Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Jobberfarenhet kan bli väg till studier

Arbetslivserfarenhet ska kunna tillgodoräknas vid studier på högskolan. Det anser valideringsdelegationen som lämnat sitt slutbetänkande till regeringen. Nu hoppas Unionen att politikerna ska gå vidare med förslagen.
Lina Björk Publicerad
Tor Johnsson/SvD/TT
Tor Johnsson/SvD/TT

Du lär dig mycket på jobbet. Men att översätta det i utbildning är svårt. I dag finns inget gemensamt, nationellt eller permanent system för att kartlägga och erkänna människors kunskaper. Det kan bli ett bekymmer om du vill vidareutbilda dig men redan har arbetslivserfarenhet inom det du pluggar, och därför skulle kunna hoppa över delar. 2015 tillsatte därför regeringen en delegation vars uppgift var att utveckla arbetet med validering.

Läs mer: Erfarenhet bör räknas som studier

I veckan blev arbetet klart. Jesper Lundholm, som är utredare på Unionen, var en av ledamötena i delegationen.

– De förslag som delegationen lagt kan leda till betydligt mer effektiva möjligheter till livslångt lärande och ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Men det kräver förstås att regeringen också genomför förslagen, säger han.

Valideringsdelegationen ger en rad förslag för att kunna bedöma och intyga människors kunnande. Bland annat föreslår man en ny förordning med generella bestämmelser om validering, till skillnad från i dag då validering genomförs av en rad olika aktörer inom utbildningsväsendet och arbetslivet, som alla gör på sitt eget sätt, vilket skapar osäkerhet kring dess värde.

– Kopplingen mellan validering som sker på olika områden är svag och bör ses över.

Man föreslår även att det ska införas ett råd som ansvarar för validering under ledning av statsrådet. Och att det bör komma till ett statsbidrag för att kunna vidareutveckla branschvalidering.

– Ett nationellt råd ser vi som det kanske viktigaste förslaget i slutbetänkandet. Utan en sådan tvärsektoriell funktion riskerar arbetet att tappa fart efter att delegationen nu avslutat sitt arbete, säger Jesper Lundholm.

Under de fyra år som valideringsdelegationen utrett frågan har regeringen gett klartecken för några delar. I det delbetänkande som lämnades för ett och ett halvt år sedan och handlade om validering inom högskolan har inget av förslagen klubbats igenom. Samtliga av de förslagen skulle kunna införas omgående då det endast krävs regeringsbeslut i form av ändringar i förordningar.

– Det är anmärkningsvärt. Regeringen kan inte fortsätta behandla ämnet som en marginalfråga för högskolan. Det här är en särskilt viktig fråga för tjänstemännens livslånga lärande.

Delarna i det slutbetänkande som lämnades in i veckan kan ta olika lång tid att sätta i verket beroende på om de påverkar lagstiftning eller inte.

Förslagen i korthet

  • En ny förordning med generella bestämmelser om validering.
  • Ökad tydlighet om validering inom högskolan och yrkeshögskolan.
  • En nationell strategi för kompetensförsörjning och livslångt lärande.
  • Ett råd för validering under ledning av ansvarigt statsråd.
  • Kompetensförsörjning ska vara en grunduppgift för regionerna.
  • Statsbidrag för vidareutveckling av branschvalidering.
  • Ökad tillgång till validering i komvux genom en skyldighet för kommunerna att erbjuda elever validering och en ökad tydlighet om kartläggning, bedömning och dokumentation vid validering.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Därför lönar sig kompetensutveckling – särskilt för tacksamma medarbetare

Kompetensutveckling lönar sig. Åtminstone för de företag som har tacksamma anställda som tror på karma och ser utbildning som en gåva. Det visar en rapport från IFAU.
Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2026, kl 06:04
Anställda räcker upp handen under en intern utbildning, en form av kompetensutveckling som enligt IFAU kan öka produktiviteten.
Kompetensutveckling som betalas av arbetsgivaren kan öka produktiviteten – särskilt bland medarbetare som ser utbildningen som en investering att återgälda, enligt en rapport från IFAU. Foto: Viktoria Bank/TT

Arbetsgivare i Sverige är tämligen njugga när det gäller att vidareutbilda sina anställda, visar undersökningar. Men att snåla in på anställdas utbildning kan vara att bita sig själv i svansen. Kompetensutveckling bekostad av arbetsgivaren tycks nämligen vara en god affär för företagen, enligt en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads – och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.  

IFAU: Kompetensutveckling ökade produktiviteten med 8–9 procent

Enligt ett fältexperiment med några år på nacken, gjort på ett nederländskt callcenter, ökade produktiviteten med i snitt 8–9 procent bland den slumpvis utvalda grupp som fick gå en veckas intern vidareutbildning. De utbildade blev såväl snabbare som mer effektiva och effekten höll i sig i cirka fem veckor. 

Ett gäng kursdeltagare stack dock ut som betydligt mer flyhänta och flitiga än sina kollegor.  De var de anställda som i en enkätundersökning före kursen, svarat att de tror på principen att belöna gott med gott. 

Tacksamma medarbetare ökade produktiviteten mest

Anställda som uppfattar den av arbetsgivaren betalda kursen som en vänlig handling anstränger sig helt enkelt lite mer för att återgälda favören. Den positiva effekten höll dessutom i sig längre hos de tacksamma anställda som tror på karma. 

Att det är lönsamt att satsa på medarbetare som lägger stor vikt vid reciprocitet, som det kallas, kan utnyttjas av arbetsgivarna, hintar rapporten.  Hur man ska kunna undvika att kasta pärlor för svin och identifiera just de anställda som ser det som sin moraliska skyldighet att lägga manken till lite extra efter vad de uppfattar som en gåva, framgår dock inte. 

Däremot verkade det som att de kollegor som blev utan utbildning, och möjligen fick dra ett tyngre lass när deras medarbetare satt vid skolbänken, presterade något sämre. Den effekten är dock inte statistiskt säkerställd, menar rapporten. 

Fakta: Vad är reciprocitetsprincipen?

Reciprocitetsprincipen är ett sociologiskt begrepp som handlar om att besvara en positiv handling med en positiv, och en negativ handling med en negativ.