I nära 80 år var kvinnor förbjudna att jobba i de svenska gruvorna. Trots att lagen avskaffades 1978 dröjde det över tjugo år innan kvinnorna började öka kraftigt inom gruvindustrin.

Från 2005 har andelen kvinnor av arbetskraften nästan tredubblats, från sex till 17 procent. Det enligt en avhandling gjord av Lisa Ringblom, filosofie doktor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.

I avhandlingen har hon främst fokuserat på relationen mellan kön och gruvarbete samt jämställdhetsarbete i gruvindustrin. Forskning är baserad på 25 intervjuer med gruvarbetare och tjänstemän vid fyra gruvbolag.

Enligt statistiken har också andelen kvinnliga tjänstemän i gruvbolagen ökat. Dock endast med fem procent sedan 2008. Å andra sidan utgör dessa kvinnor i dag cirka 30 procent av tjänstemännen, vilket alltså är nästan dubbelt så stor andel som de kvinnliga gruvarbetarna står för. Men i numerär är de ändå mycket färre.

En slutsats hon drar i avhandlingen är att den ökade jämställdheten främst beror på teknikutvecklingen och gruvföretagens jämställdhetsarbete. Det sistnämnda, påpekar hon, är något som gruvbolagen verkligen satsat på eftersom de insett att det är nödvändigt för att ses som en modern och attraktiv arbetsgivare.

Att många kvinnor i dag kör stora lastmaskiner i gruvorna är något som en del av de intervjuade beskriver som en följd av teknikutvecklingen som inneburit att gruvarbetet har blivit mindre tungt och mer rent och säkert.

– Men det är inte den reella förklaringen. Kvinnor har alltid haft tunga och skitiga arbeten. Snarare handlar det om att ny teknik har öppnat upp för en omförhandling av arbetet och vem som kan utföra det, säger Lisa Ringblom.

När det gäller hur den ökade jämställdheten har påverkat arbetsmiljön anser de flesta intervjuade att den kollegiala jargongen blivit bättre, medan en del ansåg att den fortfarande kan vara problematisk.

– Man uttrycker det i termer som att det är högt i tak. Att man har lov att säga vad man tycker och känner att kommunikationen är väldigt öppen och rak. Liksom att den är humoristisk och att man skämtar mycket med varandra. Och det är något som många för det mesta tycker är roligt och uppskattar, som något inkluderande, säger Lisa Ringblom.

– Men när den här skämtsamma jargongen finns vid sidan av jämställdhetssträvandena så finns också möjlighet att försöka pusha gränserna lite, för vad som är tillåtet. Att man kan säga saker till och om kvinnor, som kan uppfattas som kränkande och sexistiskt. Och om man då blir ifrågasatt alltid kan påstå att det bara var ett skämt. Då kan jargongen alltså också användas på ett exkluderande sätt, vilket man bör vara medveten om.

Inga fler pinuppor på Boliden

Bild: Stefan Berg/Boliden

På Boliden har ett långvarigt mångfalds- och jämställdhetsarbete inneburit att nära en femtedel av de runt 3 500 anställda i Sverige i dag är kvinnor. Liksom att det inte längre hänger några pinuppbilder i gruvorna.

Andreas Mårtensson, ordförande för Unionens riksklubb på Boliden, upplever att mycket har hänt vad gäller jämställdheten under de tio år han varit anställd på gruvbolaget.

– Företaget var faktiskt väldigt tidigt på det här området. Jag vet att man redan på 70- eller 80-talet exempelvis ordnade med separata omklädningsrum och duschar för män och kvinnor. Och sedan minst 15 år tillbaka har man verkligen jobbat aktivt med mångfald och jämställdhet och haft en tydlig policy för vad som gäller. Att här ska vara väldigt bra och lätt att komma in som kvinna, säger han.

Några mer konkreta exempel på vad jämställdhetsarbetet har lett till är att man nått en jämnare könsfördelning vad gäller chefer på ledningsnivå där cirka en fjärdedel av de högsta cheferna är kvinnor. Tre av elva gruvor och smältverk leds av kvinnor och i koncernledningen sitter i dag två kvinnor och tre män.

2018 var målet att 20 procent av alla medarbetare skulle vara kvinnor, vilket man dock inte nådde upp till i och med att andelen kvinnor blev 18,2 procent.

– Men bolaget höjer ändå ribban hela tiden, genom att sätta upp kort och långsiktiga mål både vad gäller andelen kvinnliga chefer och andelen kvinnor vid nyrekrytering inom koncernen. Till 2030 är exempelvis målet att andelen kvinnor inom koncernen ska ha ökat till 25 procent, säger Andreas Mårtensson.

Att bolaget mångfalds- och jämställdhetsarbete påverkat arbetsmiljön i rätt riktning tycker han är väldigt tydligt.

– I och med den tydliga policyn och våra uppförandekoder finns ett helt annat manligt agerande i dag, jämfört med hur det var när jag kom hit för tio år sedan. Då kunde det fortfarande hänga pinuppbilder på väggarna i gruvan, vilket man aldrig ser i dag. Och nu är den gamla felaktiga kvinnosynen och den manliga jargongen i machostil i princip helt borta så att ingen nedvärderas utan snarare tas upp i kulturen.

– När jag pratar med kvinnliga gruvarbetare så får jag också höra att de tycker det skett en attitydförändring och att jargongen generellt har mjuknat.

Vad har facket haft för roll i jämställdhetsarbetet?
– Tidigare har vi bara haft en granskande roll ur ett jämställdhetsperspektiv vid chefstillsättningar. Men nu har vi blivit delaktiga i ett projekt där vi kan lägga fram förslag på hur Boliden ska vara en attraktiv arbetsgivare så att också fler kvinnor söker sig hit, säger Andreas Mårtensson.