Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Låglöneländer inget hot mot svensk industri

Mauro Gozzo, ordförande för Industrins ekonomiska råd, ser ljust på framtiden för svensk tillverkningsindustri.
Sofia Broomé Publicerad

När globaliseringen var ett faktum trodde många att jobben inom svensk tillverkningsindustri skulle till låglöneländer men så har det inte blivit, konstaterar Mauro Gozzo, ordförande i Industrins ekonomiska råd.

Läs mer: I Skellefteå blomstrar industrin

– Däremot har industrin blivit allt effektivare och det gör att den sysselsätter färre personer än tidigare, säger Mauro Gozzo.

Varför är tillverkningsindustrin viktig för Sverige?
– Det är den näring som dominerar Sveriges handel med omvärlden. Det är de svenska industriföretagens export, som ger oss de valutainkomster som gör att vi kan ha en så hög levnadsstandard eftersom vi konsumenter är beroende av en mängd importerade varor och tjänster.

Hur har tillverkningsindustrin i Sverige gynnats av globaliseringen?
– För svensk industri är det livsavgörande att ha tillgång till utländska marknader. Minskade hinder och lägre kostnader för handel har gjort att industrin har kunnat fortsätta att expandera internationellt.

Det var många som trodde att lönerna, som tidigare var mycket lägre i Kina och i andra asiatiska länder än i Sverige, skulle få företag att flytta produktionen men så blev det inte.

– Man underskattade den betydelse som personalens kunnande har för företagets framgång och man underskattade också andra kostnader som tillkom för dem som flyttade produktionen. I dag är företagen mer insiktsfulla. Man producerar i Asien därför att man också vill sälja i Asien, säger Mauro Gozzo.

Enligt det ekonomiska rådets rapport, som gavs ut förra hösten, är nya växande industriföretag vanligare i landets små och mellanstora orter än i de befolkningstäta regionerna.

Hur har globaliseringen bidragit till en omställning från några få större industriföretag till fler små och mellanstora företag?
– Storföretagen har i själva verket fortsatt att expandera, men de expanderar huvudsakligen utomlands beroende på att det är där de finner nya kunder. Sverige led länge av brist på företag i mellanregistret men det har förändrats, säger han.

Enligt honom har de små och medelstora företagen ökat sin försäljning utomlands men de har ofta en större del av verksamheten kvar på hemmaplan. Ett av de växande tillverkningsföretagen är Brokk i Skellefteå, som nu är världsledande när det gäller tillverkning av rivningsrobotar men har huvudkontoret kvar i Skellefteå.

Mauro Gozzo menar till och med att tillverkningsindustrin i Skellefteå inte längre är beroende av gruvindustrin, eftersom näringslivet är så varierat.

– Skellefteå har egentligen länge varit en region med betydande entreprenörsanda. Boliden har funnits där länge men man står inte och faller med den. Man har ett väldigt diversifierat näringsliv och är i dag ett exempel på en svensk motsvarighet till vad tyskarna kallar Mittelstand. Bygghisstillverkaren Alimak växte fram redan på 1950-talet. Det finns sågverk, snickeriindustrier som Snidex och Drömtrappor och tillväxtföretag som Optronic och Brokk.

– Skellefteå känns som en region som har alla möjligheter att växa om man sköter sina kort väl, säger Mauro Gozzo.

Industrins ekonomiska råd

Är en del av Industrirådet, som består av företrädare för industrins parter och har som syfte att bevaka att industriavtalet hålls. Rådet gav förra hösten ut rapporten Industri under omvandlingstryck. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lista: Sumprunkare och fem andra utdöda yrken

Yrken kommer och går, och framtida jobb är svåra att förutse. Men vi kan se tillbaka på historiska jobb som inte längre finns - som till exempel sumprunkare och rackare.
Lena Michanek Publicerad 23 oktober 2026, kl 06:00
Småbåtar och bryggor i hamnen vid Slussen, med Stockholms bebyggelse och kyrktorn i bakgrunden.
Fiskarhamnen vid Slussen i Stockholm 1896. Här jobbade sumprunkare med att hålla infångad fisk vid liv. Fotograf: Okänd, Stadsmuseet i Stockholm

Teknikskiften har alltid påverkat arbetsmarknaden. Gatubelysning, kylskåp, modern sjukvård och nya lagar har inte bara gjort vardagen enklare. Förändringarna har också skickat hela yrkeskårer till historieböckerna. 
Här är sex jobb som en gång gick att skriva på visitkortet, åtminstone om visitkort hade varit vardagsmat.

 

1. Lykttändare 

I mitten av 1700-talet fick Stockholm allmän gatubelysning och kungliga förordningar bestämde när lyktorna skulle tändas och släckas. Därmed blev lykttändare ett yrke, som gick i graven under 1940-talet då elektriska lampor tog över. 

  1. Rackare 

En rackare var i södra Sverige dräng till bödeln, vilket bland annat innebar att göra i ordning avrättningsplatser och ta hand om de avrättade. Rackaren slaktade även hästar och andra djur och tog hand om avfall på nätterna. 

När rackaren kom för att slakta hästar serverades en slaktarsup i ett speciellt glas som ingen annan drack ur eftersom rackaren ansågs vara oren. Därifrån härstammar uttrycket ”ta sig en rackare”. Yrket försvann i samband med att dödsstraffet avskaffades i Sverige 1921. 

  1. Sumprunkare

Sumprunkaren såg till att vattnet i fisksumpar cirkulerade så att syre tillfördes och fiskarna inte dog. En sump är i sammanhanget en behållare för förvaring av levande fisk. 

Arbetet var hårt. En teknik var att fästa ett rep i sumpen eller i en båt med sump, och i andra änden sätta en tung sten som sumprunkaren höll i ständig rörelse. Yrket dog ut under 1940-talet, när modernare kylteknik gjorde sitt intåg.

  1. Salpetersjudare 

Yrket bestod i att samla in urindränkt jord och genom olika processer, däribland sjudning, utvinna salpeter. Gustav Vasa hade bestämt att jorden under böndernas ladugårdar tillhörde staten, eftersom salpeter var en viktig beståndsdel i svartkrut. Yrket hade öknamnet ”pissegubbe” och gick ur tiden när bomullskrutet upptäcktes. Den statliga organisationen för yrket avskaffades 1895.

  1. Munskänk 

En munskänk skötte dryckesvarorna vid kungliga hov och hos furstar och stormän. Munskänken skulle skydda sin herre mot förgiftning och behövde ibland prova drycken själv innan den serverades. En munskänk behövde vara pålitlig och yrket ansågs vara en förtroendepost. I Sverige tycks munskänkar ha funnits vid hovet till början av 1700-talet. 

  1. Fältskär 

En fältskär var medeltidens kirurg, ofta med en bakgrund som barberare. 

Under de många krigen i Europa under medeltiden var efterfrågan stor, men från 1800-talet började utbildade läkare successivt ta över kirurgin. Fältskär var dock en erkänd utbildning övervakad av Medicinalstyrelsen fram till slutet av 1800-talet.  

Källa: Wikipedia, Förvaltningshistorisk ordbok