Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Sluttande toalettstol ska begränsa anställdas toabesök

En sluttande toalettstol ska hindra brittiska arbetstagare från för långa toalettbesök. Men Unionens arbetsmiljöexpert ger inte mycket för konstruktionen och tror inte att toaletten blir aktuell på svenska arbetsplatser.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
kostsov/Colourbox
Hur lång tid ska man få gå på toa på jobbet? Inte längre än fem minuter, anser en brittisk ingenjör som uppfunnit en sluttande toalettstol. kostsov/Colourbox

En toalettsits med en framåtlutning i 13 graders vinkel kan snart finnas på brittiska arbetsplatser. I november förra året godkändes den så kallade standardtoaletten av BTA, en brittisk organisation som arbetar för bättre toaletter i landet.

Fem minuter, längre än så vill ingen sitta på toaletten, då blir belastningen på benen för stor – men inte så stor att det leder till hälsoproblem, försäkrar ingenjören Mahabir Gill, som har uppfunnit stolen.

Det är kortare tid än vad många engelsmän tillbringar på toaletten under en arbetsdag. Londonborna ägnar till exempel 28 minuter och 35 sekunder per dag av sin arbetstid till toalettbesök, enligt en undersökning från mjukvaruföretaget Protecting. Samma undersökning visar dock att Birminghamborna bara avsätter 4 minuter och 45 sekunder till toalettbesök per arbetsdag.

Det främsta syftet med den nya konstruktionen är att drastiskt minska den tid anställda sitter på toaletten och surfar på sina mobiler och surfplattor.

– Det är arbetsgivarna, och inte de anställda, som gynnas mest av toalettstolen. Den hjälper arbetsgivarna att spara pengar, säger Mahabir Gill till det brittiska IT-magasinet Wired.

Han hävdar samtidigt att det också kan finns hälsofördelar med toalettstolen, som att lutningen leder till bättre hållning. Den uppfattningen delas inte av alla. Forskning visar bland annat att ett sätt att undvika förstoppning är att lyfta upp fötterna på en fotpall vid toalettbesök.

Mahabir Gill förhandlar redan med kommuner och bensinstationer om att leverera sin nya produkt. Han tror också att det finns en marknad för den på kontor, tågstationer, pubar och köpcentrum.

Men Unionens arbetsmiljöexpert, Annica Hedbrant, ger inte mycket för den nya toalettstolen.

– En uppfinning som har syftet att begränsa och kontrollera de anställdas toabesök ser jag inga fördelar med. Varken för anställda eller arbetsgivare. Om man inte ens kan gå på toa när man behöver skapar det förstås inte ett positivt klimat på arbetsplatsen. Tillit i stället för misstro och en god arbetsmiljö i stort tjänar arbetsgivaren också på. Det blir bland annat lättare att bibehålla och rekrytera kompetens då.

Annica Hedbrant tror inte heller att en lutande toalettstol blir aktuell på den svenska arbetsmarknaden.

– Arbetsgivaren ska anpassa arbetet och arbetsplatsen efter personalens olika behov i den utsträckning det är möjligt, och se till att alla anställda har tillgång till personalutrymmen. En sådan här toalett är inte anpassad efter att människor har olika förutsättningar och att förutsättningar kan förändras.

Om anställda tvingas ta sin tillflykt till toaletten för att återhämta sig under arbetsdagen tyder det på att det saknas andra utrymmen för ensamtid på arbetsplatsen, anser Annica Hedbrant.

– Arbetsgivarna borde snarare skapa andra platser där det går att få lugn och ro under arbetsdagen. Ett sådant behov finns på många moderna arbetsplatser, där man sitter aktivitetsbaserat eller i öppna kontor och har väldigt kunskapsintensiva arbetsuppgifter. Man ska inte behöva gå på toa för att få lite lugn och ro – men man ska kunna gå på toa i lugn och ro.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält