Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Låglöneländer inget hot mot svensk industri

Mauro Gozzo, ordförande för Industrins ekonomiska råd, ser ljust på framtiden för svensk tillverkningsindustri.
Sofia Broomé Publicerad

När globaliseringen var ett faktum trodde många att jobben inom svensk tillverkningsindustri skulle till låglöneländer men så har det inte blivit, konstaterar Mauro Gozzo, ordförande i Industrins ekonomiska råd.

Läs mer: I Skellefteå blomstrar industrin

– Däremot har industrin blivit allt effektivare och det gör att den sysselsätter färre personer än tidigare, säger Mauro Gozzo.

Varför är tillverkningsindustrin viktig för Sverige?
– Det är den näring som dominerar Sveriges handel med omvärlden. Det är de svenska industriföretagens export, som ger oss de valutainkomster som gör att vi kan ha en så hög levnadsstandard eftersom vi konsumenter är beroende av en mängd importerade varor och tjänster.

Hur har tillverkningsindustrin i Sverige gynnats av globaliseringen?
– För svensk industri är det livsavgörande att ha tillgång till utländska marknader. Minskade hinder och lägre kostnader för handel har gjort att industrin har kunnat fortsätta att expandera internationellt.

Det var många som trodde att lönerna, som tidigare var mycket lägre i Kina och i andra asiatiska länder än i Sverige, skulle få företag att flytta produktionen men så blev det inte.

– Man underskattade den betydelse som personalens kunnande har för företagets framgång och man underskattade också andra kostnader som tillkom för dem som flyttade produktionen. I dag är företagen mer insiktsfulla. Man producerar i Asien därför att man också vill sälja i Asien, säger Mauro Gozzo.

Enligt det ekonomiska rådets rapport, som gavs ut förra hösten, är nya växande industriföretag vanligare i landets små och mellanstora orter än i de befolkningstäta regionerna.

Hur har globaliseringen bidragit till en omställning från några få större industriföretag till fler små och mellanstora företag?
– Storföretagen har i själva verket fortsatt att expandera, men de expanderar huvudsakligen utomlands beroende på att det är där de finner nya kunder. Sverige led länge av brist på företag i mellanregistret men det har förändrats, säger han.

Enligt honom har de små och medelstora företagen ökat sin försäljning utomlands men de har ofta en större del av verksamheten kvar på hemmaplan. Ett av de växande tillverkningsföretagen är Brokk i Skellefteå, som nu är världsledande när det gäller tillverkning av rivningsrobotar men har huvudkontoret kvar i Skellefteå.

Mauro Gozzo menar till och med att tillverkningsindustrin i Skellefteå inte längre är beroende av gruvindustrin, eftersom näringslivet är så varierat.

– Skellefteå har egentligen länge varit en region med betydande entreprenörsanda. Boliden har funnits där länge men man står inte och faller med den. Man har ett väldigt diversifierat näringsliv och är i dag ett exempel på en svensk motsvarighet till vad tyskarna kallar Mittelstand. Bygghisstillverkaren Alimak växte fram redan på 1950-talet. Det finns sågverk, snickeriindustrier som Snidex och Drömtrappor och tillväxtföretag som Optronic och Brokk.

– Skellefteå känns som en region som har alla möjligheter att växa om man sköter sina kort väl, säger Mauro Gozzo.

Industrins ekonomiska råd

Är en del av Industrirådet, som består av företrädare för industrins parter och har som syfte att bevaka att industriavtalet hålls. Rådet gav förra hösten ut rapporten Industri under omvandlingstryck

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.