Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Corona påverkar inte Unionens lönekrav

Avtalskraven kommer inte att påverkas av corona. Det konstaterar Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt.
Ola Rennstam Publicerad
Anders Wiklund/TT, Izabelle Nordfjell/TT
Enligt Unionens förhandlingschef påverkar inte coronasmittan årets avtalsrörelse då förbundet har ett långsiktigt perspektiv på lönebildningen. Anders Wiklund/TT, Izabelle Nordfjell/TT

Den 31 mars ska löneavtalet inom industrin vara klart. Löneökningarna kommer att styra nivån på hela arbetsmarknaden i den stora avtalsrörelsen som berör nära tre miljoner anställda. Avtalsförhandlingarna är inne i ett intensivt skede och enligt arbetsgivarsidan bör löneökningarna hållas nere eftersom det är osäkert hur allvarligt coronaviruset kommer påverka ekonomin.

– Det ser ju inte bra ut. Det ser ut som att riskerna ökar för varje dag som går och då leder väl det till att vi kommer att kanske fastna för att vi behöver ha ett kort avtal den här gången, säger Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin, till Sveriges Radio.

Men enligt Unionen kommer osäkerheten kring viruset inte få någon inverkan på avtalskraven.

– Vi har en genomtänkt syn på hur en lämplig löneökningstakt och andra viktiga saker ska regleras, och den överger vi inte till följd av corona. I stället kan korttidsarbete vara en viktig komponent för att hantera mer tillfälliga problem som uppstår, säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt.

Läs mer: Krisstöd ska dämpa följder av corona

Martin Wästfelt understryker att Unionen har ett långsiktigt perspektiv på lönebildningen. De huvudfaktorer som man tar hänsyn till är industrins konkurrenskraft, produktivitetsutveckling och inflation.

– Men om det påverkar produktivitetsutvecklingen och alla prognoser ser annorlunda ut – så kan det självklart få betydelse, men det är långt ifrån säkert. Det är ett svårbedömt läge just nu och därför är det klokt att vara lite försiktig, säger han.

Läs mer: Märket - så funkar det

– Konkurrenskraften slår mot företag i många länder, inte bara i Sverige. Arbetsgivarna kan få problem kortsiktigt med brist på komponenter och stopp i produktionen men det är mer en korttidsfråga. Även om vi självklart följer utvecklingen noga.

Det har varit oroligt på världens börser senaste tiden till följd av corona. Hur mycket påverkar utvecklingen förhandlingarna?
– Börserna har väldigt liten betydelse. Det är produktivitet och internationell konkurrenskraft som är de viktigaste faktorerna för att säkra sysselsättning och långsiktig reallöneökning.

Kan corona komma att försvaga konfliktvapnet?
– Det är klart att om hela Sverige står stilla så kan corona komma att påverka. Men huvudparametrarna som styr är konkurrenskraft, produktivitetsutveckling och sysselsättning och inte vinster och konjunktur.

Bortsett från corona - hur är läget i avtalsförhandlingarna just nu?
– Det är ganska likt som det brukar vara i förhandlingar vid den här tidpunkten; det går trögt på vissa områden, lite bättre på andra. Det är också skillnad i vissa frågor mellan arbetare och tjänstemän.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Bråk om arbetstid i byggbranschen: ”Vi ska inte lägga oss”

Tjänstemän i byggbranschen har väntat fem veckor på sitt nya kollektivavtal. Frågan om arbetstidsförkortning skapar problem i förhandlingarna. ”Det kan bli ett varsel”, säger Bengt Göransson, ordförande i riksklubben på NCC.
Noa Söderberg Publicerad 7 maj 2025, kl 14:48
Anställda på en byggarbetsplats. Personerna på bilden har inte med innehållet i artikeln att göra.
Byggbranschen har inte fått nya kollektivavtal för sina tjänstemän - vad gäller då? Löner och villkor är desamma eftersom avtalet förlängs, men retroaktiv löneökning kan påverka skatten. Dessutom är det förhandlingar om arbetstidsförkortning, där fack och arbetsgivare har svårt att komma överens om hur ledigheten ska förläggas. Personerna på bilden har inte med innehållet i artikeln att göra. Foto: Mattias de Frumerie, DI/TT

38 dagar. Så länge har tjänstemännen i byggbranschen stått utan nytt kollektivavtal, efter att det gamla gick ut 31 mars. När förhandlingarna drar ut på tiden så förlängs det gällande avtalet, vilket betyder att villkoren och vardagen är densamma. 

