Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Nya regler ska underlätta för sjukskrivna

Äldre ska inte prövas mot hela arbetsmarknaden och Försäkringskassan ska bli tydligare om vilka jobb den sjukskrivna ska klara av. Det föreslås i en ny utredning om sjukförsäkringen.
– Förslagen innebär en bättre chans att komma tillbaka till det arbete man är utbildad för, säger Mikael Bäckström, utredare på Unionen.
Lina Björk Publicerad
Johan Nilsson/TT
Enligt de nya förslaget ska Försäkringskassan precisera vilken yrkesgrupp den sjuka kan bli aktuell att återgå till om sjukpenningen dras in. Johan Nilsson/TT

Sjukförsäkringen har varit under lupp en längre tid och har från fackligt håll fått kritik för att vara både rättsosäker och otydlig. Regeringen beslöt sig därför för att se över regelverket och i förra veckan presenterades en rad förslag kring hur rätten till sjukpenning ska prövas.

Ett av förslagen är att förtydliga begreppet ”normalt förekommande arbete”. I dag kan handläggare slå fast att sjukskrivna kan klara av andra jobb än tidigare, efter en omprövning som sker efter 180 dagar. Den som kan klara av ett annat jobb nekas sjukpenning. Men vilka typer av jobb som den sjuka ska klara av är otydligt och schablonmässigt motiverat. Utredningen föreslår därför att om handläggaren bedömer att den sjukskrivna kan återgå i arbete, så ska det framgå vilken yrkesgrupp som kan tänkas vara aktuell.

– Vi tycker att det är ett bra förslag och att utredarna landade i en bra kompromiss, istället för att handläggarna ska precisera vilket yrke, som blir för snävt, eller bransch, som blir för brett så ska det framgå vilken yrkesgrupp som kan bli aktuell, säger Mikael Bäckström.

Ett annat förslag är att utöka möjligheten till undantag för prövning av arbetsförmåga efter 180 dagar.  I dag är reglerna stränga vilket fått effekten att många som är på väg tillbaka till sitt ordinarie arbete, förlorar sin sjukpenning och tvingas söka annat jobb. Med utredningens förslag att utöka undantagen från de 180 dagarna, kommer fler att kunna fullfölja sin rehabilitering och förhoppningsvis komma tillbaka till sitt ordinarie jobb.

Läs mer: Sjukskrivna drabbas när arbetsgivare trotsar ny lag  

– Tidigare har det höga beviskravet inneburit att så kallade diffusa diagnoser har undantagits. Om du till exempel lidit av uttmattningssyndrom eller psykisk ohälsa har du inte kunnat åberopa det och blivit av med sjukpenningen trots att du är på god väg tillbaka till arbete, säger Mikael Bäckström. 

Han tror även att det finns stora samhällsvinster att hämta genom att se till att personer som kan komma tillbaka till sitt ordinarie jobb kan göra det genom att fullfölja sin rehabilitering snarare än att tvingas söka nytt jobb, till följd av 180-dagars regeln.

– Om en person är utbildad för ett visst yrke och har lön för det, betalar personen mer i skatt än om man efter 180 dagar tvingas söka ett mindre kvalificerat jobb, tjäna mindre och betala mindre skatt. Så det har varit dumsnålt av staten att dra in sjukpenningen och tro att man sparar pengar. Men den största vinsten är förstås för den försäkrade, som slipper se sin vardag ställas på ända trots att hen ofta uppfyllt stora delar av sin rehabiliteringsplan.

I dag prövas även äldre mot hela arbetsmarknaden. Utredningen föreslår att kravet på att få sin förmåga mätt mot ”normalt förekommande arbeten” slopas för 62 till 65-åringar med tanke på den begränsade tid de har kvar i arbetslivet.
 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

De har redan skrotat karensen – ”En besparing”

Organisationen Sverok slopade karensavdraget för flera år sedan. Martin Odh, generalsekreterare, rekommenderar andra arbetsgivare att göra samma sak.
– Det är en besparing snarare än en kostnad, säger han.
David Österberg Publicerad 8 oktober 2026, kl 06:00
Martin Odh, generalsekreterare Sverok
Sverok har slopat karensen. Effekten är mindre sjuknärvaro och gladare medarbetare. Sjukskrivningarna har inte ökat, enligt Martin Odh, generalsekreterare. Foto: David Österberg

Frågan om karensavdraget är just nu en het politisk fråga. Partierna till vänster – S, V och MP – vill avskaffa avdraget, medan övriga partier vill behålla det.

På spelkulturförbundet Sverok slopade man karensen redan 2018.

– Vi slöt en överenskommelse med fackklubben. Det handlade om att möta medarbetarnas behov av flexibilitet och skapa en attraktiv arbetsplats, säger Martin Odh som sedan i våras är generalsekreterare på förbundet.

Bedömningen 2018 var att förändringen varken skulle kosta pengar eller spara pengar åt arbetsgivaren. Men i dag tror Martin Odh att förändringen har inneburit en besparing. Därför rekommenderar han andra arbetsgivare, åtminstone på tjänstemannasidan, att göra likadant.

– Ur ett långsiktigt perspektiv tror jag att slopad karens är en besparing i form av friskare medarbetare och en attraktivare arbetsplats. Det dyraste man kan göra är att behöva rekrytera ny personal.

Så mycket kan ett slopat karensavdrag kosta

Arbetsgivarorganisationerna i Sverige motsätter sig slopat karensavdrag. Att betala sjuklön från första dagen skulle leda till ökade kostnader och minskade intäkter för företagen på upp till 40 miljarder kronor om året, enligt Svenskt Näringsliv.

Andra kalkyler är försiktigare. Enligt Riksdagens utredningstjänst skulle ett slopat avdrag öka sjuklönekostnaderna med mellan tolv och 21 miljarder kronor.

De fackliga organisationerna är splittrade i sin syn på karensavdraget. Paraplyorganisationen LO, som samordnar 13 fack på arbetarsidan, anser att det bör tas bort, medan de 12 TCO-förbunden tycker olika.

Unionen vill sänka karensavdraget

Det största tjänstemannaförbundet Unionen förespråkar en medelväg, där karensavdraget blir mindre än i dag men inte tas bort helt. Då minskar pressen att jobba när man är sjuk, utan att sjukförsäkringen riskerar att missbrukas.

Enligt Unionen slår karensavdraget olika hårt mot olika människor. Den som ofta träffar andra på jobbet eller har ett yrke med hög smittorisk drabbas hårdare. Kvinnor har också fler sjukdagar än män. Dessutom är ersättningen lägre i Sverige än i många andra länder. Vid exempelvis tre dagars sjukfrånvaro ersätts i Sverige cirka 53 procent av inkomsten – medan flera jämförbara länder ligger på mellan 80 och 100 procent.

På Sverok har man inte haft ökade sjuklönekostnader sedan avdraget slopades.

– Vi kan inte se att medarbetare sjukskriver sig när de inte är sjuka. Slopad karens innebär dels att man slipper känna sig tvingad att komma till kontoret när man är sjuk, dels att smittorisken minskar. Dessutom visar vi att vi är en attraktiv arbetsplats som bryr oss om våra medarbetare, säger Marin Odh.

Så fungerar karensavdraget

  • Karensavdraget är ett avdrag på sjuklönen när en anställd blir sjuk.
  • Avdraget motsvarar 20 procent av den sjuklön som den anställde beräknas få under en genomsnittlig arbetsvecka.
  • Avdraget är ungefär 1 500 kronor för den som tjänar 40 000 kronor i månaden.