Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Jobberfarenhet kan bli väg till studier

Arbetslivserfarenhet ska kunna tillgodoräknas vid studier på högskolan. Det anser valideringsdelegationen som lämnat sitt slutbetänkande till regeringen. Nu hoppas Unionen att politikerna ska gå vidare med förslagen.
Lina Björk Publicerad
Tor Johnsson/SvD/TT
Tor Johnsson/SvD/TT

Du lär dig mycket på jobbet. Men att översätta det i utbildning är svårt. I dag finns inget gemensamt, nationellt eller permanent system för att kartlägga och erkänna människors kunskaper. Det kan bli ett bekymmer om du vill vidareutbilda dig men redan har arbetslivserfarenhet inom det du pluggar, och därför skulle kunna hoppa över delar. 2015 tillsatte därför regeringen en delegation vars uppgift var att utveckla arbetet med validering.

Läs mer: Erfarenhet bör räknas som studier

I veckan blev arbetet klart. Jesper Lundholm, som är utredare på Unionen, var en av ledamötena i delegationen.

– De förslag som delegationen lagt kan leda till betydligt mer effektiva möjligheter till livslångt lärande och ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Men det kräver förstås att regeringen också genomför förslagen, säger han.

Valideringsdelegationen ger en rad förslag för att kunna bedöma och intyga människors kunnande. Bland annat föreslår man en ny förordning med generella bestämmelser om validering, till skillnad från i dag då validering genomförs av en rad olika aktörer inom utbildningsväsendet och arbetslivet, som alla gör på sitt eget sätt, vilket skapar osäkerhet kring dess värde.

– Kopplingen mellan validering som sker på olika områden är svag och bör ses över.

Man föreslår även att det ska införas ett råd som ansvarar för validering under ledning av statsrådet. Och att det bör komma till ett statsbidrag för att kunna vidareutveckla branschvalidering.

– Ett nationellt råd ser vi som det kanske viktigaste förslaget i slutbetänkandet. Utan en sådan tvärsektoriell funktion riskerar arbetet att tappa fart efter att delegationen nu avslutat sitt arbete, säger Jesper Lundholm.

Under de fyra år som valideringsdelegationen utrett frågan har regeringen gett klartecken för några delar. I det delbetänkande som lämnades för ett och ett halvt år sedan och handlade om validering inom högskolan har inget av förslagen klubbats igenom. Samtliga av de förslagen skulle kunna införas omgående då det endast krävs regeringsbeslut i form av ändringar i förordningar.

– Det är anmärkningsvärt. Regeringen kan inte fortsätta behandla ämnet som en marginalfråga för högskolan. Det här är en särskilt viktig fråga för tjänstemännens livslånga lärande.

Delarna i det slutbetänkande som lämnades in i veckan kan ta olika lång tid att sätta i verket beroende på om de påverkar lagstiftning eller inte.

Förslagen i korthet

  • En ny förordning med generella bestämmelser om validering.
  • Ökad tydlighet om validering inom högskolan och yrkeshögskolan.
  • En nationell strategi för kompetensförsörjning och livslångt lärande.
  • Ett råd för validering under ledning av ansvarigt statsråd.
  • Kompetensförsörjning ska vara en grunduppgift för regionerna.
  • Statsbidrag för vidareutveckling av branschvalidering.
  • Ökad tillgång till validering i komvux genom en skyldighet för kommunerna att erbjuda elever validering och en ökad tydlighet om kartläggning, bedömning och dokumentation vid validering.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Lista: Utbildningar som ger jobb direkt

Fler söker sig till yrkeshögskolor vars koncept är att ha utbildningar som utgår från marknadens behov. Här är ett urval utbildningar på yrkeshögskola där det är störst chans att få jobb efter examen.
Johanna Rovira Publicerad 9 juni 2025, kl 06:00
Man skriver ut något på 3D-skrivare
95 procent av alla automationtekniker fick jobb inom ett år efter avslutad utbildning på yrkeshögskola. Foto: Colourbox

Vill du snabbt ut i arbetslivet utan att lägga flera år på studier? Då kan en yrkesutbildning vara rätt väg att gå. Många korta utbildningar leder direkt till jobb – ofta inom branscher där det råder stor efterfrågan på arbetskraft. Här är några av de mest eftertraktade yrkena.

