Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Så identifierar du monstren på jobbet

Känner du att arbetsglädjen försvunnit för gott och energin liksom runnit ur dig? Det kan bero på att du delar kontor med en vampyr eller har kollegor som är zombier, varulvar och spöken.
Johanna Rovira Publicerad
Alexey/Colourbox
Alexey/Colourbox

Vårt behov av att ha oknytt omkring oss verkar aldrig sina. I äldre tider vimlade det av tomtar och vättar och vittror och andra oting vi fnissar åt i dag. Samtidigt är intresset för andra övernaturliga och mytologiska väsen fortfarande stort.  

–  Jag påstår att vi aldrig tidigare i världshistorien sett så många monster och så mycket skräck som vi gör nu, säger Bo Eriksson som forskat om monster i världshistorien, till TT. Hans förklaring är att monstren hjälper oss att bearbeta vår rädsla.

Men det är inte lika kul att dela fikarum med monster. På varje jobb finns det ofta en eller flera personer som har monstruösa drag och egenskaper. Lär dig identifiera fanstygen så är det lättare att tackla dem om du råkar stöta ihop med dem en mörk eftermiddag vid kopieringsmaskinen.

Vampyren

Är i regel mycket charmig, till och med förförisk, men låt dig inte förblindas av vampyrens tjuskraft han eller hon är bara ute efter din energi, som den suger ur dig i ett nafs om du inte passar dig.

Faror: Att bli fast i vampyrens garn innebär att musten långsamt sipprar ur dig tills du blir så orkeslös att du inte pallrar dig upp ur sängen längre. Du riskerar total utbränning och i slutändan utförsäkring.

Varianter: Sirenen. Hennes locktoner om intressanta projekt eller nya organisationslösningar låter oemotståndliga till en början, men kan bli ditt fall om du fortsätter lyssna.

Bekämpning: Vitlök i stora mängder kan hjälpa dig att hålla vampyren (och alla andra) borta. Bjud aldrig in vampyren i ditt kontorsrum. Sätt tydliga gränser.
 

Spöket

En vag, lätt eterisk kollega som normalt inte gör så mycket väsen av sig.

Faror: I stort sett harmlös, men kan ändå skrämma slag på sina arbetskamrater genom att dyka upp plötsligt och ljudlöst i konferensrummet.

Varianter: Mumien - en gammal trotjänare som varit så länge på företaget att han eller hon torkat ihop. Kan tråka livet ur sina kollegor med ändlösa och poänglösa historier om hur det var förr.

Bekämpning: Enligt gamla bondepraktikan ska man alltid fråga Vad vill du här, när man stöter på ett spöke. Jobbspökena bör man dock tilltala i ett trevligare tonfall fråga hur de mår och hur det går med deras arbete och ta dig tid att lyssna på det ganska långdragna svaret.

 

Varulven

Bra dagar är varulven en pålitlig och sympatisk medarbetare. Men några dagar varje månad genomgår varulven en metamorfos och blir en vildsint och oberäknelig best som inte tvekar att slita strupen av dig. Skälen kan variera det kan bero på PMS eller på stress inför de stundande löneutbetalningarna.

Faror: Att få huvudet avslitet och bli nedslagen i skorna.

Varianter: Mr Hyde. Den kollega (oftast en man) som förvandlas enbart i situationer där det förekommer alkoholhaltiga drycker. Från att ha varit en hyvens prick blir han plötsligt en knöl med åtta armar som kladdar på allt och alla.

Bekämpning: Enda sättet att besegra varulven är enligt myten, en silverkula i hjärtat. Eftersom varulven ändå är ovärderlig majoriteten av månaden är dock det bästa att bara ha koll på kalendern och hålla sig undan när det är dags för förvandlingen.

 

Zombien

Det är i grund och botten synd om zombierna. De har offrat sitt liv på jobbet och nu är de tomma skal som bara lever (om man nu kan kalla det leva) för sitt arbete. De jobbar, jobbar, jobbar, men utan tecken på arbetsglädje och de är egentligen inte särskilt produktiva.

Faror: Eftersom zombierna ständigt jobbar ökar kraven på dig också. Det är lätt att smittas av det höga arbetstempot och själv zombiefieras.

