Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Fler tjänstemän sägs upp på grund av coronakrisen

Allt fler varsel leder nu till uppsägningar – inte minst i Stockholm, Göteborg och Malmö. Det visar en koll som Kollega har gjort bland Unionens regionkontor.
Publicerad
Björn Larsson Rosvall / TT
Handeln är en av de branscher där flest sagts upp till följd av coronan. Inte minst i Göteborg. Det vanligtvis myllrande köpcentret Nordstan i Göteborg under en folktom dag i mars. Björn Larsson Rosvall / TT

I kölvattnet av coronakrisen har tiotusentals anställda varslats om uppsägning och riskerar därmed att förlora jobbet. Nu visar siffror från flera håll, däribland Arbetsförmedlingen och TRR, att varslen redan ett till faktiska uppsägningar och att många tjänstemän blivit av med jobben.

Läs mer Trots corona: "Massa jobb att söka"

Bilden bekräftas av Unionens kontor i de tre storstadsregionerna.  

Unionen i Göteborg har haft en hel del uppsägningsförhandlingar, enligt regionchefen Pierre Svensson.

– Vi hart fått in 20 nya ärenden per dag jämfört med 20 per vecka före corona. Jag bedömer det ändå som att det är en hanterbar nivå och inte minst i jämförelse med alla varsel som lagts, säger han.

Regionkontoret förbereder nu sin organisation för att uppsägningarna kommer att öka framöver. Men det finns positiva signaler.

– Förändringen av korttidsavtalet innebär att arbetsgivarna numera kan få 80 procent, att fler företag kommer att klarar sig.

De branscher som är särskilt drabbade är handel, hotell- och restaurang, följt av konsult- och bemanningsbranschen.

Även Jeannette Forss, regionchef på Unionen i Stockholm, konstaterar att förhandlingar om arbetsbrist ökat under mars och april. Däremot är det ingen specifik bransch som sticker ut.

– Vår bedömning är att det är väldigt spritt. Just nu har vi fokus på att hantera ärendetrycket, säger Jeanette Forss.

Unionen region Sydväst (där Malmö ingår) vittnar om fler uppsägningar och flaggar samtidigt för att det finns ett mörkertal i och med att många ärenden registrerade som korttidsavtal senare lett till arbetsbrist.

Även regioner utanför storstäderna vittnar om en ökad andel förhandlingar om arbetsbrist även om det i de flesta av Unionens regioner fortfarande främst rör ärenden om korttidsarbete.

Unionens regioner:

Unionen har 18 regioner fördelade runt om i landet. Kollega har sökt samtliga och fått svar av 17. Frågan vi ställde var om de varsel som lagts med anledning av coronakrisen gått över till uppsägningsförhandlingar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Jag är trött på att bli uppsagd” – spelutvecklaren som vill lämna dataspelsbranschen

Efter decennier av tillväxt i dataspelsbranschen har kurvan vänt. Många sägs upp och i regel innebär det utköp. ”Jag är trött på att bli uppsagd och vill lämna branschen”, säger Arend Stührmann, uppsagd för fjärde gången.
Sandra Lund Publicerad 22 januari 2026, kl 06:01
Arend Stührmann står mot en grå vägg och blickar in i kameran. Han bär svarta glasögon och svarta kläder, och ser allvarlig ut.
Arend Stührmann har arbetat i dataspelsbranschen i över 15 år och i flera länder. Efter upprepade utköp vill han nu stanna i Sverige – men överväger att lämna branschen. Foto: Åke Ericson

Arend Stührmann må vara född i Tyskland, men under sin 15 år långa karriär inom dataspelsbranschen har han jobbat på företag i Australien, på Island, i Kanada, Storbritannien, Tyskland flera gånger och sedan snart 4 år i Sverige.

– Jag är trött på att flytta för att få jobb. Vi har köpt bostadsrätt, jag och min fru har svenska vänner utanför jobbet och Sverige är en bra plats att leva på. Men jag är också trött på att bli uppsagd.

