Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen förlorade tvist om vilodag

Arbetsgivaren bröt inte mot kollektivavtalet när två kabinanställda fick jobba i över ett dygn, fördelat på två arbetspass. Domen i Arbetsdomstolen slår fast att medarbetarna inte gick miste om sin rätt till vilodag.
Ola Rennstam Publicerad
Colourbox
AD gav Unionen rätt i en del av målet som rörde när vilodagen ska infalla. Colourbox

De båda kabinanställda arbetade för ett företag som bedriver personaluthyrning inom flygbranschen. I november 2017 fick de jobba i över ett dygn, fördelat på två arbetspass, vilket gjorde att de hade rätt till en vilodag enligt kollektivavtalets 24-timmarsregel.

Läs mer: Flyganställda fick ingen vilodag

Men enligt Unionen beviljades aldrig någon sådan av företaget. Förbundet stämde därför bolaget i Arbetsdomstolen, AD, och krävde 10 000 kronor vardera till medlemmarna och 75 000 kronor för kollektivavtalsbrott. Nu har AD beslutat att gå på arbetsgivarens linje och slår fast att de två medarbetarna fick den vilodag de skulle ha.

– Det är tråkigt att vi förlorade huvudfrågan. Den handlade om huruvida en vilodag kan läggas ut om man redan har en fridag på schemat – och där är domstolens svar att det kan man. Bestämmelsen tolkas som att den garanterar vila men inget annat i form av kompensation, säger Viktor Anesäter, förbundsjurist på Unionen som företrätt de två medlemmarna.

Arbetsdomstolen konstaterar samtidigt att reglerna är svårtolkade och ger Unionen rätt i en del i målet.

– Nu är det klarlagt att om tjänstgöringen avslutas på natten ska vilodagen infalla nästa kalenderdag, och där fick vi rätt. Det rådde oklarheter kring hur avtalet skulle tillämpas och jag antar att företaget nu kommer att tillämpa den enligt domen, säger Viktor Anesäter.

Enligt AD:s dom ska parterna stå för sina egna rättegångskostnader.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.