Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Bara hälften fick personalutbildning

Företagen snålar på kompetensutveckling. Av den totala personalkostnaden läggs bara 1,6 procent på utbildning, visar en rapport från PTK. Endast 52 procent av de anställda deltog i kurser under ett år.
Niklas Hallstedt Publicerad
Janerik Henriksson/TT
En fjärdedel av alla kurstimmar lades på obligatoriska kurser i hälsa och säkerhet. Janerik Henriksson/TT

Den kompetensutveckling som företagen står för är ojämnt fördelad. De med lägre löner och osäkra anställningsvillkor får i genomsnitt mindre kompetensutveckling än de med högre lön och tillsvidareanställning. Chefer eller anställda med längre utbildning får mer kompetensutveckling än andra. Även att jobba på ett större företag är en fördel i sammanhanget, enligt rapporten som bygger på statistik från 2015.

Totalt var det 52 procent av de anställda som deltog i kurser under detta år. Men en stor del, en fjärdedel, av kurstimmarna lades på obligatoriska kurser i hälsa och säkerhet, varav somliga är lagstadgade.

Det visar sig att kompetensutvecklingen inte är någon stor kostnadspost för företagen. I snitt handlade det om 1,6 procent av den totala personalkostnaden 2015. Den totala kurskostnaden per anställd var 8 100 kronor.

Ytterligare en sak som rapporten visar är att många företag saknar struktur för insatserna. Bland de största företagen i undersökningen med fler än 249 anställda hade 40 procent en skriftlig utbildningsplan, bland de minsta företagen med mellan 10 och 49 anställda var det bara 20 procent som hade en sådan plan.

– Företagen behöver ta ett större ansvar för att kompetensutveckla sin personal. Många medarbetare får i dag ingen utveckling alls och de som får ta del av insatser får det i många fall i begränsad omfattning. Särskilt viktigt är att se till att de som arbetar i mindre företag och de som har osäkra anställningsformer får möjlighet att fylla på sin kompetens, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp, i ett pressmeddelande.

Om rapporten

I rapporten redovisas resultat från SCB:s senaste undersökning av hur svenska företag arbetar med kompetensutveckling. Statistiken redovisar personalutbildning under 2015. Registret som används för framtagning av statistiken omfattar drygt 39 000 företag. Ett urval på 6 000 företag med en svarsfrekvens på 77 procent ligger till grund för undersökningens slutsatser.

Läs hela rapporten

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Sugen på ombyte? Då har du rätt att vara tjänstledig

Sugen på att plugga eller starta eget? I Sverige finns flera möjligheter att ta tjänstledigt från jobbet. En del är reglerade i lag, andra upp till arbetsgivaren.
Lena Michanek Publicerad 19 november 2026, kl 05:55
Översiktsbild av borggården vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm
Funderar du på att plugga, till exempel här vid Tekniska högskolan i Stockholm? Då har du sannolikt rätt till tjänstledighet. Foto: Jann Lipka

Flera typer av tjänstledighet är reglerat i olika lagar: 

• Tjänstledigt för studier regleras i en lag, som bland annat säger att du måste ha varit anställd minst sex månader i följd eller totalt tolv månader under de senaste två åren för att arbetsgivaren ska vara skyldig att bevilja tjänstledigheten. Sök i god tid, arbetsgivaren har rätt att skjuta upp ledigheten i upp till sex månader. Arbetsgivaren kan i regel inte säga ner till tjänstledighet för studier om lagkraven är uppfyllda. 

En särskild lag reglerar också rätten till tjänstledighet för SFI-studier. 

• Tjänstledigt för att starta eget regleras också i en lag, och samma premisser som för studier måste vara uppfyllda. En viktig skillnad är dock att tjänstledighet för att starta eget företag bara ger rätt till sex månaders tjänstledighet, medan studier kan pågå längre tid. Arbetsgivaren kan också säga nej till denna typ av tjänstledighet om verksamheten konkurrerar med eller skadar arbetsgivaren på annat sätt. 

• Militärtjänstgöring ger laglig rätt till tjänstledigt för vissa uppdrag inom försvaret, till exempel värnplikt.

Hemvärnssoldater kan få tjänstledigt 

En utbildning inom hemvärnet kan ge rätt till tjänstledigt enligt studieledighetslagen. Ofta ingår hemvärnssoldaten därefter ett avtal med försvaret som reglerar deltagande i övningar ett visst antal dagar per år och vid skarpa insatser. Då har man rätt till tjänstledigt enligt lagen om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret.  

• Politiska uppdrag ger laglig rätt att vara ledig i den omfattning som krävs för att det ska vara möjligt att klara uppdraget. 

• Fackliga uppdrag kopplat till den egna arbetsplatsen sker normalt på betald arbetstid. Om man har fackliga uppdrag som inte är kopplade direkt till den egna arbetsplatsen har man rätt att ta tjänstledigt utan lön. 

• Prova annat arbete vid sjukdom

Om du varit sjuk en längre tid kan du ha laglig rätt att ta tjänstledigt för att prova ett annat arbete. Det sker då i samverkan med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.  

• Vård av närstående kan ge rätt till tjänstledigt under förutsättning att man beviljas närståendepenning av Försäkringskassan.

Tjänstledigheter som är upp till arbetsgivaren 

Det finns också möjlighet att söka tjänstledigt för annat. Det kan handla om vad som helst, till exempel att man vill ha extra ledigt för att resa eller att man vill prova ett nytt jobb hos en annan arbetsgivare. 

Frågan är fri – och lika fri är arbetsgivaren att säga nej.