Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Kräkmöten och gnällfasta

Se där två nya begrepp som kan göra ditt kontor till en bättre plats att vara på!
Publicerad
Man svävar i luften i harmonisk kroppsställning.
Rensa luften och sluta klaga – genvägen till kontorsharmoni! Foto: Shutterstock

För att skapa en tryggare arbetsplats och minska konflikter och oro vid förändringar, eller när man har varit med om något jobbigt, kan kollegorna samlas för att hålla ett kräkmöte.

Det är chefsexperten och författaren Thomas Lundqvist som har myntat begreppet.

– När du är magsjuk bär du på virus eller bakterier som du behöver få ur dig för att kunna bli frisk. Det är först när man får ur sig saker som man irriterar sig på som man kan bli bättre. Låter du folk komma till tals då mår de bättre. Det är som att tända lampan. Då kommer grundorsaken till konflikten fram i ljuset och kan åtgärdas.

Han menar rent av att det är en nyckel till en säker och trygg arbetsgrupp. Det finns de som anser att man inte ska väcka den björn som sover och som därför försöker tysta ner konflikter, negativ kritik och motstånd av rädsla för att problemen ska eskalera okontrollerbart. Thomas Lundqvist menar dock att man inte behöver oroa sig för det.

– Det är bättre att chefen gör det möjligt för medarbetarna att kanalisera sina åsikter än att de går och sväljer tills konflikten är ett faktum. En timme en gång i månaden håller man ett kräkmöte där medarbetarna får häva ur sig allt som de tycker är fel. Det minskar mängden skitsnack, baktaleri och korridorprat.

Det är först när man får ur sig irritationen som man kan bli bättre

Även när man har råkat ut för något jobbigt, till exempel en dålig kundupplevelse, en tröttsam leverantör som aldrig håller tiden eller ett dataprogram som alltid hänger sig – små som stora saker som man inte vill gå och bära på – kan man kalla till ett kräkmöte för att rensa ut det som irriterar och skapar dålig stämning, ge plats för nya tankar och sinnesstämningar och börja tillfriskna.

Och efter ett rejält kräkmöte kan ett annat begrepp, gnällfasta, vara ett lämpligt alternativ. För att släppa fokus på det dåliga och i stället helt ignorera det. Vid en gnällfasta förbinder sig alla att under en överenskommen tid hålla inne med varje form av gnäll.

De som väljer att gnällfasta i grupp kan hjälpas åt att påminna varandra om att fasta pågår och pusha varandra att hålla ut och i stället hitta positiva saker att fokusera på.

Detta är också ett utmärkt tillfälle att analysera det kollektiva gnällandet i gruppen. Under fastan kan man då fundera över i vilka situationer som gruppen gnäller, vem som hakar på vem och varför gruppen väljer att gnälla i stället för att göra någonting åt saker och ting.

Men gnällfasta kan även vara något som man kan ägna sig åt på egen hand. Om man lyckas gnällfasta en månad i sträck kan det få permanenta effekter. Man gnäller mindre, eftersom man blir mer medveten om sitt gnällande, hur mycket man gnäller, när man gör det och grundorsaken till att man gör det.

Att varva gnällfasta med kräkmöten kan vara en konstruktiv väg mot en tryggare, mer kommunikativ och mindre konfliktfylld arbetsplats.

Text: Sofia Broomé

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Så bemöter du en foliehatt på jobbet

Ledningen är ond, alla är emot mig, min chef motarbetar mig. Konspirationsteorier kan frodas i det lilla och det stora. Så motverkar du dem, enligt folkbildaren och ufo-experten Clas Svahn.
Lina Björk Publicerad 6 oktober 2025, kl 06:01
Foliehattar och Clas Svahn. Så sprids konspirationsteorier på arbetsplatsen – och så kan du som chef eller kollega förebygga dem, enligt experten Clas Svahn.
Har du kollegor som är övertygade om att chefen är en ondsint rymdvarelse och ledningsgruppen egentligen bara är ute efter att sätta dit de anställda? Konspirationsteorier gror där maktlöshet slagit rot. Men det finns saker att göra, säger folkbildaren Clas Svahn. Foto: Shutterstock/Stefan Svensson

En konspirationsteori är just en teori, men har en förmåga att sprida sig. Indicier görs till bevis och något påstås vara sant, för att vi inte vet säkert att det är falskt.  Hos vissa blir bristen på information ett tecken på att konspirationen faktiskt existerar. Även på jobbet kan myter och teorier få fart. 

Varför uppstår konspirationsteorier på arbetsplatsen?

– Konspirationsteorier skapas för att det finns ett underskott av det man vill veta. Ofta beror det på att exempelvis ledningen inte berättar allt de vet och då skapas en alternativ bild. Även om man försöker rätta till felet i efterhand så hjälper det inte. Då har man skapat en misstanke och människor tror att det som berättats är ytterligare en dimridå, säger Clas Svahn.  

Finns det ett behov av konspirationsteorier på jobbet för att skapa gemenskap? 

– Det finns alltid ett behov av att vara som alla andra och höra till en grupp. Men de bubblorna som skapas av detta är inte av godo. När jag jobbade som skyddsombud så träffade jag anställda som hävdade att de hade ledningen emot sig. Det berodde oftast på att de inte hade tillgång till ledningens öra. Det fanns ingen som såg dem eller lyssnade. Det skapades ett vi och dem, en yttre fiende. Det gav en känsla av gemenskap men orsakade också polarisering mellan grupper. 

Vilka medarbetare är mest sårbara för konspirationer?

Kan mina kollegor ha egenskaper som gör dem mer sårbara för konspirationsteorier? 

– Ja, människor som upplever sig maktlösa, som inte blir lyssnade på eller sedda har större benägenhet att fastna i alternativ information. Som chef och ledare är det viktigt att skapa aktiviteter som svetsar samman gruppen. Att vara en närvarande och omtänksam ledare är väl investerad tid. 

Hur ska jag bemöta en foliehatt till kollega?

– Det är tufft. De som är mest förlorade i konspirationsteorier är svåra att rubba. Jag träffade en kvinna som trodde att jorden var platt för några månader sedan. Ingenting jag sa bet på hennes övertygelse, det var bara ytterligare bevis för att allt var en stor sammansvärjning. Fakta är sällan lösningen, däremot om man kan visa andra ”plattjordare” som erkänt att de haft fel, kan det få effekt. 

Så kan chefer och kollegor bemöta konspirationsteorier

Hur kan en arbetsplats motverka konspirationsteorier?

– Var transparent och informera om förändringar. Och som ledning – var närvarande och tillgängliga. När jag växte upp gick det att få tag på Olof Palme på telefon. Ska man få tag på ett företag i dag hamnar man i bästa fall hos en pressavdelning, i värsta fall hos en AI-styrd chatt. Samhället har blivit mer stängt i dag och när det inte går att få tag på dem som sitter på svaren beger man sig någon annanstans. Konspirationsteorier är den maktlösas sätt att hantera situationen.