Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Ineffektiva möten stor tidstjuv

Tjänstemän i Sverige tillbringar fem veckor av sin årsarbetstid sittande i möten, varav bara åtta procent är effektiva. För ett företag med 50 anställda beräknas kostnaden för mötena vara minst 3,7 miljoner kronor per år.
Johanna Rovira Publicerad
Eric Gay
Fem veckor av vår årsarbetstid sitter vi i möten enligt en undersökning. Eric Gay

Undersökningen, som gjorts av företaget Mötesutveckling.se, visar att tjänstemän springer på möten i genomsnitt 4,7 gånger per vecka. Chefer  har det värre - deras möteskalendrar innehåller i snitt närmare sju bokningar i veckan. 15 procent av cheferna sitter i möte mer än två gånger per dag eller 10 gånger i veckan.

Ett standardmöte varar i snitt en timme och mötesföretaget har räknat ut att för ett företag med 50 anställda, ligger enbart personalkostnaden för mötestiden på 3,7 miljoner kronor per år, lågt räknat. Tillkommer eventuella kostnader för fikabröd och lokalhyra.

Ändå är drygt hälften av alla som svarat på undersökningen tveksamma till att alla på mötet förstått vad som beslutats. Bara åtta procent av de tillfrågade menar att samtliga möten de närvarar på är effektiva.

Bara en dryg fjärdedel av mötesdeltagarna i det privata näringslivet tycker, enligt undersökningen, att mötena de går på i regel är tråkiga. En tredjedel svarar varken eller på frågan om tråkiga möten och närmare 40 procent hävdar att deras möten inte alls är så trista.

Den dominerande faktor som gör ett möte mer lustfyllt är när beslut fattas, men drygt en fjärdedel av mötesdeltagarna uppskattar mest diskussionen med sina kollegor. 15 procent svarar att det som gör dem mest glada under ett möte är när de skrattar tillsammans medan sju procent blir mest uppåt när mötet slutar före utsatt klockslag.

Nästan lika många glädjs åt gott fika på mötet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland