Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Arbetsmiljöarbete på Siemens prisas

Lyssna på folk och leta inte syndabockar. Det är Jan Åkesson, arbetsmiljöombud på Siemens, tips till andra som arbetar med arbetsmiljöfrågor. Nu har han fått pris av Prevent för sitt stora engagemang.
Ola Rennstam Publicerad
Prevent.
Stipendiaten Jan Åkesson. Prevent.

Varje år delar Prevent ut ett stipendium till personer som arbetar för att förbättra arbetsmiljön på arbetsplatsen. En av årets pristagare är Jan Åkesson, arbetsmiljöombud och IT-revisor på Siemens huvudkontor i Solna. Enligt motiveringen har han tillsammans med facket och ledningen bidragit till att skapa goda relationer och respektfull samverkan.

Vad är nyckeln till ett framgångsrikt arbetsmiljöarbete?
– Ska man få något utfört kan man inte ”slå in huvudet på folk”, man uppnår bara resultat och en varaktig förändring genom att argumentera och lyssna på andras åsikter.

Hur jobbar du med frågorna?
– Förutom de formella forumen så blir det mycket korridorsnack. Mina kollegor påpekar ett problem som jag tar vidare, det är ombudets uppdrag att vara mellanhand. Ledningen här på Siemens har alltid lyssnat på vad vi har att säga, sedan har de inte alltid gjort som vi vill men vi har en lång tradition av att prata med varandra. Det har aldrig varit något bekymmer att lyfta ett problem.

Kan du ge något tips till andra arbetsmiljöombud?
– Mitt budskap är att lyssna på vad folk har att säga och döm dem inte förrän du hört vad de har att berätta. Utgå från att de flesta vill att vi ska ha det bra på jobbet, det är väldigt få som jävlas med sina kollegor med flit.

– Det är viktigt att inte, i första hand, leta efter en syndabock eller efter vems fel något är. Det primära är att ta reda på vad som var fel och åtgärda det.

Prissumman är på 15 000 kronor. Hur ska du använda pengarna?
– Det har jag faktiskt inte hunnit fundera på. Men det kommer att bli någon aktivitet som förbättrar arbetsmiljön på något sätt.

Prevents arbetsmiljöstipendium

Arbetsmiljöorganisationen Prevent delar årligen ut stipendium till personer i privata företag som aktivt arbetat för att utveckla och förbättra arbetsmiljön.

Motiveringen lyder: ”Jan Åkesson är en tydlig person som på ett utmärkt sätt har både medarbetarna och företaget för ögonen – självklart med medarbetarna i fokus men han ser samtidigt vad som är bäst för företaget som helhet.”

Årets stipendium tilldelades även Oskar Olsén, platschef på Nytorps Rör i Farsta. Juryn bestod av Anna Bergsten på Svenskt Näringsliv, Christina Zedell på LO, Daniel Gullstrand på PTK och Maria Schönefeld, vd på Prevent.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Din skärmhjärna har rättigheter

Vi är uppkopplade och multitaskar som aldrig förr. Det riskerar att slita på hjärnhälsan. Men på jobbet finns regler som ska skydda dig vid skärmen.
Elisabeth Brising Publicerad 28 april 2025, kl 06:01
Hund vid dator.
Vi tillbringar allt mer arbetstid och fritid vid skärmar. Det kan slita på hjärna och koncentration. Men det finns skärmregler för arbetslivet som ska skydda din hälsa. Foto: Colourbox

Vi har aldrig suttit så klistrade vid skärmar som nu, både på jobbet och fritiden. Enligt forskare kan beteendet få negativa hälsokonsekvenser och börja påverka hjärnans förmåga att jobba fokuserat. 

– Det finns studier som tyder på det, att våra koncentrationsbeteenden tycks ha förändrats över tid. Att vi jobbar kortare stunder med en och samma sak innan vi växlar fokus, säger Sissela Nutley hjärnforskare vid Karolinska institutet. 

Sissela Nutley.

Multitasking leder till att vi både blir mer stressade och mindre effektiva påpekar hon. Vår kapacitet att vara uppmärksamma på rätt saker minskar när den digitala miljön är designad för att splittra vårt fokus med notiser. 

–  Den lockar till fragmentarisk uppmärksamhet eftersom vi kan agera på en ny tanke direkt och kolla saker. Det kostar för hjärnan, säger Sissela Nutley. 

