Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Stor oro bland kulturarbetare

Över 1 800 kulturarbetare har under mars månad anslutit sig till Unionens a-kassa. Det är ingen tvekan om att coronakrisen har en stor påverkan på kultursverige. En av dem som är oroliga för framtiden är Hanna Olsson Lanneberg på Uppsala Konsert & Kongress.
Amanda Allgren Publicerad
Jurek Holzer / SvD / TT
Stora konsertsalen i Uppsala Konsert & Kongress ekar tom sedan gränsen om 50 personer infördes. Jurek Holzer / SvD / TT

Uppsala Konsert & Kongress, där Hanna Olsson Lanneberg arbetar som producent, har arbetet förändrats en hel del sedan coronaviruset spred sig. 

– Till en början var det väldigt mycket arbete med att planera om och flytta evenemang. När gränsen på 50 personer kom var vi tvungna att ställa in allt. Från och med i tisdags jobbar vi alla hemifrån, säger hon. 

Många konserter har tvingats flytta fram men de ser nu över möjligheterna med ett mer digitalt arbetssätt. Nu på lördag livesänder de en konsert och det kan komma att bli fler digitala konserter framöver. Hanna Olsson Lanneberg upplever att det finns en oro och rädsla för att det kommer fortsätta vara så här. Hon vet inte hur länge det går att skjuta konserter framåt. 


Hanna Olsson Lanneberg. Bild: Magnus Hörberg/UKK.

– Artisterna är jätterädda så klart, det är en katastrof för dem och för arrangörerna. Det är ju en fruktansvärd ekonomisk förlust, säger hon. 

På Facebook har det startats en grupp med namnet “Kulturarbetare i coronakris”. Där vittnar inläggen om att många kulturarbetare har det tufft just nu. I gruppen delas tips om alternativa arbetssätt och om olika stöd som finns att söka. 

DJ:n Oliver Holm är en av de personer som nu har förlorat många av sina bokningar. 

– Allt har ställts in nu. Det enda jag har kvar är bokningar på bröllop. Innan krisen kom var jag uppbokad fyra månader framåt, säger Oliver Holm.  

Gällande stöd och fonder har Oliver Holm inte lyckats hitta något som kan appliceras på honom. Han är med i a-kassan men tänker avvakta med att söka ersättning ett tag till. 


Oliver Holm. Bild: Simon Lautrup.

– Jag har många vänner som också jobbar som DJ. De flesta förlorar nu många av sina bokningar, speciellt efter att förbudet mot sammankomster på över 50 personer kom. Som frilansare påverkas ju inkomsten, säger han.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Här är de vanligaste skälen till att vi byter jobb

Pengar, chefen och livet utanför jobbet. Det är de främsta orsakerna till att vi byter jobb. Var femte anställd vill byta arbetsplats – men få tar steget, visar en ny rapport.
Ola Rennstam Publicerad 26 augusti 2026, kl 06:00
Missnöje med lön och ledarskap får anställda att vilja byta jobb, men osäkerheten på arbetsmarknaden och i ekonomin håller dem kvar, visar en rapport från rekryteringsföretaget Randstad. Foto: Colourbox

På den svenska arbetsmarknaden är det få som byter jobb – men viljan finns där. Drygt var femte anställd planerar att lämna sin arbetsgivare inom ett halvår, men betydligt färre tar steget, visar en ny rapport från Randstad.

Foto: Randstad

– Det finns en solklar inlåsningseffekt där många är rädda för att byta jobb. Det har varit stökigt på arbetsmarknaden de senaste åren med mycket uppsägningar, så har man ett arbete håller man fast vid det. Och det kommer fortsätta vara så tills Sverige visar upp en bättre ekonomisk tillväxt, säger Cecilia Mannheimer, 
ansvarig för rekrytering och bemanning på Randstad.

 

Låg lön och svagt ledarskap bakom missnöjet

När arbetstagare väl säger upp sig handlar det sällan om en enskild orsak. I stället är det flera faktorer som samverkar: missnöje med lön, bristande ledarskap och ett livspussel som inte går ihop – men också känslan av att jobbet inte längre känns meningsfullt.

– Det handlar ofta om en bristande tilltro till ledningen och en avsaknad av kommunikation med sin chef.  För stressade chefer som befinner sig i en omorganisation är det lätt att tappa bort vikten av att se sina medarbetare, säger Cecilia Mannheimer.

Brist på flexibilitet skrämmer bort unga

Det finns en tydlig röd tråd i rapporten: samma faktorer som får anställda att sluta är de saker som de söker hos en ny arbetsgivare. Lön och balans mellan arbete och fritid toppar båda listorna i undersökningen. För arbetsgivare innebär det en konkret risk – lever man inte upp till grundkraven, tappar man folk, påpekar Randstad i rapporten.

– Yngre generationer värderar balans mellan jobb och fritid i högre utstäckning än tidigare generationer. Om man som arbetsgivare inte kan erbjuda flexibilitet kommer man få svårt att attrahera nya talanger.

Men pengar är bara en del av ekvationen. Relationer på jobbet och hur arbetsvardagen faktiskt fungerar väger tungt. Engagemang och den dagliga upplevelsen är avgörande – minst lika viktiga som lönen.

Unga prioriterar utveckling – äldre relationen till chefen

Bakom siffrorna finns också tydliga generationsskillnader. Yngre (Generation Z och millennials) lämnar oftare på grund av låg lön, brist på utveckling och ointressanta arbetsuppgifter. Äldre (Generation X och baby boomers) sätter i stället ställ relationen till chefen främst – följt av lönen.

De vanligaste skälen att byta jobb

För låg lön (39%)

Dålig relation till ledningen (31%)

Obalans mellan jobb och fritid (30%)

Ointressanta arbetsuppgifter (29%)

Brist på karriärmöjligheter (26%)

Dålig arbetsmiljö (22%)

Otrygghet i anställningen (19%)

Känsla av att inte bli rätt belönad (13%)

Svårt att ta sig till jobbet (11%)

Dåligt rykte om arbetsgivaren (9%)

Brist på investeringar i teknik och innovation (5%)

Företaget bidrar inte till samhälle eller miljö (5%)

Källa: Randstad. 3895 personer i Sverige deltog i undersökningen. Läs hela rapporten här.