Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen förlorade tvist om vilodag

Arbetsgivaren bröt inte mot kollektivavtalet när två kabinanställda fick jobba i över ett dygn, fördelat på två arbetspass. Domen i Arbetsdomstolen slår fast att medarbetarna inte gick miste om sin rätt till vilodag.
Ola Rennstam Publicerad
Colourbox
AD gav Unionen rätt i en del av målet som rörde när vilodagen ska infalla. Colourbox

De båda kabinanställda arbetade för ett företag som bedriver personaluthyrning inom flygbranschen. I november 2017 fick de jobba i över ett dygn, fördelat på två arbetspass, vilket gjorde att de hade rätt till en vilodag enligt kollektivavtalets 24-timmarsregel.

Läs mer: Flyganställda fick ingen vilodag

Men enligt Unionen beviljades aldrig någon sådan av företaget. Förbundet stämde därför bolaget i Arbetsdomstolen, AD, och krävde 10 000 kronor vardera till medlemmarna och 75 000 kronor för kollektivavtalsbrott. Nu har AD beslutat att gå på arbetsgivarens linje och slår fast att de två medarbetarna fick den vilodag de skulle ha.

– Det är tråkigt att vi förlorade huvudfrågan. Den handlade om huruvida en vilodag kan läggas ut om man redan har en fridag på schemat – och där är domstolens svar att det kan man. Bestämmelsen tolkas som att den garanterar vila men inget annat i form av kompensation, säger Viktor Anesäter, förbundsjurist på Unionen som företrätt de två medlemmarna.

Arbetsdomstolen konstaterar samtidigt att reglerna är svårtolkade och ger Unionen rätt i en del i målet.

– Nu är det klarlagt att om tjänstgöringen avslutas på natten ska vilodagen infalla nästa kalenderdag, och där fick vi rätt. Det rådde oklarheter kring hur avtalet skulle tillämpas och jag antar att företaget nu kommer att tillämpa den enligt domen, säger Viktor Anesäter.

Enligt AD:s dom ska parterna stå för sina egna rättegångskostnader.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.