Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Jobberfarenhet kan bli väg till studier
Arbetslivserfarenhet ska kunna tillgodoräknas vid studier på högskolan. Det anser valideringsdelegationen som lämnat sitt slutbetänkande till regeringen. Nu hoppas Unionen att politikerna ska gå vidare med förslagen.
Du lär dig mycket på jobbet. Men att översätta det i utbildning är svårt. I dag finns inget gemensamt, nationellt eller permanent system för att kartlägga och erkänna människors kunskaper. Det kan bli ett bekymmer om du vill vidareutbilda dig men redan har arbetslivserfarenhet inom det du pluggar, och därför skulle kunna hoppa över delar. 2015 tillsatte därför regeringen en delegation vars uppgift var att utveckla arbetet med validering.
Läs mer: Erfarenhet bör räknas som studier
I veckan blev arbetet klart. Jesper Lundholm, som är utredare på Unionen, var en av ledamötena i delegationen.
– De förslag som delegationen lagt kan leda till betydligt mer effektiva möjligheter till livslångt lärande och ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Men det kräver förstås att regeringen också genomför förslagen, säger han.
Valideringsdelegationen ger en rad förslag för att kunna bedöma och intyga människors kunnande. Bland annat föreslår man en ny förordning med generella bestämmelser om validering, till skillnad från i dag då validering genomförs av en rad olika aktörer inom utbildningsväsendet och arbetslivet, som alla gör på sitt eget sätt, vilket skapar osäkerhet kring dess värde.
– Kopplingen mellan validering som sker på olika områden är svag och bör ses över.
Man föreslår även att det ska införas ett råd som ansvarar för validering under ledning av statsrådet. Och att det bör komma till ett statsbidrag för att kunna vidareutveckla branschvalidering.
– Ett nationellt råd ser vi som det kanske viktigaste förslaget i slutbetänkandet. Utan en sådan tvärsektoriell funktion riskerar arbetet att tappa fart efter att delegationen nu avslutat sitt arbete, säger Jesper Lundholm.
Under de fyra år som valideringsdelegationen utrett frågan har regeringen gett klartecken för några delar. I det delbetänkande som lämnades för ett och ett halvt år sedan och handlade om validering inom högskolan har inget av förslagen klubbats igenom. Samtliga av de förslagen skulle kunna införas omgående då det endast krävs regeringsbeslut i form av ändringar i förordningar.
– Det är anmärkningsvärt. Regeringen kan inte fortsätta behandla ämnet som en marginalfråga för högskolan. Det här är en särskilt viktig fråga för tjänstemännens livslånga lärande.
Delarna i det slutbetänkande som lämnades in i veckan kan ta olika lång tid att sätta i verket beroende på om de påverkar lagstiftning eller inte.
Förslagen i korthet
- En ny förordning med generella bestämmelser om validering.
- Ökad tydlighet om validering inom högskolan och yrkeshögskolan.
- En nationell strategi för kompetensförsörjning och livslångt lärande.
- Ett råd för validering under ledning av ansvarigt statsråd.
- Kompetensförsörjning ska vara en grunduppgift för regionerna.
- Statsbidrag för vidareutveckling av branschvalidering.
- Ökad tillgång till validering i komvux genom en skyldighet för kommunerna att erbjuda elever validering och en ökad tydlighet om kartläggning, bedömning och dokumentation vid validering.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Chefer får utbildning – medarbetarna blir utan
Sju av tio företagsledare har skaffat sig kompetensutveckling det senaste året. Men deras anställda blir utan. Det visar en undersökning som Unionen har gjort.
Varje år gör fackförbundet Unionen en undersökning om vilka möjligheter tjänstemännen har att få kompetensutveckling. Den återkommande slutsatsen är att möjligheterna är små men behovet stort.
I den senaste undersökningen svarade sex av tio att de måste få vidareutbildning för att de ska fortsätta vara attraktiva på arbetsmarknaden. En av tre tror att de kommer att behöva öka sin kompetens genom utbildning de inte kan få via sin arbetsgivare.
Samtidigt visar flera undersökningar att brist på rätt kompetens är det största hindret för tillväxt i Sverige.
Höga chefer får mer utbildning
I en ny undersökning har Unionen frågat företagsledare om de har skaffat sig kompetensutveckling det senaste året. Enligt den svarar sju av tio att de har det. Motsvarande siffra för tjänstemän i privat sektor är 41 procent.
– Det är så klart positivt att företagsledare har förstått att man på dagens arbetsmarknad ständigt måste kompetensutveckla sig, men för att bygga en organisation som är redo för framtiden måste det även investeras i anställdas kompetens. Frågan är inte längre om företag har råd att satsa på kompetensutveckling – utan om de har råd att låta bli, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande, i ett pressmeddelande.
Anställda med låg lön får mindre kompetensutveckling
Redan 2019 visade en rapport från den fackliga organisationen PTK att arbetsgivare snålar på kompetensutveckling. Under ett år deltog ungefär hälften av de anställda i en kurs. En fjärdedel av kurstimmarna lades på obligatoriska kurser i hälsa och säkerhet, varav somliga är lagstadgade.
De med lägre löner och osäkra anställningsvillkor får i genomsnitt mindre kompetensutveckling än de med högre lön och tillsvidareanställning. Chefer eller anställda med längre utbildning får mer kompetensutveckling än andra, enligt rapporten.
Unionens tips till företagsledare
- Se löpande över företagets kompetensbehov.
- Säkerställ att anställda har rätt färdigheter för att möta dagens och framtidens behov.
- Ta höjd för kompetensutveckling i budgetarbetet.
- Se till att anställda får utvecklingstid under ordinarie arbetstid, och justera arbetsbelastningen därefter.
- Se till att anställda efter längre frånvaro får kompetensutveckling.
- Erbjud kompetensutveckling på lika villkor för alla anställda.
