Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Sluttande toalettstol ska begränsa anställdas toabesök

En sluttande toalettstol ska hindra brittiska arbetstagare från för långa toalettbesök. Men Unionens arbetsmiljöexpert ger inte mycket för konstruktionen och tror inte att toaletten blir aktuell på svenska arbetsplatser.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
kostsov/Colourbox
Hur lång tid ska man få gå på toa på jobbet? Inte längre än fem minuter, anser en brittisk ingenjör som uppfunnit en sluttande toalettstol. kostsov/Colourbox

En toalettsits med en framåtlutning i 13 graders vinkel kan snart finnas på brittiska arbetsplatser. I november förra året godkändes den så kallade standardtoaletten av BTA, en brittisk organisation som arbetar för bättre toaletter i landet.

Fem minuter, längre än så vill ingen sitta på toaletten, då blir belastningen på benen för stor – men inte så stor att det leder till hälsoproblem, försäkrar ingenjören Mahabir Gill, som har uppfunnit stolen.

Det är kortare tid än vad många engelsmän tillbringar på toaletten under en arbetsdag. Londonborna ägnar till exempel 28 minuter och 35 sekunder per dag av sin arbetstid till toalettbesök, enligt en undersökning från mjukvaruföretaget Protecting. Samma undersökning visar dock att Birminghamborna bara avsätter 4 minuter och 45 sekunder till toalettbesök per arbetsdag.

Det främsta syftet med den nya konstruktionen är att drastiskt minska den tid anställda sitter på toaletten och surfar på sina mobiler och surfplattor.

– Det är arbetsgivarna, och inte de anställda, som gynnas mest av toalettstolen. Den hjälper arbetsgivarna att spara pengar, säger Mahabir Gill till det brittiska IT-magasinet Wired.

Han hävdar samtidigt att det också kan finns hälsofördelar med toalettstolen, som att lutningen leder till bättre hållning. Den uppfattningen delas inte av alla. Forskning visar bland annat att ett sätt att undvika förstoppning är att lyfta upp fötterna på en fotpall vid toalettbesök.

Mahabir Gill förhandlar redan med kommuner och bensinstationer om att leverera sin nya produkt. Han tror också att det finns en marknad för den på kontor, tågstationer, pubar och köpcentrum.

Men Unionens arbetsmiljöexpert, Annica Hedbrant, ger inte mycket för den nya toalettstolen.

– En uppfinning som har syftet att begränsa och kontrollera de anställdas toabesök ser jag inga fördelar med. Varken för anställda eller arbetsgivare. Om man inte ens kan gå på toa när man behöver skapar det förstås inte ett positivt klimat på arbetsplatsen. Tillit i stället för misstro och en god arbetsmiljö i stort tjänar arbetsgivaren också på. Det blir bland annat lättare att bibehålla och rekrytera kompetens då.

Annica Hedbrant tror inte heller att en lutande toalettstol blir aktuell på den svenska arbetsmarknaden.

– Arbetsgivaren ska anpassa arbetet och arbetsplatsen efter personalens olika behov i den utsträckning det är möjligt, och se till att alla anställda har tillgång till personalutrymmen. En sådan här toalett är inte anpassad efter att människor har olika förutsättningar och att förutsättningar kan förändras.

Om anställda tvingas ta sin tillflykt till toaletten för att återhämta sig under arbetsdagen tyder det på att det saknas andra utrymmen för ensamtid på arbetsplatsen, anser Annica Hedbrant.

– Arbetsgivarna borde snarare skapa andra platser där det går att få lugn och ro under arbetsdagen. Ett sådant behov finns på många moderna arbetsplatser, där man sitter aktivitetsbaserat eller i öppna kontor och har väldigt kunskapsintensiva arbetsuppgifter. Man ska inte behöva gå på toa för att få lite lugn och ro – men man ska kunna gå på toa i lugn och ro.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.