Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

AD: Ett år är 365 dagar

Hur många dagar ska gå innan en visstidsanställning övergår i en tillsvidareanställning? Det har det tvistats om i Arbetsdomstolen som nu kommit fram till hur man ska räkna.
Lina Björk Publicerad
Christine Olsson/TT
Ett år ska beräknas efter kalendermånaderna slår Arbetsdomstolen fast. Christine Olsson/TT

Korta och långa visstidsanställningar staplades på varandra under en längre period på Linnéuniversitetet. När du varit anställd på allmän visstid i sammanlagt två år, under en femårsperiod, ska det tillfälliga jobbet övergå i till ett fast. Så blev det inte för den universitetsanställda mannen som efter 721 arbetade dagar, sades upp.

Därefter började en tvist kring hur ett år ska beräknas. Facket hävdade att en ”normalmånad” består av 30 dagar och därmed går gränsen för två år vid 721 dagar. Med arbetsgivarens sätt att räkna definieras en månad som en kalendermånad, med så många dagar som den månaden faktiskt har, och då fattades det tio dagar för att mannen skulle bli tillsvidareanställd.

Nu har Arbetsdomstolen avgjort målet och konstaterat att man tolkar paragraferna rent språkligt, alltså är ett år baserat på kalendermånaderna och vanligtvis 365 dagar, om det inte är skottår.

För att en visstidsanställning ska övergå till en tillsvidareanställning behövs alltså en sammanlagt anställningstid på 731 dagar, vilket blir ett klarläggande för alla vars anställningstid börjar närma sig en fast tjänst.

- När det gäller medlemmar vars arbetsgivare är bunden av kollektivavtal med Unionen finns det ofta regler som ersatt LAS-regler och då sker beräkning ofta efter månad, inte år. För dem får domen ingen betydelse. För medlemmar där LAS ska tillämpas kan man uttrycka det som att rättsläget blivit klarlagt genom domen, även om Unionens rådgivning redan var sådan att vi bedömde att det mesta talade för att rättsläget var sådant som AD nu fastställt, säger Malin Wulkan, som är tillförordnad chefsjurist på Unionen.

Eftersom förbundets ST:s talan avslogs får man betala rättegångskostnaderna på 104 000 kronor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.