Varianter: Cyborgen. Utför sitt arbete utan att protestera och ifrågasätta. Varje arbetsgivares drömanställd.

Bekämpning: Zombierna är levande döda och går egentligen inte att förgöra. Allt motstånd är meningslöst. Om du låtsas vara en av dem kanske du blir lämnad ifred. Men om du upptäcker att du håller på att förvandlas till en av dem byt jobb.

 

Frankensteins monster

Shelleys skapelse var egentligen inte en ond varelse från början han blev elak på grund av brist på kärlek och förståelse. På jobbet kan monstret vara en duktig kollega som befordrats och fått för lite ledarutbildning och för mycket makt och ansvar. Eller en klubbordförande som missuppfattat sin roll.

Faror: En stark men oempatisk och bitter chef kan krossa dig i alla ordets bemärkelser.

Varianter: Jätten. Har ett stort hjärta men en social kompetens som inte står i proportion till kroppshyddan. Klampar på i ullstrumporna och sårar dig med ogenomtänkta kommentarer.

Bekämpning: Det finns en viss möjlighet att med snällhet och tålamod vinna över monstret på de godas sida. Men egentligen är det en ledningsfråga och i praktiken brukar det inte finnas någon annan lösning på att undslippa en elak chef än att byta jobb.

 

Poltergeisten

Det är den där irriterande kollegan, kontorspajasen, som alltid försöker vara rolig, helst på din bekostnad. Han eller hon som tapetserar ditt arbetsrum med post it-lappar och skickar skamliga förslag från din dator.

Faror: Blir du tillräckligt uppretad kan du gå över gränsen och göra något otillbörligt. Dessutom finns risken att du torskar dit för något som poltergeisten är upphov till.

Varianter: Demonen. Försöker inte ens vara rolig utan är bara jobbig.

Bekämpning: Enligt den parapsykologiska teorin är det uppdämda känslor och frustration som ligger bakom fenomenet. Att totalt nonchalera kollegan kan hjälpa gör det inte det får du betala tillbaka med samma mynt, till exempel skriva ett uppsägningsbrev och mejla från poltergeistens dator.

 

Häxan

Är bitchig och otrevlig till synes utan anledning. Kan vara kompetent, men sprider otrevnad, viskar lögner i arbetsgivarens öron och förpestar tillvaron för alla.

Faror: Vem som helst kan bli föremål för en häxas mobbning. Det läskiga är att han eller hon har så lätt att få kollegorna med sig.

Varianter: Trollpackan. Är egentligen inte lika skadlig som en häxa, men förgiftar omgivningen med sin bitterhet. Förekommer av båda könen.

Bekämpning: Ett rejält bål är av tradition det bästa sättet att göra sig av med en häxa. Men om man av brandsäkerhetsskäl vill prova något annat, kan ett alternativ vara att ta konflikten.  Om en arbetskamrat är utsatt för häxans etter är det viktigt att ha kurage nog att ställa upp och visa att man inte accepterar mobbning och baktaleri.

 

Alven

Troligen en attraktiv arbetskamrat, men extremt hemlighetsfull och obegriplig. Sannolikt eftersom han eller hon inte har något liv att tala om, men det kan också bero på att alven njuter av att vara svåråtkomlig och hålla dig på halster.

Faror: Är du nyfiket lagd riskerar du galenskap av att tolka och lista ut något personligt om alven. Blir du förälskad i en alv kan det vara förödande för din självkänsla.

Varianter: Svartalver. Är inte bara knepiga utan också onda.

