Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Högre studier = högre lön
Det lönar sig att plugga – om du väljer rätt utbildning. Flertalet högre utbildningar är dock rätt lönsamma i längden, visar en ny rapport. Särskilt om du är kvinna – även om högutbildade män alltid tjänar mer.
Sverige brukar hamna i botten jämfört med många andra länder, när det granskas hur mycket man tjänar på att studera vidare efter gymnasiet. Men enligt en ny rapport från Utbildningskanslersämbetet, UKÄ, så finns det en positiv så kallad lönepremie för högre utbildning i Sverige. Hur stor premien är varierar ordentligt mellan olika utbildningar.
Mest valuta för studierna får du om du pluggar till läkare eller något inom bank, försäkring och finansiering. Ingenjörer av olika slag, jurister och folk som pluggat samhällsbyggnad och byggnadsverk får också en bra lönepremie. Likaså de som satsat på industriell ekonomi och organisation samt marknadsföring.
Läs mer: Framtidens jobb - och så hög lön får du
Väljer du däremot att studera något konstnärligt, som till exempel formgivning eller musik, dans och dramatik, kan du inte räkna med ett fett lönekonto. Samtliga är utbildningar som ger en negativ lönepremie, det vill säga, utbildning som ger sämre lön än om du struntat helt i att studera utan börjat jobba direkt efter gymnasiet. Det samma gäller om du satsar på en lantmästarexamen, på att plugga till förskolare, eller studerar filosofi och logik.
Oavsett utbildningsnivå är det klart och tydligt alltid positivt ur lönesynpunkt att vara man, enligt rapporten. Och ju mer män tjänar desto större är skillnaden mellan könen. Ändå har kvinnor mer att vinna på att studera än män och får alltså större lönepremie efter högskoleexamen, visar rapporten. Orsaken tros vara att män kan få jobb i välbetalda branscher direkt efter gymnasiet, medan kvinnor som inte pluggar vidare ofta hamnar inom lägre betalda kvinnoyrken.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Så vill regeringen minska löneskillnaden
I juli införs EU:s direktiv om lönetransparens i Sverige. Då ska arbetssökande få information om lönespann i god tid innan en förhandling. Dessutom blir det förbjudet för arbetsgivare att fråga en kandidat vad han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
Artikeln har uppdaterats 19 januari.
För snart tre år sedan kom EU:s lönetransparensdirektiv. I dag, torsdag, presenterade regeringen sin lagrådsremiss för hur direktivet ska införas i Sverige.
Lagförslaget följer i stort den utredning om direktivet som presenterades 2024.
Den nya lagstiftningen innebär bland annat att arbetsgivare måste lämna information till arbetssökande om ingångslön eller ingångslöneintervall för tjänsten som ska tillsättas. Informationen ska lämnas i god tid innan löneförhandlingen, exempelvis i en platsannons. Det blir också förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
– Syftet är att osakliga löneskillnader inte ska flytta mellan olika arbetsgivare. Nyanställda ska få en saklig lön redan från start, sa jämställdhetsminister Nina Larsson (L) på pressträffen.
Löneskillnader ska motiveras eller åtgärdas
Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.
Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.
Alla arbetsgivare ska, precis som i dag, genomföra lönekartläggningar varje år. De nya bestämmelserna innebär dock att företag med färre än 25 anställda inte behöver göra skriftliga lönekartläggningar. I dag gäller det för företag med färre än tio anställda.
DO får extra pengar för tillsynen
De nya bestämmelserna blir en del av Diskrimineringslagen. Diskrimineringsombudsmannen, DO, har tillsyn över den. För att klara av tillsynen av de nya reglerna får DO 25 miljoner kronor extra i år och 34 miljoner kronor extra nästa år.
Lagförslaget ska nu till Lagrådet innan riksdagen fattar beslut om den. Den nya lagstiftningen ska gälla från den 1 juli.
Syftet med direktivet är att minska osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. År 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent, enligt Medlingsinstitutet. Bland privatanställda tjänstemän var skillnaden högre: 6,8 procent.
Artikeln har uppdaterats med ett förtydligande. Tidigare angavs att arbetsgivare måste skriva ingångslön i platsannonsen. Rätt är att arbetsgivare måste ge arbetssökande information om ingångslön, exempelvis i en platsannons.
