Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen förlorade tvist om vilodag

Arbetsgivaren bröt inte mot kollektivavtalet när två kabinanställda fick jobba i över ett dygn, fördelat på två arbetspass. Domen i Arbetsdomstolen slår fast att medarbetarna inte gick miste om sin rätt till vilodag.
Ola Rennstam Publicerad
Colourbox
AD gav Unionen rätt i en del av målet som rörde när vilodagen ska infalla. Colourbox

De båda kabinanställda arbetade för ett företag som bedriver personaluthyrning inom flygbranschen. I november 2017 fick de jobba i över ett dygn, fördelat på två arbetspass, vilket gjorde att de hade rätt till en vilodag enligt kollektivavtalets 24-timmarsregel.

Läs mer: Flyganställda fick ingen vilodag

Men enligt Unionen beviljades aldrig någon sådan av företaget. Förbundet stämde därför bolaget i Arbetsdomstolen, AD, och krävde 10 000 kronor vardera till medlemmarna och 75 000 kronor för kollektivavtalsbrott. Nu har AD beslutat att gå på arbetsgivarens linje och slår fast att de två medarbetarna fick den vilodag de skulle ha.

– Det är tråkigt att vi förlorade huvudfrågan. Den handlade om huruvida en vilodag kan läggas ut om man redan har en fridag på schemat – och där är domstolens svar att det kan man. Bestämmelsen tolkas som att den garanterar vila men inget annat i form av kompensation, säger Viktor Anesäter, förbundsjurist på Unionen som företrätt de två medlemmarna.

Arbetsdomstolen konstaterar samtidigt att reglerna är svårtolkade och ger Unionen rätt i en del i målet.

– Nu är det klarlagt att om tjänstgöringen avslutas på natten ska vilodagen infalla nästa kalenderdag, och där fick vi rätt. Det rådde oklarheter kring hur avtalet skulle tillämpas och jag antar att företaget nu kommer att tillämpa den enligt domen, säger Viktor Anesäter.

Enligt AD:s dom ska parterna stå för sina egna rättegångskostnader.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.