Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Arbetsmiljöarbete på Siemens prisas

Lyssna på folk och leta inte syndabockar. Det är Jan Åkesson, arbetsmiljöombud på Siemens, tips till andra som arbetar med arbetsmiljöfrågor. Nu har han fått pris av Prevent för sitt stora engagemang.
Ola Rennstam Publicerad
Prevent.
Stipendiaten Jan Åkesson. Prevent.

Varje år delar Prevent ut ett stipendium till personer som arbetar för att förbättra arbetsmiljön på arbetsplatsen. En av årets pristagare är Jan Åkesson, arbetsmiljöombud och IT-revisor på Siemens huvudkontor i Solna. Enligt motiveringen har han tillsammans med facket och ledningen bidragit till att skapa goda relationer och respektfull samverkan.

Vad är nyckeln till ett framgångsrikt arbetsmiljöarbete?
– Ska man få något utfört kan man inte ”slå in huvudet på folk”, man uppnår bara resultat och en varaktig förändring genom att argumentera och lyssna på andras åsikter.

Hur jobbar du med frågorna?
– Förutom de formella forumen så blir det mycket korridorsnack. Mina kollegor påpekar ett problem som jag tar vidare, det är ombudets uppdrag att vara mellanhand. Ledningen här på Siemens har alltid lyssnat på vad vi har att säga, sedan har de inte alltid gjort som vi vill men vi har en lång tradition av att prata med varandra. Det har aldrig varit något bekymmer att lyfta ett problem.

Kan du ge något tips till andra arbetsmiljöombud?
– Mitt budskap är att lyssna på vad folk har att säga och döm dem inte förrän du hört vad de har att berätta. Utgå från att de flesta vill att vi ska ha det bra på jobbet, det är väldigt få som jävlas med sina kollegor med flit.

– Det är viktigt att inte, i första hand, leta efter en syndabock eller efter vems fel något är. Det primära är att ta reda på vad som var fel och åtgärda det.

Prissumman är på 15 000 kronor. Hur ska du använda pengarna?
– Det har jag faktiskt inte hunnit fundera på. Men det kommer att bli någon aktivitet som förbättrar arbetsmiljön på något sätt.

Prevents arbetsmiljöstipendium

Arbetsmiljöorganisationen Prevent delar årligen ut stipendium till personer i privata företag som aktivt arbetat för att utveckla och förbättra arbetsmiljön.

Motiveringen lyder: ”Jan Åkesson är en tydlig person som på ett utmärkt sätt har både medarbetarna och företaget för ögonen – självklart med medarbetarna i fokus men han ser samtidigt vad som är bäst för företaget som helhet.”

Årets stipendium tilldelades även Oskar Olsén, platschef på Nytorps Rör i Farsta. Juryn bestod av Anna Bergsten på Svenskt Näringsliv, Christina Zedell på LO, Daniel Gullstrand på PTK och Maria Schönefeld, vd på Prevent.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.