Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Låglöneländer inget hot mot svensk industri

Mauro Gozzo, ordförande för Industrins ekonomiska råd, ser ljust på framtiden för svensk tillverkningsindustri.
Sofia Broomé Publicerad

När globaliseringen var ett faktum trodde många att jobben inom svensk tillverkningsindustri skulle till låglöneländer men så har det inte blivit, konstaterar Mauro Gozzo, ordförande i Industrins ekonomiska råd.

Läs mer: I Skellefteå blomstrar industrin

– Däremot har industrin blivit allt effektivare och det gör att den sysselsätter färre personer än tidigare, säger Mauro Gozzo.

Varför är tillverkningsindustrin viktig för Sverige?
– Det är den näring som dominerar Sveriges handel med omvärlden. Det är de svenska industriföretagens export, som ger oss de valutainkomster som gör att vi kan ha en så hög levnadsstandard eftersom vi konsumenter är beroende av en mängd importerade varor och tjänster.

Hur har tillverkningsindustrin i Sverige gynnats av globaliseringen?
– För svensk industri är det livsavgörande att ha tillgång till utländska marknader. Minskade hinder och lägre kostnader för handel har gjort att industrin har kunnat fortsätta att expandera internationellt.

Det var många som trodde att lönerna, som tidigare var mycket lägre i Kina och i andra asiatiska länder än i Sverige, skulle få företag att flytta produktionen men så blev det inte.

– Man underskattade den betydelse som personalens kunnande har för företagets framgång och man underskattade också andra kostnader som tillkom för dem som flyttade produktionen. I dag är företagen mer insiktsfulla. Man producerar i Asien därför att man också vill sälja i Asien, säger Mauro Gozzo.

Enligt det ekonomiska rådets rapport, som gavs ut förra hösten, är nya växande industriföretag vanligare i landets små och mellanstora orter än i de befolkningstäta regionerna.

Hur har globaliseringen bidragit till en omställning från några få större industriföretag till fler små och mellanstora företag?
– Storföretagen har i själva verket fortsatt att expandera, men de expanderar huvudsakligen utomlands beroende på att det är där de finner nya kunder. Sverige led länge av brist på företag i mellanregistret men det har förändrats, säger han.

Enligt honom har de små och medelstora företagen ökat sin försäljning utomlands men de har ofta en större del av verksamheten kvar på hemmaplan. Ett av de växande tillverkningsföretagen är Brokk i Skellefteå, som nu är världsledande när det gäller tillverkning av rivningsrobotar men har huvudkontoret kvar i Skellefteå.

Mauro Gozzo menar till och med att tillverkningsindustrin i Skellefteå inte längre är beroende av gruvindustrin, eftersom näringslivet är så varierat.

– Skellefteå har egentligen länge varit en region med betydande entreprenörsanda. Boliden har funnits där länge men man står inte och faller med den. Man har ett väldigt diversifierat näringsliv och är i dag ett exempel på en svensk motsvarighet till vad tyskarna kallar Mittelstand. Bygghisstillverkaren Alimak växte fram redan på 1950-talet. Det finns sågverk, snickeriindustrier som Snidex och Drömtrappor och tillväxtföretag som Optronic och Brokk.

– Skellefteå känns som en region som har alla möjligheter att växa om man sköter sina kort väl, säger Mauro Gozzo.

Industrins ekonomiska råd

Är en del av Industrirådet, som består av företrädare för industrins parter och har som syfte att bevaka att industriavtalet hålls. Rådet gav förra hösten ut rapporten Industri under omvandlingstryck

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.