Men hos anställda på de stora byggföretagen finns en irritation. Dels över att de nya lönerna dröjer, vilket kan innebära en skattesmäll när det blir retroaktiva löneökningar. Dels över att en särskild fråga har fastnat hos förhandlarna: arbetstidsförkortning.

Bengt Göransson är ordförande i Unionens riksklubb på NCC. Han tror inte att det blir konflikt, men säger att parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

– Vi är beredda på det mesta. Det kan bli ett varsel, det vet man inte. Andra avtal har ju blivit varslade.

Frågan om arbetstidsförkortning är viktig, säger han. Därför kan facket och medlemmarna behöva hålla ut.

– Det är bättre att avtalet får ta den tid det tar, för jag tycker inte vi ska lägga oss för Byggföretagen.

Unionens centrala kommunikationsavdelning hävdar i sina sociala medier att arbetsgivarna vill ”ta ensidig makt över arbetstidsförkortningen” och ”styra över återhämtningen”.

Facket: arbetsgivaren vill styra arbetstidsförkortningen

Nils-Erik Nilsson, ordförande i Unionens riksklubb på Skanska, bekräftar att hanteringen av arbetstidsförkortning är den stora stötestenen i förhandlingarna.

– Det som kärvar är att om det ska vara en extra dag så vill arbetsgivaren styra över när den förläggs. Det är ingen som är intresserad av det. Man vill ha det i en dialog, så att det inte är ensidigt.

Nils-Erik Nilsson, ordförande i Unionens riksklubb på Skanska.
Nils-Erik Nilsson Foto: Privat

Han säger att den frågan inte är något problem på Skanska, och att det inte är hans arbetsgivare som driver Byggföretagens agerande i förhandlingarna.

– Det är andra företag inom byggbranschen som har det önskemålet. Hade jag satt mig med ledningen här så hade vi löst det här på fem minuter, säger han och fortsätter:

– Det är några som ser det som ett problem, men då har man kanske andra problem egentligen. En dålig dialog på arbetsplatsen. Det är där det sitter i så fall. Men jag tror att de flesta stora företag inte ser detta som ett problem över huvud taget.

Även Nils-Erik Nilsson betonar att hans klubb är redo för konflikt om det skulle behövas.

Företagen: behåll antalet arbetade timmar

Byggföretagen avböjer en intervju. Pressansvarig Lars Kriss hänvisar till ett uttalande på organisationens webbplats. Där står att ”facken trycker hårt på frågan om arbetstidsförkortning”, men att Byggföretagen tycker att det är ”av yttersta vikt att bibehålla antal arbetade timmar i branschen”. 

Byggföretagen skriver också att varje företag ska ha ”möjlighet att anpassa exempelvis arbetstidsförläggning utifrån sina unika förutsättningar”. De hänvisar till att andra kollektivavtal som har tecknats under årets avtalsrörelse ger arbetsgivarna makt att förlägga arbetstidsförkortningen.

”I och med detta är förhoppningen att även Byggföretagens avtalsförhandlingar ska kunna gå i hamn”, avslutas meddelandet.

Kollega har frågat Unionen på central nivå vad förbundet menar med att arbetsgivarna vill ta ensidig makt över arbetstidsförkortningen och varför förhandlingarna drar ut på tiden. Pressekreterare Torbjörn Granrot svarar i ett kortfattat mejl:

”Svar: Förhandling pågår.”

Nytt kollektivavtal dröjer – vad gäller?

De flesta kollektivavtal i Sverige har ett slutdatum, som bestäms på nytt i varje avtalsrörelse. Om fack och arbetsgivare inte kommer överens om ett nytt kollektivavtal innan det gamla har gått ut så inträder så kallat avtalslöst tillstånd. Det innebär att facket har rätt att varsla om strejk. Så länge förhandlingarna fortfarande pågår är dock det normala att man förlänger det gamla kollektivavtalet tillfälligt. Det är det som nu sker i byggbranschen.

Avtal klart för arbetarna

6 maj enades Byggföretagen och Byggnadsarbetareförbundet om ett nytt kollektivavtal. Det gäller arbetare, inte tjänstemän. Även här har förhandlingarna dragit ut på tiden. Avtalet följer ”märkets” nivå på löneökningar och utvecklar också systemet med kontroller för att komma åt arbetslivskriminalitet.