Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

4 faktorer för bättre arbetsmiljö

Vad har arbetet för betydelse för din psykiska hälsa? Mycket visar en ny rapport från Sveriges Företagshälsor.
Lina Björk Publicerad
fuzzbones/Colourbox
fuzzbones/Colourbox

Psykisk sjukdom utgör den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige. Nu har Sveriges Företagshälsor tittat närmare på hur arbetsmiljö, hälsa och organisation hänger ihop. När det gäller arbetsmiljöproblem har man tidigare fokuserat mycket på individen, och vad man själv kan göra för att må bättre. På senare tid har forskarna även förstått att hela organisationen bör genomlysas för att komma tillrätta med sjukskrivningstalen.

Rapporten lyfter fram några strukturer som särskilt viktiga för att skapa förutsättningar för en bra arbetsmiljö: chefstäthet, stödfunktioner och arenor för samtal. Man har bland annat sett att låg sjukfrånvaro kännetecknas av närvarande chefer, tät kommunikation mellan chefen och de anställda så att medarbetaren kan få hjälp att prioritera arbetsuppgifter när arbetsbelastningen blir för hög och kunna byta arbetsuppgifter om det behövs.

Som resultat av studien har rapportförfattarna fyra förslag som skulle kunna hjälpa företag med bristande arbetsmiljö. Till att börja med behöver arbetsmiljöarbetet ta klivet upp på ledningens bord. När det uppstår problem så stannar det ofta vid att medarbetare och närmaste chef ska lösa bekymren. Men arbetsmiljö ska genomsyra hela organisationen och då måste det också prioriteras på alla nivåer.

Samma sak gäller när man mäter arbetsmiljö. Då skickas frågeformulär ut till medarbetare och dess chefer. Men om den dåliga arbetsmiljön beror på hur organisationen är styrd så behövs kartläggningar av helt andra slag, som också de måste upp på högre nivåer.

Slutligen bör det byggas fler broar mellan forskningen om arbetsmiljö i offentlig och privat sektor. I dagsläget har det forskats betydligt mer om arbetsmiljön inom offentlig sektor, troligtvis beroende på att sjuktalen är högre där. Men det är ingenting som arbetsgivare inom privat sektor bör luta sig tillbaka på och de båda sektorerna har mycket att vinna på att föra en dialog över vad som fungerar och inte fungerar i arbetslivet. Bilden är också att det behövs mer forskning om kunskapen om hur organisatorisk arbetsmiljö kan omsättas i praktiken.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.