Bekämpning: Lägg ner. Ju fortare du slutar bry dig desto bättre. En så svår person har du ändå ingen glädje av. Kanske kommer alven självmant till dig och delar med sig och då ska du självklart lyssna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Jobbet blev Eriks skyddsnät när dottern fick anorexia

Erik Bergqvists dotter drabbades av den dödligaste psykiatriska sjukdomen – anorexia nervosa. En bra chef och hjälp från arbetsplatsen gjorde att han kunde fokusera på det som var viktigt.
Lina Björk Publicerad 4 september 2025, kl 06:00
När Erik Bergqvists dotter drabbades av anorexia nervosa blev chefens stöd och arbetsplatsens resurser avgörande. Här berättar han om kampen hemma, vårdens insatser och varför arbetsgivare måste förstå psykisk ohälsa.
Erik Bergqvist fick stöd av sin chef Jean Hedayat under tiden hans dotter blev sjuk i anorexia. Foto: Peter Knutson

Kampen för att överleva pågick inte i en sjukhussal med vita rockar och blodprover. Den pågick hemma. I köket, i badrummet, bakom stängda dörrar. Varje gång någon skämtade om kalorier eller tackade nej till en bulle med orden ”man måste tänka på vad man äter”.

Den pågick vid tidningsställ med trådsmala modeller och varje gång någon kastade ur sig en komplimang om viktnedgång.

För två år sedan höll Erik Bergqvists dotter på att svälta ihjäl och han stod handfallen inför faktumet.

– Anorexia dödar inte snabbt. Den dödar långsamt, tyst och skoningslöst. Den bryter ner kroppen tills hjärtat stannar. Den bryter ner viljan så att den som drabbats inte längre vill leva. Och den bryter ner familjer vars enda vilja är att hjälpa, säger han.

Erik Bergqvist beskriver sjukdomen som en egen person. Som när Frodo erbjuds härskarringen i J.R.R. Tolkiens Sagan om ringen och förändras och blir en annan. En annan, som gör allt i sin makt för att få sin vilja igenom. Anorexia ljuger, skriker, hotar och lockar. Den manipulerar och smickrar för att skydda sig.

Men vi backar till en kall februaridag 2023. Då frågade Erik Bergqvist sin dotter rakt ut om hon inte åt. Visst hade han och exsambon märkt att hon var tunn, men nu var det allvar.

Efter att hon bekräftat att det var så gick allt väldigt fort. På akuten konstaterades att hennes värden var dåliga och pulsen låg. Hon remitterades till barn- och ungdomspsykiatrin och skulle genomgå familjebaserad terapi.

Kampen mot anorexia i vardagen

I praktiken innebar det att Erik Bergqvist och hans exsambo skulle få sin dotter att äta. Behandlingen i hemmet stavades mat.

– Jag blev pappa, psykolog och fångvaktare i ett. Fokus från vården är primärt på den som är drabbad, vilket såklart är rätt. Men jag upplevde mig ganska maktlös utan verktyg att hantera situationen.

Eftersom det krävdes att han var närvarande nästan dygnet runt var han också tvungen att kliva av sin roll som teamleader på det Microsoftägda sociala nätverket Linkedin. Här fanns dock ett skyddsnät som både tillät honom att jobba flexibelt från hemmet och en chef som sade ”släpp allt”.

Jean Hedayat var den chefen.

– Jag ville i första hand skapa ett mentalt utrymme för att Erik skulle inse att han själv behöver hjälp för att kunna fortsätta hjälpa sin dotter. I det läget var han tvungen att sätta syrgasmasken på sig själv innan han hjälpte någon annan.

– Vår arbetsgivare har många förmåner och jag som chef började med att säkerställa att han använde den hjälp som fanns, men sedan var jag också tvungen att vidta åtgärder och säga stopp även om jag inte hade några lösningar just då, säger Jean Hedayat.

Chefens stöd gav kraft i krisen

För Erik Bergqvist har arbetsplatsens hjälp varit avgörande för att kunna hjälpa dottern att tillfriskna.

En hjälp som erbjuds anställda på Linkedin är en så kallad EAP, employee assistance program. Det är ett team man kan ringa anonymt och beskriva vilken utmaning man har, vilket kan vara allt från finansiella, juridiska eller hälsorelaterade frågor. Gruppen hjälper sedan till att planera vilka åtgärder som behövs. De har även en privat sjukvårdsförsäkring som ger tillgång till psykolog.

– Jag är väldigt medveten om att verkligheten inte ser ut så för de flesta föräldrar vars barn insjuknar. Jag vet inte om jag hade orkat kämpa för ersättning från Försäkringskassan, samtidigt som jag kämpade för mitt barns liv hemma.

