Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Så gör du om du inte får ut din lön

Om din arbetsgivare inte har pengar att betala din lön gäller det att agera snabbt. Annars riskerar du att gå miste om de pengar du har rätt till.
David Österberg Publicerad
Röd kartnål markerar den 25:e i almanacka.
Om du inte får ut din lön är det viktigt att du pratar med din arbetsgivare så snart som möjligt och sedan tar kontakt med facket. Foto: Shutterstock

När ett företag får ekonomiska problem kan det innebära att de anställda inte får ut sina löner. Är företaget seriöst meddelar arbetsgivaren de anställda att lönen inte kommer. I värsta fall blir det en obehaglig upptäckt på lönedagen.

Kontakta din arbetsgivare

Oavsett ska man som anställd snabbt kontakta sin arbetsgivare för att få veta orsaken till att lönen inte kommit. Om det inte handlar om administrativt strul bör man kontakta Unionen för att få hjälp att driva in lönen.

– Vi börjar med att skicka ett kravbrev till arbetsgivaren som då har sju dagar på sig att betala ut lönen. Om lönen inte har kommit efter det får arbetsgivaren en betalningsuppmaning via delgivning. Där står att vi avser att gå vidare med en konkursansökan om lönen inte betalas ut, säger Björn Alquist, förbundsjurist på Unionen.

Lönegaranti vid begärd konkurs

Syftet med att begära ett företag i konkurs är att se till att de anställda får pengar via den statliga lönegarantin. När företaget är i konkurs eller under rekonstruktion kan lönegarantin ersätta löner upp till tre månader bakåt, räknat från när konkursansökan lämnades in.

– Därför är det viktigt att agera snabbt. Har man lön som betalas ut månaden efter intjänandet är det ännu viktigare eftersom man då bara har en månad på sig, säger Björn Alquist.

Det är konkursförvaltaren som beslutar om lönegarantin och Skatteverket som betalar ut pengarna.

Hur lång tid tar det från det att man upptäcker att man inte fått någon lön till dess att man får pengarna via lönegarantin?
– Det varierar oerhört. Ett seriöst företag som inte kan betala löner försätter sig själv i konkurs. Då går det snabbare. Är arbetsgivaren oseriös och går under jorden tar det längre tid. Men oavsett tar det minst en månad och för många arbetstagare blir det väldigt tufft.

Hur ska man som anställd agera om arbetsgivaren säger att den uteblivna lönen kommer att betalas ut månaden efter?
– Mitt generella råd är att inte lita på sådana utfästelser. I stället bör man agera så fort som möjligt och påbörja indrivning av lönen. Har man arbetat länge hos sin arbetsgivare och litar på att det verkligen är en tillfällig svacka kan man kanske stanna, men man ska vara medveten om att det är en risk.

Har man rätt att direkt lämna sitt arbete om man inte får sin lön?
– Ja. Att inte betala lön är ett brott mot anställningsavtalet som är så pass allvarligt att en arbetstagare normalt har rätt att frånträda anställningen omedelbart. Rätten att frånträda inträder när det står klart att arbetsgivaren inte avser att betala ut lön som förfallit till betalning och att det inte beror på någon typ av administrativt kortvarigt misstag, säger Björn Alquist.

Lönen förfaller till betalning den dag den skulle ha betalats ut.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Facken: Regeringens besked är märkligt och överraskande

Regeringen väntar med att införa lagen om lönetransparens. Enligt Nina Larsson (L) beror det på kritik från fack och arbetsgivare. Facken kallar regeringens nya ståndpunkt märklig och överraskande.
David Österberg Publicerad 27 mars 2026, kl 08:58
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, vill förhandla om lönetransparensdirektivet
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, pausar införandet av EU:s lönetransparensdirektiv. Direktivet leder till för mycket regelkrångel för företagen, anser hon. Facken är kritiska. Foto: Yvonne Åsell/SvD/TT/Christine Olsson/TT.

EU:s direktiv om lönetransparens ska vara genomfört senast den 7 juni år. Regeringen hade först tänkt införa det den 1 juli, men ändrade sig sedan och sköt på införandet till januari 2027. Igår kom beskedet att regeringen vill omförhandla direktivet med EU innan det blir lag i Sverige. 

Regeringen tycker fortfarande att direktivets syfte är gott men anser att den administrativa bördan "riskerar att minska jämställdhetsvinsterna."

Regeringen skriver också i sitt pressmeddelande att den har haft dialog med arbetsgivare, fack och civilsamhället "om svårigheterna med direktivet." 

Martin Wästfelt är förhandlingschef på Unionen. Han säger att beslutet var överraskande.

– Huvuddelen av kritiken kommer från arbetsgivarsidan, även om vi också har haft vissa invändningar mot lagrådsremissen.

"Direktivet är inte så betungande"

Martin Wästfelt anser inte att de förändringar som direktivet medför är så betungande som kritikerna påstår.

– Inte för de företag som redan sköter lönekartläggningen i samråd med fackförbunden. Men tyvärr finns det många företag som inte sköter de befintliga reglerna och för dem innebär direktivet ett ökat tryck. Man måste samtidigt komma ihåg att vi har ett samhällsproblem i form av ojämställda löner och därför är lönetransparens bra, säger han.

Så direktivet skulle kunna leda till mer jämställda löner?

– Ja, det tror jag, även om den metod som regeringen har föreslagit inte är optimal. Det vore önskvärt att ha ett större utrymme att jobba med de här frågorna avtalsvägen. Men jag konstaterar samtidigt att regeringen utsätter Sverige för en viss risk genom att inte implementera direktivet nu.

Är det arbetsgivarsidan som har drivit på för att stoppa direktivet?

– Ja, som jag förstår det är det så både i Sverige och andra EU-länder. Det finns flera länder som släpar med att införa direktivet.  

"Riskerar Sveriges trovärdighet i EU"

Inte heller fackförbundet Vision har uttryckt kritik mot att direktivet införs. 

– Regeringens nya ståndpunkt är märklig. Vi anser tvärtom att det är dåligt för jämställdheten att inte införa direktivet. Det riskerar dessutom Sveriges trovärdighet i jämställdhetsfrågor och vår ställning i EU-samarbetet. Regeringen hänvisar till nära dialog med arbetsmarknadens parter, men från Visions sida har vi varit tydliga med att lönetransparensdirektivet måste införas, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande Vision, i ett pressmeddelande.

Arbetsgivarna välkomnar regeringens besked

Arbetsgivarna är dock nöjda med regeringens besked.

– Det är mycket bra att regeringen pausar genomförandet av direktivet. Det ligger helt i linje med vad andra europeiska länder gjort. En ökad administrativ börda på företagen hade bara tagit resurser från det praktiska och långsiktiga jämställdhetsarbete som svenska arbetsgivare redan genomför, säger Mattias Dahl, vice vd för Svenskt Näringsliv i en kommentar.

Arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen håller med.

– Regeringen har hörsammat det som vi och många av våra medlemsföretag har framfört under lång tid, att direktivet i sin nuvarande utformning riskerar att skapa betydande administrativa bördor utan att fullt ut bidra till sitt syfte, säger Anna Nordin, biträdande förhandlingschef på Teknikföretagen.

Direktivet ska minska löneskillnaden

Syftet med EU:s lönetransparensdirektiv är att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen.

Kollega har sökt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) för en kommentar.