Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Staten ska stå för kostnaden vid sjukdom

Staten ska stå för hela sjuklönekostnaden under april och maj. Dessutom ska staten betala en större del av lönen för de personer som tvingas gå ner i arbetstid när företag krisar. Det framkom på en presskonferens under måndagsförmiddagen.
David Österberg Publicerad
Jessica Gow/TT
Finansminister Magdalena Andersson lanserar tillsammans med regeringen stödpaket på över 300 miljarder kronor till näringslivet. Jessica Gow/TT

Spridningen av coronaviruset börjar nu få omfattande konsekvenser för svenska företag. Därför föreslår regeringen nu ytterligare stöd för att stötta verksamheter i kris.

Ett av förslagen är att korttidspermittering införs i dag, måndag. Det innebär att arbetsgivare som tvingas permittera anställda kan minska sina lönekostnader med hälften. Den som är permitterad får drygt 90 procent av sin lön. Mellankostnaden betalas av staten, men kostnadsfördelningen beror på hur stor arbetstidsminskningen är (se faktaruta).

Förslaget beräknas kosta 2,4 miljarder kronor och föreslås gälla under 2020. Kostnaden kan dock öka, beroende på hur smittans spridning utvecklas. Lagrådet ska behandla förslaget under dagen.

Ett annat förslag är att staten tar över företagens sjuklöneansvar. Under april och maj ska staten ta hela kostnaden för sjuklönen. Även egenföretagare ersätts med sjukpenning för de två första veckorna.

Läs mer: Slopad karensdag till följd av corona

Regeringen föreslår också att företag ska kunna vänta med att betala in arbetsgivaravgifter, moms och preliminärskatt på lön. De nya reglerna ska börja gälla från den 7 april, men kan tillämpas retroaktivt från årsskiftet. Det innebär att företag som redan betalat in skatt för årets tre första månader kan få skatten tillbaka. Förslaget ska enbart gälla företag som sköter sin ekonomi och som inte har stora skatteskulder.

Krispaketet är en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet.

Arbetsgivarnas kostnader minskar

Förslaget om korttidspermittering ska börja gälla från i dag, den 16 mars. Det innebär att staten betalar en del av arbetstagarnas lön i företag som permitterar på grund av följderna av coronaviruset.

Hur mycket arbetsgivarnas kostnader minskar beror på hur mycket arbetstiden minskar:

Arbetstidsminskning: 20 %
Löneminskning: 4 %
Minskad lönekostnad: 19 %

Arbetstidsminskning: 40 %
Löneminskning: 6 %
Minskad lönekostnad: 36 %

Arbetstidsminskning: 60 %
Löneminskning: 7,5 %
Minskad lönekostnad: 53 %

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

IMY: Lexbase och Krimfup bryter mot lagen

Lexbase och Krimfup får inte längre göra brottsuppgifter tillgängliga efter sökningar på namn, personnummer eller adress. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter att ha granskat tjänsterna.
David Österberg Publicerad 3 november 2026, kl 11:12
Integritetsskyddsmyndigheten IMY
Lexbase och Krimfup bryter mot GDPR. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter en tillsyn. Söktjänsterna får inte visa brottsuppgifter efter sökningar med namn, personnummer eller adress. Integritetsskyddsmyndigheten IMY

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott. Två av dem är Lexbase och Krimfup.

Tjänsterna har grundlagsskydd genom så kallade frivilliga utgivningsbevis. Enligt den svenska regleringen innebär det att skyddet för personuppgifter i GDPR inte ska tillämpas.

Men nu slår Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, fast att det svenska undantaget går längre än vad EU-rätten tillåter. När svensk rätt står i konflikt med EU-rätten har EU-rätten företräde.

IMY anser därför att Lexbase och Krimfup har behandlat personuppgifter om brott utan lagligt stöd. Myndigheten kräver att bolagen ser till att användare inte kan ta del av sådana uppgifter genom att söka på namn, personnummer eller adress.

Bolagen bakom tjänsterna, Legal Newsdesk Sweden AB respektive Fuplex AB, får också reprimander av IMY.

MrKoll måste tillåta radering

IMY har samtidigt granskat söktjänsterna MrKoll och Upplysning. Enligt myndigheten har bolagen bakom tjänsterna inte tillgodosett privatpersoners rätt att få personuppgifter raderade enligt GDPR.

Eric Leijonram
Eric Leijonram. Pontus Lundahl/TT

– Vi har i Sverige en situation med sökbara uppgiftssamlingar om stora delar av befolkningen. Vem som helst kan enkelt kartlägga oss, för vilka syften som helst. Nu blir det dock tydligt att söktjänster av det slag vi har granskat behöver tillämpa rätten till radering och följa de krav som finns för behandling av uppgifter om brott, säger Eric Leijonram, generaldirektör för IMY, i ett pressmeddelande.

Enligt IMY var avsikten med frivilliga utgivningsbevis aldrig att de skulle möjliggöra den här typen av omfattande söktjänster för personuppgifter.

– Det markerades uttryckligen av lagstiftaren. Mot bakgrund av ny praxis från Högsta domstolen och EU-domstolen finner vi nu att de aktuella söktjänsterna behöver följa dataskyddsförordningen, säger Eric Leijonram.

IMY har fått omkring 3 800 klagomål mot de fyra bolagen.

Kollega söker Lexbase och Krimfup för en kommentar.

Så säger lagen

Uppgifter om brott har ett särskilt skydd i GDPR. De får som huvudregel bara behandlas under myndighetskontroll eller när det finns särskilt stöd i lag. Ett fullständigt register över fällande brottmålsdomar får bara föras under kontroll av en myndighet.

Källa: IMY, GDPR artikel 10