I fjol gick tolv mekaniker ett halvår på Luleå Tekniska Universitet, LTU, och fick utbildning för att kunna axla ett arbete som tekniker. I år är det elva som fått chansen. Enligt AnnChristine Lindgren, chef för HR shared services på LKAB, är de utvalda utifrån att de anses ha stor utvecklingspotential och efterlever företagets värderingar på ett bra sätt.
För LKAB innebär det tillgång till ny eftertraktad arbetskraft, för de anställda öppnar det nya utvecklings- och karriärmöjligheter.
– Det har fått ett väldigt positivt genomslag i organisationen. De anställda ser det som positivt att utvecklas i takt med oss, de kan stanna och ändå få nya möjligheter.
Under halvåret av studier har de anställda en ”utbildningslön”, en lön som inte skiljer sig så mycket från grundlönen.
Fredrik Hultqvist var en av dem som gick utbildningen i fjol. Han har jobbat på LKAB sedan 2008, de senaste sex åren som mekaniker. Att sätta sig i skolbänken igen var utmanande, men roligt och intensivt, berättar han.
– Jag kan absolut rekommendera andra att göra samma sak, i alla fall om man känner för att göra något nytt. På det här sättet får jag ju vara kvar på arbetsplatsen, men med nya arbetsuppgifter. Skillnaden jämfört med att vara mekaniker är att det här är ett rent skrivbordsjobb, nu sitter jag och planerar kommande jobb.
Däremot är det inte ett val man ska göra för lönens skull, menar han.
– Det är inget större hopp. Nu jobbar jag ju bara dagtid och får inget skifttillägg.
Sannolikt kommer det här slaget av utbildningsinsatser i företagets regi bli ännu viktigare framöver, säger AnnChristine Lindgren.
– Absolut, tittar vi fram till 2025 ska det livslånga lärandet vara ett etablerat arbetssätt i företaget. Det kommer vara en hygienfaktor att skapa förutsättningar för medarbetarnas lärande framöver. Vi har ansvar för att säkra vår egen kompetensförsörjning.