Ett tag skolade han om sig till snickare för en mer stabil tillvaro. Men han hade också fyllt 40, och att då komma in som ny byggnadsarbetare blev för tungt.

Det är inget unikt att flytta runt i världen för den som jobbar med att utveckla dataspel. Inte heller att bli utköpt. 

Det är så det går till, även i Sverige där vi egentligen har ett system med lagar och kollektivavtal som ska reglera hur uppsägningar vid arbetsbrist går till.

Utköpt för andra gången 

Arend Stührmann har lärt sig den svenska modellen, i alla fall teoretiskt.

Från dag ett i Sverige gick han med i facket. Han säger sig ha med det hemifrån, han har fortfarande farfaderns stämpelböcker med klistermärken från förtroendeuppdrag i tyska IG Metall.

I början av året var det dags igen. 

Han blev utköpt av den franska speljätten Ubisoft. Det blev därmed andra gången han blev utköpt på grund av arbetsbrist i Sverige.

Välfärd lockar många i dataspelsvärlden

Han får nu ersättning från a-kassan och går utbildningen som Arbetsförmedlingen anvisat till.

– Men många unga och människor från andra länder står helt utan sådant. Stockholm lockar många i dataspelsvärlden, flera bra studior finns här. Liksom välfärdssystemet. Men få känner till att arbetsmarknaden inte är en del av det, att man själv måste sätta sig in i den.

Ständig tillväxt sedan 1990-talet, peak under pandemin och evigt inflöde av unga från hela världen som vill jobba med dataspel, gör att sådant som anställningsvillkor och arbetsmiljö inte alltid är prio ett, enligt Arend Stührmann.

Nu har det mattats av.

 

 

Arend Stührmann i lång svart läderrock promenerar ut ur bild. I bakgrunden syns en tegelvägg med stora fönster.
Arend Stührmann har jobbat i dataspelsföretag i hela världen, och mönstret med att bli uppsagd när produkten är klar är globalt. Nu vill han stanna i Sverige. Foto: Åke Ericson

Det är inte helt lätt att exakt veta hur branschen mår i Sverige. Svängningarna syns inte alltid i offentlig statistik.

Enligt statistik över varsel inom yrkeskoder 61 och 62 ”databehandlingsverksamhet”, som Kollega begärt ut från Arbetsförmedlingen, varslades 1 515 personer fram till och med oktober i år. Det är färre än de senaste två åren.

Utköp döljer krisen i statistiken över uppsägningar

Men varslen säger inte mycket, just eftersom de flesta blir utköpta. Då syns man inte i statistiken, utan det blir en uppgörelse mellan anställd och arbetsgivare.

På Arend Stührmanns studio blev till exempel en femtedel utköpta tillsammans med honom. Och Ubisoft där han jobbade är inte det enda spelbolag som gjort sig av med folk i år.

– Jag förstår varför företag gör så här, de bedriver inte välgörenhet. Om pengarna inte räcker, räcker de inte. Egentligen tror jag att spelbranschen normaliseras nu när det gäller efterfrågan. Pandemin var ett undantag, säger Arend Stührmann.

Så han blev inte förvånad när ”head of studio” närvarade vid stormötet där i början av året. Det som brukar sägas sades: ”Ekonomin går inte så bra”, ”många utmaningar”, ”finns ingen annan lösning”, ”vi måste tyvärr säga upp”.

Samma dag fick Arend Stührmann veta att han blev av med jobbet.

– De vill ofta behålla de yngre. Vi äldre med mer erfarenhet är också ofta dyrare.

 

Kollektivavtal fanns inte, men Arend Stührmann och en kollega är fackligt förtroendevalda. De agerade ändå. Gick igenom kollegors utköpsavtal och fick gehör för förbättringar som längre uppsägningstid med lön, tjänstepension som arbetsbefriade, med mera.

Kan man säga nej till att bli utköpt?

– Ja, men då får du räkna med att det kan leda till något sämre. Skriver man under har man ju en garanti. Jag har också sett andra företag än just Ubisoft som utnyttjar den osäkerheten.