Könsskillnaderna är tydliga bland Unionens chefsmedlemmar. En stor andel av männen – sex av tio – har visserligen varit föräldralediga. Men det handlar i allmänhet om relativt korta perioder. En dryg tredjedel av dem var hemma i mindre än tre månader, åtta av tio var lediga i mindre än ett halvår. För kvinnliga chefer var det tvärtom: nio av tio var hemma i mer än ett halvår.
Det finns naturligtvis de män som inte tagit ut någon föräldraledighet alls. Som skäl lyfter de framförallt fram att ”min partner ville vara hemma” eller att de hade förlorat på det ekonomiskt. Men här finns även en mindre grupp som anser att det fanns outtalade krav från arbetsgivaren.
När Claude, gruppchef i en internationell koncern i kemibranschen, begärde föräldraledighet för ett par år sedan möttes han av skeptiska chefer.
– De sa att det skulle vara dåligt för min karriär och att jag skulle gå miste om viktiga uppdrag. Jag upplevde det som ett slags hot, berättar han.
Följden blev att Claude var hemma knappt tre månader med sitt första barn, betydligt kortare än vad han och sambon hade planerat. Under föräldraledigheten var han tvungen att jobba så gott som varje dag med att lösa olika situationer som dök upp på arbetsplatsen. I efterhand kan han konstatera att cheferna fick rätt angående konsekvenserna.
– Det visade sig förstöra min karriär. När jag kom tillbaka efter ledigheten hade ledningen gett de viktigaste och fleråriga projekten till andra, jag gick miste om möjligheten till inflytande och det tar lång tid att reparera. Det skulle inte ha varit på samma sätt om jag jobbat på ett svenskägt företag, den utländska ledningen förstår inte hur det fungerar i Sverige. Jag är mer försiktig nu, säger han.
Efter att Claudes andra barn föddes har han enbart varit föräldraledig i samband med semestrar. Hans sambo tar nästan all vab eftersom de förlorar på det ekonomiskt när han är hemma.
När jag kom tillbaka hade ledningen gett de viktigaste projekten till andra
Claude är inte ensam om att tvingas jobba under föräldraledigheten. Det gäller, i olika grad, sex av tio av de manliga cheferna och fyra av tio av de kvinnliga.
För Staffan Ehrlin handlade det delvis om att han var relativt ny som chef när det var dags att vara hemma med första barnet.
– Jag var föräldraledig på deltid – jobbade 2,5 dagar i veckan – i sju månader. Det var mitt andra chefsjobb och jag ville visa framfötterna. Men det blev inte bra. Jag fick inte mindre att göra på jobbet, det kändes som att jag inte hade fokus någonstans. Telefonen var på även de dagar när jag var föräldraledig och det var svårt att koppla bort jobbet.
Till nästa gång hade han lärt sig läxan.
– Då körde jag ”all in” i lite över ett år. Det blev mycket bättre.
Under dessa båda ledigheter arbetade han i offentlig sektor. I dag är han HR-chef i det privata näringslivet.
– Kanske är inställningen till föräldraledighet mer förstående i offentlig sektor. Men hade det varit aktuellt för mig att vara föräldraledig en gång till hade jag tagit lika lång ledighet igen.
Även när det gäller vård av sjukt barn, vab, är könsskillnaderna tydliga. Tre av tio män svarar att de brukar vabba alltid eller ofta. Fem av tio kvinnor svarar samma sak.
Men inte heller för en kvinnlig chef är det alltid okej att vara hemma med sjuka barn. Marie är administrativ chef på ett företag i södra Sverige. Hon jobbar många övertidstimmar för att hinna med och förväntas alltid vara tillgänglig. Sedan hon fick barn för tio år sedan har arbetsgivarens krav på tillgänglighet pressat henne allt mer.
– Min chef är väldigt styrande och krävande. Hon förutsätter att jag jobbar när jag är hemma om min son är sjuk - det är väldigt stressande. Hon har skapat en företagskultur där vi mellanchefer ska vara tillgängliga jämt och jobba jämt. Det syns också i antalet som kraschar och blir till sjukskrivningar, det är ingen sund arbetsplats, säger hon.
Unionen: "Chefer måste kunna vara föräldrar"
Själv försöker Marie ha ett annat förhållningssätt till det 50-tal personer hon har under sig.
– Det är människor vi jobbar med och de ska hålla ett antal år framöver. Ingen mår bättre av att bli tvingade att göra något.
Det finns naturligtvis också chefer som har arbetsgivare där det fungerar alldeles utmärkt med föräldraledighet och vab. Varuhuschefen Torbjörn Tronner har varit föräldraledig i två längre perioder, sex månader med vardera barnet, och har bara goda erfarenheter av föräldraledigheten.
– Det fungerade jättebra. Jag hade en ersättare och hade gjort upp grundbemanningen för hela min ledighet. Jag var totalt avkopplad från jobbet under båda perioderna, berättar han.
– Föräldraledigheten gav mig ett annat perspektiv på vardagen, att det finns något där hemma som är viktigare än jobbet. Jag blev berikad och mognade som människa. Men det som framförallt har varit bra för mig som chef är att jag har fått en annan förståelse för kollegor som har barn. Jag har blivit mer pragmatisk när det handlar om att anpassa arbetet så att det passar de som är föräldrar.
De eventuella nackdelarna med att vara borta från jobbet under en längre tid har han inte funderat över, säger han.
– Jag ville vara hemma med mina barn och vi hade möjlighet att dela på föräldraledigheten. De möjliga negativa bitarna som karriär och sådant har jag inte tänkt på så mycket. Fick jag ett barn till skulle jag utan tvekan göra på samma sätt igen.
