Hoppa till huvudinnehåll
Unionen

Missnöjda medlemmar fick pengar av Unionen

Förra året betalade Unionen ut 162 761 kronor till medlemmar som ansåg sig blivit felaktigt behandlade av förbundet. En minskning med 88 procent jämfört med för fem år sedan.
Lina Björk Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Att antalet personer som anmäler klagomål om Unionen till förbundsstyrelsen har minskat, kan bero på att man numera försöker lösa konflikter så nära medlemmen det går. Fredrik Sandberg/TT

Unionen förhandlar och ger råd åt tusentals medlemmar varje år. De flesta är nöjda med stödet de får, men skulle du anse att du fått bristfällig hjälp finns det möjlighet att ta upp ditt klagomål hos förbundsstyrelsen, något som utnyttjas av ett antal medlemmar varje år.

Förra året avgjordes 31 så kallade besvärsärenden, och 162 761 kronor betalades ut till missnöjda medlemmar. Det är betydligt mindre pengar än för fem år sedan då sammanlagt 1,3 miljoner kronor betalades ut. En möjlig förklaring till det kan vara att Unionen ändrat sina interna rutiner kring besvärsärenden och i första hand försöker att lösa konflikten så ”nära” medlemmen det går, alltså på klubb- eller regional nivå. 

Siffrorna har varierat lite under åren och bör tas med en nypa salt då vissa klagomål eskalerar när publika händelser blossar upp och då skickas vidare till andra enheter på Unionen som är experter på frågan.  De slutar då att klassas som besvärsärenden. Ett exempel på det var när frågan huruvida det var möjligt att vara förtroendevald i Unionen och samtidigt vara aktiv i Sverigedemokraterna var aktuell.

Annan kritik kan handla om medlemmar som trott att de gått med i a-kassan när de blivit medlemmar i förbundet, men sedan inte fått ta del av inkomstförsäkringen när de blivit uppsagda på grund av att Unionen och dess a-kassa är skilda från varandra. Andra orsaker kan vara att medlemmar ifrågasätter avtalsturlistor, det vill säga avsteg från turordningsreglerna i las som fackklubben gjort med arbetsgivaren, eller att de tycker sig fått felaktiga råd vid kontakt med förbundet.

Det är några ärenden per år, där Unionens ansvarsförsäkring kan bli aktuell. Ungefär en medlem per år väljer också att väcka åtal mot förbundet i domstol. Undantaget var 2012, då 190 kabinanställda på SAS valde att stämma sitt fackförbund efter att man tecknat en pensionsöverrenskommelse med arbetsgivaren som medlemmarna inte stod bakom.

Läs mer: Unionenmedlemmar på SAS  stämmer Unionen

2015: Betalades totalt 1 332 333 kronor, varav Folksam betalade 879 948 kronor
2016: Betalades totalt 1 023 076 kronor, varav Folksam inte betalade något.
2017: Betalades totalt 281 548 kronor, varav Folksam betalade 78 000 kronor.
2018: Betalades totalt 459 398 kronor, varav Folksam betalade 270 373 kronor.
2019: Betalades totalt 162 761 kronor, varav Folksam betalade 75 347 kronor.

Unionens ansvarsförsäkring hos Folksam, ska täcka eventuella skadeståndsskyldigheter. Om en medlem har ett ersättningskrav gör försäkringsbolaget en egen bedömning och prövning om det ska betalas ut några pengar.

Fakta

Förbundet skiljer på två typer av så kallade besvärsärenden. Det första är ärenden där medlemmar anser att de blivit felbehandlade och vill ha ekonomisk kompensation för det. Det andra är ärenden där medlemmen tycker att information eller en förhandling inte gått rätt till, men inte vill ha någon ersättning.

Även om inget krav på kompensation finns, så utreder förbundet om det är möjligt att man begått något fel och tar in underlag från regionerna och återkopplar till medlemmen. Skulle man dock anse att ett fel kan ha begåtts, så lämnas ärendet vidare till Folksam, där Unionen har sin ansvarsförsäkring. De gör då en egen utredning och prövning, och kommer de fram till att Unionen agerat fel, så kan en ersättning betalas ut.Hur stor den är beror på vilken ekonomisk skada medlemmen lidit. Det händer även i några fall att förbundet bedömer att medlemmen inte har lidit någon ekonomisk skada men ändå betalar ut en mindre ersättning som plåster på såren.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Unionen

Unionens kanslichef Elisabeth Sasse lämnar med kort varsel

Elisabeth Sasse, kanslichef på Unionen, lämnar sitt uppdrag efter sommaren. Det sker knappt två och ett halvt år efter att hon tillträtt. "Vi upplever att vi kan få in en ny energi i organisationen", säger ordförande Peter Hellberg till Kollega.
Noa Söderberg, Ola Rennstam Publicerad 14 juni 2024, kl 11:33
Elisabeth Sasse, Unionen.
Elisabeth Sasse, kanslichef på Unionen, lämnar sitt uppdrag efter sommaren.. Rekrytering av ny kanslichef påbörjas direkt. Sasse har varit på Unionen sedan februari 2022. Foto: Janerik Henriksson/TT/Folksam.

Elisabeth Sasse, kanslichef på Unionen, lämnar sitt uppdrag efter sommaren. Den informationen gick förbundet ut med till samtliga anställda under fredagsförmiddagen. Sasse är högsta chef över fackförbundets omkring 1000 anställda personer. 

I ett skriftligt meddelande till de anställda förklarar Sasse avgången:

– Det var en annan förbundsstyrelse som rekryterade mig, som då la stor vikt vid min affärsbakgrund. Några år senare, med en ny förbundsstyrelse vid rodret, prioriteras andra egenskaper och drivkrafter än de jag rekryterades för. Det känns därför både naturligt och rätt att jag och Unionen går skilda vägar.

Avgången sker två veckor efter att Unionens andre vice ordförande lämnade sitt uppdrag. Elisabeth Sasse säger till Kollega att "ingenting har hänt" utöver det som står i det kortfattade meddelandet till personalen, och att hennes avgång "verkligen inte" hänger ihop med andre vice ordförandens avgång. 

Förbundsordförande Peter Hellberg säger samma sak.

– Jag skulle verkligen vilja trycka på att de inte hänger ihop. Snarare tvärtom, på något vis. Det är djupt olyckligt att de här två sakerna skulle kunna riskera att sammanblandas, för de har verkligen inte alls med varandra att göra, säger Hellberg till Kollega.

Nekar till konflikt

Elisabeth Sasse rekryterades 2022. Den största förändring som skett i Unionen sedan dess är att man har fått en ny ordförande. Elisabeth Sasse säger att det inte finns någon personkonflikt mellan henne och den nyvalda ordföranden Peter Hellberg.

– Nej, det finns ingen konflikt alls. Det är en ny ordförande, ett nytt presidium och en ny förbundsstyrelse, det är många nya i förbundsstyrelsen. Det är inte ett dugg konstigt att en förbundsstyrelse måste få välja sin kanslichef.

Sker detta på förbundsstyrelsens initiativ?

Nej, det står väl också i meddelandet [till de anställda], att vi har pratat om detta ett tag. Vi är helt överens. Det här är helt rimligt och bra.

Unionen har satt ett ambitiöst mål om att vara 50 000 förtroendevalda år 2027. Än så länge går den utvecklingen relativt långsamt. Hänger det ihop med din avgång?

– Nej, det gör det absolut inte.

I meddelandet till de anställda skriver du att den nya förbundsstyrelsen "prioriterar andra egenskaper" än dina. Vad är det för prioriteringar hos den nya styrelsen som du inte kunnat leva upp till?

– Jag tycker att du ska prata med Peter Hellberg om det. Jag tror inte alls att jag inte har kunnat leva upp till andra prioriteringar. Det handlar mer om, precis som det står i meddelandet, vad jag har rekryterats för. De tar en lite annan väg, och då är det så.

"Kan få in ny energi"

Även Peter Hellberg förnekar att det rör sig om en personkonflikt.

– Jag var också en del av den förbundsstyrelse som rekryterade henne. Så nej, det gör det verkligen inte. Vi har haft en väldigt bra dialog under den här perioden sedan jag blev ordförande.

Gällande målet att nå 50 000 förtroendevalda säger han:

– Där tycker vi att vi haft en väldigt bra dialog om det faktum att det går lite långsammare än vi skulle önska, och att det finns planer på hur man ska förändra det arbetet, och så vidare. Så det korta svaret är nej, det är inte det som ligger bakom.

Vad är det för prioriteringar hos den nya förbundsstyrelsen som Elisabeth Sasse inte har kunnat leva upp till?

Det vi har pratat om är ju att vi vill hitta en ledning, med kanslichef i toppen, som har förmågan att hitta energin i hela organisationen för de förändrade arbetssätt och det vi har beslutat om. Här upplever vi att vi kan få in en ny energi i organisationen, för våra utvecklade mål, om vi gör det här bytet.

Vad är det för mål?

Det är både att vi har ändrat vår struktur i att definiera den demokratiska organisationens, alltså förtroendevaldas roll, framför allt på regional nivå men även i hela förbundet. Kontra vad kansliet och de anställda ska göra. Förtroendevaldamålet som du påpekade, 50 000 förtroendevalda 2027, är också ett av de absolut viktigaste målen. 

Men sedan handlar det naturligtvis om att vi som Sveriges största fackförbund vill synas och höras och ha ett inflytande som motsvarar det.

Och detta har inte Elisabeth Sasse kunnat uppnå?

Jo, hon har gjort ett väldigt bra arbete, precis som vi påpekar i pressmeddelandet. Men vi tror att det kan behövas ny energi in i både anställdaorganisationen och förtroendevaldaorganisationen för att ta nästa steg i den här utvecklingen.

18 månaders avgångsvederlag

Enligt Unionens verksamhetsberättelse för 2023 har kanslichefen ett avtal om avgångsvederlag på motsvarande 18 månadslöner. I samma dokument står att Sasse har en månadslön på 151 000 kronor.

Peter Hellberg bekräftar för Kollega att det är 18 månadslöner som gäller för Elisabeth Sasses avgångsvederlag och att de inte har kommit överens om något ytterligare. Det innebär att kostnaden för Unionen blir minst 2 718 000 kronor, plus sociala avgifter. Om Sasse får ett nytt jobb inom de 18 månaderna räknas avgångsvederlaget av mot den nya lönen.

"Har lite olika trådar"

Elisabeth Sasse har tidigare bland annat varit chef på försäkringsbolaget Folksam. På frågan om vad hon ska göra nu svarar hon:

– Jag har en anställning som är kopplad till ett avtal. Så jag kommer kunna klara mig ett tag. Sedan har jag lite olika trådar som jag drar i. Jag känner mig helt lugn och trygg med det, det kommer gå bra för mig.

Tillförordnad kanslichef blir nu Malin Engström, som kommer från en roll som chef över Unionens regionchefer. 

I meddelandet till de anställda säger Peter Hellberg att Unionens förbundsstyrelse kommer ge information om rekryteringen av en ny ordinarie kanslichef "efter sommaren".