Bank och försäkring

Kan du tänka dig att jobba på bank eller på ett försäkringsbolag har du stora möjligheter att få jobb efter yrkeshögskolan. 98 procent av alla som utexaminerades 2023, hade jobb året därpå. I år är antalet utbildningsplatser på yrkeshögskolorna 165, men trycket på utbildningen är betydligt högre än vad det finns platser. 2024 var det 2486 sökande till 170 platser. 

Arbetsmiljö och arbetsskydd

Till denna utbildningsinriktning hör till exempel arbetsmiljöingenjörer, som också har lätt att få jobb enligt Myndigheten för yrkeshögskolans senaste statistik. Även här fick nästan alla, 98 procent, som tagit examen, jobb efter avklarad utbildning. I år finns dock bara 87 utbildningsplatser. 

Logistik, spedition och transport

Jobb inom detta utbildningsområde finns det behov av över hela landet. 97 procent av de nybakade logistikerna och speditörerna fick jobb efter avslutad utbildning. I år finns 195 utbildningsplatser. 

Drifttekniker 

Drifttekniker kan få jobb både inom den kommunala sektorn och i det privata näringslivet. 96 procent av de som gått programmet svarar att de fått jobb efter sin examen 2023. Antalet utbildningsplatser i år är 271. 

Kyl- värmepumps- och ventilationstekniker

Kommer du in på en av de 251 utbildningsplatserna inom denna utbildningsinriktning kommer du sannolikt att ha lätt att få jobb framöver.  96 procent av alla som gick ut 2023 fick jobb.

CAD-tekniker/konstruktör

Den som har håg för teknisk design kan bli CAD-ritare eller 3D-tekniker som det också kallas.  95 procent av de nyblivna CAD-konstruktörerna fick jobb vid senaste mätningen och antalet utbildningsplatser i år är 345. 

Produktionstekniker

95 procent av samtliga som gick ut 2023 fick jobb efter examen inom denna utbildningsinriktning. Men alla jobbar nödvändigtvis inte inom det område de utbildats för. När de gäller just de nybakade produktionsteknikerna uppskattar närmare en femtedel att deras nuvarande jobb inte överensstämmer med det yrke de utbildats för. Det finns ändå fortsatt stort behov av produktionstekniker – i år finns 496 utbildningsplatser. 

Automationstekniker

95 procent i jobb efter avklarat program. Här är det högt söktryck på platserna. Förra året gick det 12, 7 sökande på varje plats inom utbildningsinriktningen robot- och automationstekniker, i år har man utökat antalet platser till 641.

Bonusutbildningar

Om man inte hittar sitt blivande drömyrke i urvalet ovan finns det fortsatt stora behov av bland annat lokförare, tandsköterskor och experter på IT-säkerhet. 

– Utbildningar inom industrin ser vi fortsatt höga behov av. Anläggningssektorn tuffar också på eftersom det finns stora behov av underhåll, säger Matilda Bölling, omvärldsanalytiker på Myndigheten för yrkeshögskolan. 

Så funkar yrkeshögskolan 

  • Alla yrkeshögskolans program ska möta arbetslivets behov av arbetskraft. Utbildningar tas fram i samråd med arbetslivet, som också är med och finansierar eller medverkar på annat sätt.   
  • Även regionala behov ska beaktas, och myndigheten samlar regelbundet in information om regionernas kompetensbehov,
  • Programmen inom yrkeshögskolan är eftergymnasiala och tar i regel mellan ett och två år samt ger rätt till studiemedel från CSN.
  • Antalet sökande ökade 2024 till den högsta nivån hittills – drygt 104 000 personer sökte till minst ett program förra året. 
  • Här hittar du utbudet av utbildningar på yrkeshögskolan och kan ansöka till kurser.