Den kompetensutveckling som företagen står för är ojämnt fördelad. De med lägre löner och osäkra anställningsvillkor får i genomsnitt mindre kompetensutveckling än de med högre lön och tillsvidareanställning. Chefer eller anställda med längre utbildning får mer kompetensutveckling än andra. Även att jobba på ett större företag är en fördel i sammanhanget, enligt rapporten som bygger på statistik från 2015.
Totalt var det 52 procent av de anställda som deltog i kurser under detta år. Men en stor del, en fjärdedel, av kurstimmarna lades på obligatoriska kurser i hälsa och säkerhet, varav somliga är lagstadgade.
Det visar sig att kompetensutvecklingen inte är någon stor kostnadspost för företagen. I snitt handlade det om 1,6 procent av den totala personalkostnaden 2015. Den totala kurskostnaden per anställd var 8 100 kronor.
Ytterligare en sak som rapporten visar är att många företag saknar struktur för insatserna. Bland de största företagen i undersökningen med fler än 249 anställda hade 40 procent en skriftlig utbildningsplan, bland de minsta företagen med mellan 10 och 49 anställda var det bara 20 procent som hade en sådan plan.
– Företagen behöver ta ett större ansvar för att kompetensutveckla sin personal. Många medarbetare får i dag ingen utveckling alls och de som får ta del av insatser får det i många fall i begränsad omfattning. Särskilt viktigt är att se till att de som arbetar i mindre företag och de som har osäkra anställningsformer får möjlighet att fylla på sin kompetens, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp, i ett pressmeddelande.
Om rapporten
I rapporten redovisas resultat från SCB:s senaste undersökning av hur svenska företag arbetar med kompetensutveckling. Statistiken redovisar personalutbildning under 2015. Registret som används för framtagning av statistiken omfattar drygt 39 000 företag. Ett urval på 6 000 företag med en svarsfrekvens på 77 procent ligger till grund för undersökningens slutsatser.