Finns regler för skärmjobb 

Arbetsgivaren har ett stort ansvar för arbetsmiljön och hur din hälsa påverkas av jobbet. Sedan 90-talet finns riktlinjer för arbete vid ”bildskärm”. Jobbet ska göras med hänsyn till människans ergonomi och där ingår hur vi förstår och hanterar information. Det kallas kognitiv ergonomi berättar Kersti Lorén, sakkunnig i ergonomi på Arbetsmiljöverket och förklarar: 

Kersti Lorén
Kersti Lorén. Foto: Arbetsmiljöverket

– Arbetet ska anpassas efter människan och inte tvärtom. Att man förstår hur människan tar till sig och bearbetar information och vad vi behöver för att ha hälsa, välbefinnande och göra ett bra, produktivt jobb. 

Den kognitiva belastningen är något man talar mer om

De medicinska risker med datorarbete som beskrivits tydligast hos myndigheten är rygg- och synbesvär. Men bildskärmsreglerna är gamla och ett nytt direktiv om arbetsmiljön vid skärmar är på gång från EU-kommissionen, även om det dröjer innan de är i bruk. 

– Den kognitiva belastningen är något man pratar mer om idag är min uppfattning, säger Kersti Lorén. 

Hon föreslår att vi pratar på jobbet om hur digitala arbetssätt och system påverkar oss. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är det viktiga. 

– På arbetsplatsträffar kan ni titta på risker hos er och då kan det handla om att man sitter för länge vid datorn, eller känner sig övervakad, Kersti Lorén.

”Man har inte tittat på konsekvenserna

Arbetsmiljöverkets inspektör Malin Cato har lett 1 500 kontroller av arbetsgivare om hur de kan förebygga risker i den digitala arbetsmiljön. Var fjärde arbetsplats hade brister. Hon vill se mer kunskap om hur anställdas hälsa påverkas av teknikutvecklingen.

Malin Cato.
Malin Cato. Foto: Privat

– Nu har vi haft arbete vid datorer ganska länge, men man har inte tittat på arbetsmiljökonsekvenserna, säger hon. 

Hur många timmar det är hållbart för människor att sitta vid skärm är väldigt individuellt, enligt Malin Cato.

I den digitala miljön kan man också få in uppgifter från många olika håll på en gång, vilket kräver mer av hjärnans arbetsminne, betonar hon. Digitala möten och hybridmöten kräver dessutom mer av vår kognition än fysiska möten enligt studier. 

Tips: Se hjärnan som en muskel

– Våra hjärnor är komplexa. Arbetsgivaren ska undersöka hur vi mår och hur systemen fungerar. Vi behöver tänka på hjärnan som en muskel. Du tränar inte bara biceps tre timmar, säger Malin Cato. 

Utan möjlighet till återhämtning blir konsekvenserna ytterst ohälsa och sjukfrånvaro. 

– Vi ser ju utmattningssymptom. Det är en sjukfrånvaro som inte minskar. Den har inte bara med digital utveckling att göra, men det är bidragande. 

Finns bevisade samband mellan sjukskrivningarna i stress och digitala arbetssätt? 

– Inte statistiska samband. Men kognitiv forskning pekar på att man överbelastar funktioner i hjärnan, säger Malin Cato. 

Reglerna vid jobbskärmen

Ett urval av föreskrifterna från Arbetsmiljöverket för ”bildskärmsarbete” - som arbetsgivare förväntas ha koll på: 

  • Hänsyn till kognitiv ergonomi: ”Arbetsgivaren ska vid utformning, val och ändring av programvara, ta särskild hänsyn till de ergonomiska principer som gäller för människans förmåga att uppfatta, förstå och bearbeta information.”
     
  • Pauser och glasögon: Du ska kunna växla till andra uppgifter om synbesvär eller andra belastningsbesvär uppstår. Alternativt få tillräckliga pauser. Du har rätt till synundersökning och terminalglasögon vid behov. 
     
  • Ingen osynlig kontroll: ”Arbetsgivaren får inte kontrollera arbetstagarnas arbetsinsats via datasystem, varken kvantitativt eller kvalitativt, utan att arbetstagarna känner till det.” 
     
  • Begripliga it-system: ”Lämpligt utformade med hänsyn till arbetsuppgiftens krav och användarens förutsättningar och behov.”
     
  • Inte starkt styrt eller bundet: Arbetet vid skärm ska om möjligt inte vara tvunget att utföras i en strikt ordning där du inte kan avbryta jobbet utan att bli avlöst, eller inte kan bestämma takten. 

Reglerna är förkortade och sammanfattade av Kollega. Arbetsmiljöverkets alla riktlinjer finns på Arbetsmiljöverket

Det finns också andra regler och lagar som påverkar digital arbetsmiljö, som GDPR och den nya AI-förordningen