur personalen skulle bli sjuka?
– Vi har en god beredskap och planering för en rad olika scenarion. Just nu har vi sjukskrivningstal på en normal nivå, men vi har som en del i vår pandemiplan också en omfallsplanering om läget skulle förändras. I alla lägen sätter vi säkerheten främst.

Hur arbetar ni för att minska risken?
– Åtgärderna handlar bland annat om information om vad som gäller för att vistas på Forsmark, om handspritstationer, mattält, hygienstationer samt säkra personalflödesvägar.

Hade ni kunnat skjuta på revisionen?
– I praktiken hade det varit svårt. Forsmarks kärnkraftverk ingår i energisektorn som är en samhällsviktig verksamhet. Den el vi producerar behövs inte minst för att sjukvården och andra delar av välfärden ska fungera. Vi behöver rusta anläggningen inför kommande driftsäsong och genomföra kravställda åtgärder.

Även Ringhals är mitt uppe i revision av en av reaktorerna. Enligt presschefen Anna Collin har det inte varit aktuellt att skjuta upp den.

Hur ser ni på risken för ökad smittspridning?
– Vår sjukfrånvaro ligger på en stabil och låg nivå vilket vi är tacksamma för. Vi försöker underlätta för alla att hålla extra god hygien, vi skapar förutsättningar och uppmanar ständigt att avstånd till andra ska hållas, säger hon.

Enligt Anna Collin har reserestriktionerna inte lett till svårigheter att hitta den kompetens de behöver under revisionen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kvinnor gillar inte kalla kontor

Kvinnor jobbar bättre när kontoret är lite varmare. Män får mer gjort i kyla. Smartare styrning av temperaturen kan vara en lösning.
David Österberg Publicerad 29 maj 2026, kl 06:01
Kvinna som fryser på kontor
Kvinnor jobbar bättre i värme. Män jobbar bättre i kyla. På sommaren är det ofta för kallt på svenska kontor. Colourbox

Olika människor vill ha det olika varmt på jobbet. Dessutom finns en könsskillnad i temperaturpreferens: kvinnor tycker oftare än män att det är för kallt på kontoret, enligt en undersökning som företaget GK har gjort. 25 procent av kvinnorna svarade att det ofta är för kallt, mot 12 procent av männen. 

Enligt undersökningen anser anställda att den optimala temperaturen ligger mellan 22,5 och 23 grader. Under sommaren är det ofta kallare än så, när kontorens luftkonditioneringar blåser på för fullt.

– Vi ser ofta att kontor kyls ner till nivåer som inte stämmer överens med de anställdas behov. Som ett enkelt första steg för att förbättra arbetsmiljön rekommenderar vi att man ökar innetemperaturen med en grad från och med maj inför sommarhalvåret. Det skapar en mer balanserad och produktiv miljö för alla, samtidigt som det bidrar till minskad energianvändning för kyla, säger Martin Vujicic, vd för GK.

Kvinnor jobbar bättre på varma kontor

Att ha rätt temperatur på jobbet är viktigt. Forskare från University of Southern California, USC, kom för några år sedan fram till att kvinnor presterar bättre vid högre temperatur medan män jobbar bättre när det är lite kallare.

Forskarna lät studenter göra prov i temperaturer mellan 16 och 33 grader. Resultatet var tydligt: om temperaturen höjdes med sex grader presterade kvinnorna 15 procent bättre. Männens insatser försämrades med tre procent.

Enligt Tom Chang, biträdande professor i företagsekonomi vid USC, visar studien att temperatur har stor påverkan på en persons produktivitet. Han föreslår därför arbetsplatser med olika temperaturzoner.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inga exakta regler för hur varmt eller kallt det får vara på ett kontor. Rekommendationen är att inomhustemperaturen ska vara mellan 20 och 24 grader på vintern och mellan 20 och 26 grader på sommaren.