Men oavsett vilka förmåner Erik Bergqvists arbetsgivare hade, så var det ändå medkänslan och det ledarskap hans chef hade som underlättade mest.

När Jean Hedayat beskriver sin ledarstil är det just de orden han trycker mest på: empati och handlingskraft.

– Mitt jobb handlar inte bara om att säga: ”jag känner för dig”, utan om att fråga hur du ska lösa problemet och hur jag kan stötta dig i det. Det handlar om att förmedla självledarskap.

Vid köksbordet hemma i huset i Knivsta pågick en maktkamp i flera månader. Erik Bergqvist lirkade, tjatade och förhandlade i timmar. Sex mål om dagen stod på kostschemat från läkarna. Ibland blev det ett steg framåt och två tillbaka. Ibland stod det stilla. Mat var så förknippat med ångest att varje tugga blev en kamp.

– Jag var borta helt ungefär ett halvår, men den akuta fasen varade kanske i några månader. Under tiden hade jag löpande kontakt med min chef som var införstådd med situationen.

Kunskap om ätstörningar på jobbet

Väl tillbaka på jobbet slogs Erik Bergqvist av flera saker. Stödet från kollegor var stort, men okunskapen om sjukdomen utbredd. Framför allt kring hur dödlig anorexia nervosa faktiskt är. Omkring en av tio dör av de medicinska följderna.

– Många ser det som en vald livsstil, att det bara är att börja äta så blir man frisk. Ingen skulle säga till en cancersjuk patient att skärpa sig. Men det är lite så man ser på ätstörningar.

Han påpekar också att mycket i sjukdomsbilden handlar om prestation och kontroll. Att upptäcka en person med ätstörningar på samma sätt som till exempel en beroendesjukdom som alkoholism är svårt, eftersom den som är drabbad ofta sköter skola eller sitt jobb prickfritt.

– Jag tycker att arbetsplatser och framför allt chefer och ledare borde utbildas inom ätstörningsproblematik för att fånga upp tecken på ohälsa. Vi måste också våga prata om riskbeteenden, vilket är svårt för det är ju tabu att kommentera någon annans kropp.

Vägen till återhämtning är ofta lång och kantad av olika nivåer av självinsikt. I början ses personer som vill hjälpa ofta som hotfulla, med syfte att förstöra ens mål att gå ner i vikt.

För Erik Bergqvists dotter kom tillfrisknandet steg för steg. För att återigen använda Sagan om ringen-metaforen så förlorade ringen gradvis sin attraktionskraft. Med det sagt så fortsätter kampen om att fortsätta må bra.

– Du friskförklaras när du skrivs ut från ätstörningsenheten, men det är ett fortsatt arbete för att inte hamna där igen. Det är klart att jag oroas, för det här är en sjukdom och ingenting den drabbade väljer själv.

Arbetsplatsen ett skyddsnät

För Erik Bergqvist har jobbet aldrig varit hela hans identitet. Livet har alltid gått före, vilket blev extra tydligt när hans dotter insjuknade. Men efter erfarenheten har han blivit än mer värderingsstyrd. Han vill göra saker som betyder något och som har mening. I dag jobbar han för sig själv, tillsammans med två tidigare kollegor.

– Jag tror att arbetsplatsen kan vara ett skyddsnät. I mitt fall var det orsaken till att jag tog mig igenom en av de jobbigaste perioderna i mitt liv.

Även för hans chef Jean Hedayat har saker blivit tydligare.

– En lärdom är att om vi tror på anställda så ger de tillbaka. I slutet av dagen är vi bara människor och jag vill hellre bli ihågkommen som en chef som bryr sig om sina medarbetare än en som landar stora affärer, säger han.

ANOREXIA NERVOSA

  • Anorexia innebär självsvält. Kroppsuppfattningen är ofta förvrängd.
  • Sjukdomen innebär en omfattande viktminskning och undernäring.
  • Andra vanliga inslag är tvångsmässig motion och en stor skräck för att gå upp i vikt.
  • Cirka 190 000 personer är diagnostiserade med en ätstörning på klinisk nivå, enligt en rapport från Socialstyrelsen.