Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Unionen förlorade tvist om avtal

Är larminstallatör ett arbetaryrke eller ett tjänstemannayrke? Det har Unionen och Elektrikerförbundet tvistat om. Nu har en skiljenämnd beslutat att man ska följa Elektrikerförbundets avtal.
Lina Björk Publicerad
Creative Commons
Ska larminstallatörer räknas som arbetare eller tjänstemän? Creative Commons

– Det är positivt att vi nu fått besked om vilket kollektivavtal som ska tillämpas för säkerhetskonsulterna och larminstallatörerna. Då läget har varit oklart har det påverkat både förbundets medlemmar och arbetsgivaren, skriver Malin Wulkan, tillförordnad chefsjurist på Unionen, i en kommentar till Kollega.

Sedan fem år tillbaka har Elektrikerförbundet haft kollektivavtal för larminstallatörer på Sector Alarm. 2017 meddelade företaget att man tänkte tillämpa ytterligare ett avtal för de tjänstemän som inte är medlemmar i Elektrikerförbundet, nämligen Unionens tjänstemannaavtal.

Det fick effekten att de som inte var med i facket och de som var medlemmar i Unionen fick vissa delar av Unionens avtal och vissa av Elektrikerförbundets avtal. Anställda ansåg att de behandlades olika och Elektrikerförbundet begärde förhandling med företaget och Unionen för att reda ut vilket avtal som skulle gälla.

Men här blev det problem. Unionen menar att larminstallatör är ett tjänstemannayrke, där den primära uppgiften är försäljning och inte montering och att Unionens avtal därför borde tillämpas. Elektrikerförbundet tycker att yrket kännetecknas av arbetarsysslor, med motiveringen att installatören behöver arbetskläder och använder verktyg.

Tvisten fick till slut avgöras i en skiljenämnd. Och domen ger Elektrikerförbundet rätt. Skiljenämnden drar slutsatsen att ”övervägande skäl” talar för att det arbete som installatörerna på Sector Alarm gör är att betrakta som arbetaruppgifter. Man bör därför följa det avtal som tecknades med Elektrikerförbundet.

– Gränsdragningsfrågan är avgjord och det kommer vi nu att förhålla oss till, skriver Malin Wulkan.

Kollega har sökt Sector Alarm för en kommentar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Klart med nya löner i callcenterbranschen

Avtalet för callcenter är klart. I år blir löneökningen 3 procent. Anställda får en dag kortare arbetstid per år och deltidsanställda får övertidsersättning. Den extra ersättningen för den som jobbar under pingsten försvinner.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 5 november 2025, kl 15:27
Anställd på callcenter
Ett nytt kollektivavtal för callcenterbranschen ger arbetsgivarna rätt att införa delade pass. Den extra ersättningen för pingsthelgen försvinner - men höjs för andra storhelger. Colourbox

Förra veckan kom Unionen och Almega överens om ett nytt kollektivavtal för callcenterbranschen. Avtalet ger 5,5 procents löneökningar på två år och en dags arbetstidsförkortning per år. Deltidsanställda får övertidsersättning när de jobbar mer än sin ordinarie tid.

Arbetstidsförkortningen är värd 0,5 procent. Det betyder att lönerna hade kunnat höjas mer om Unionen hade avstått kravet på kortare arbetstid. När Kollega gjorde en rundringning bland Unionenklubbar tidigare under hösten tyckte facken på Transcom i Örebro och Eskilstuna att högre lön var viktigare än kortare arbetstid.

– Alla låginkomsttagare, i alla fall i den här branschen, hade hellre tagit 0,5 procent lönelyft än en extra ledig dag eftersom det leder till mer ekonomisk stabilitet, sa Björn Axelsson, klubbordförande i Eskilstuna.

Men enligt Max Wivhagen är kortare arbetstid en väldigt viktig fråga för Unionens medlemmar.

– Med tanke på att all tid räknas så arbetar våra medlemmar konstant under arbetsdagen, förutom på kollektivavtalade raster och pauser. Det finns ofta inget utrymme att ta det lite lugnt på jobbet som det finns på många andra avtalsområden.

Ersättning för storhelg försvinner

Tidigare avtal gav storhelgsersättning för den som jobbade under pingsthelgen. Den ersättningen är nu borta.

– Annandag pingst är ingen röd dag längre så det är rimligt att storhelgsersättning vid arbete inte ska gälla då. Samtidigt kunde vi inte gå med på att sänka avtalets värde. Vi kom överens om en höjning av ersättningen för de kvarvarande storhelgerna. Höjningen blev tio kronor extra per timme, säger Max Wivhagen.

Möjligt att införa delade pass

Arbetsgivare får också möjlighet att införa delade pass. Det innebär att en anställd först kan arbeta ett morgonpass, ha ett uppehåll på några timmar och sedan jobba ett kvällspass. Tidigare fanns en spärr som innebar att en anställd som längst kunde ha 90 minuters uppehåll mellan två pass.

– Årets uppgörelse ger möjligheten att ingå överenskommelse om längre uppehåll mellan passen för den som vill men ingen får tvingas till en sådan överenskommelse, säger Max Wivhagen.

Ska meddela klubben 

Arbetsgivaren ska dessutom meddela klubben att sådan överenskommelse har ingåtts – och får inte villkora den fortsatta anställningen med att någon måste ingå en sådan överenskommelse. Arbetsgivaren kan inte heller villkora nyanställningar med krav på delade pass.

– Om arbetsgivaren ändå skulle göra det behöver individen bara kontakta sin lokala klubb eller Unionen regionalt om det inte finns klubb. Arbetsgivaren riskerar då att förlora möjligheten att ingå den typen av överenskommelse på arbetsplatsen, säger Max Wivhagen.

Individen kan dessutom säga upp sin överenskommelse med arbetsgivaren utan att anställningsavtalet eller sysselsättningsgraden påverkas.

Callcenteravtalet i korthet

  • Det nya avtalet gäller från den 1 november 2025. Lönepotten är 3,0 procent i år. Nästa år är den 2,5 procent.
  • Lägstalönen för den som har fyllt 20 år är 21 097 kronor i år och 21 624 kronor nästa år.
  • Lägstalönen för den som har fyllt 24 år är 24 458 kronor i år och 25 069 kronor nästa år.
  • Från och med nästa år får anställda en dags arbetstidsförkortning per år.
  • Deltidsanställda får rätt till övertidsersättning när de jobbar mer än sin ordinarie arbetstid.
  • Pingsten räknas inte längre som storhelg. I stället höjs lönetillägget för övriga storhelger.
  • Arbetsgivare får möjlighet att införa delade pass.