Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Utländsk utbildning kan översättas i ny webbtjänst

Den 7 maj lanserade Universitets- och högskolerådet (UHR) en webbtjänst som snabbt visar vad en utländsk utbildning motsvarar i Sverige. Tanken är att det ska bli lättare för personer med utländsk examen att komma in på arbetsmarknaden. Unionen välkomnar initiativet.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Colourbox
Colourbox

I den nya så kallade bedömningstjänsten finns information om vad en utländsk gymnasieutbildning, eftergymnasial yrkesutbildning eller högskoleutbildning motsvarar i det svenska utbildningssystemet.

– En stor andel personer i Sverige har utländsk utbildning. Det är jätteviktigt att deras utbildning synliggörs, så att de kan komma till sin rätt med sina kvalifikationer och snabbare bli aktuella för svenska arbetsgivare, säger Lars Petersson, chef på avdelningen för bedömning av utländsk utbildning på UHR.

I webbtjänsten kan den som har en utbildning från till exempel Frankrike hitta sin franska examen – och på bara några sekunder – se vilken utbildning den motsvarar i det svenska utbildningssystemet. Unionen ser positivt på initiativet.

– Det underlättar både för arbetssökande och för arbetsgivare att det finns en gemensam förståelse för den sökandes utbildningsbakgrund vid rekrytering. Det här borde bidra till att fler utlandsfödda både snabbare kommer i kontakt med arbetsgivare och att fler snabbare får jobb. Det är dock för tidigt att säga, men vi följer det med intresse, säger förbundets samhällspolitiska chef Henrik Ehrenberg.

Sedan tidigare går det att ansöka om ett personligt utlåtande hos UHR, där en persons utbildningsdokument kopplas till en viss utbildning eller skola. Den utredningen tar i genomsnitt 80 dagar.

– Arbetsgivaren kanske inte vill vänta på att den personliga bedömningen är klar för att få besked om vad en individs utbildning är värd i Sverige. Risken för att räknas bort, därför att arbetsgivaren inte vet vad man har för slags utbildning, minskar genom att använda den nya tjänsten och bifoga svaret i sin ansökan, säger Lars Petersson.

Arbetsgivarna kan även själva använda webbtjänsten i samband med rekrytering för att snabbt se vilken svensk examen en utländsk utbildning motsvarar, och på så sätt tidigt sålla bort dem som inte har rätt kompetens.

Men svaret som kommer fram i webbtjänsten är inget bevis på att en individ har en viss utbildning eller examen. Alla som har en utländsk utbildning rekommenderas därför att även i fortsättningen ansöka om ett personligt utlåtande från UHR.

– Vi kontrollerar att dokumenten inte är förfalskade och konstaterar att den utbildning som personen har gått har skett vid ett statligt erkänt universitet eller lärosäte, dokumenten ges legitimitet. Det ger alltid individen en trygghet att ha ett sådant utlåtande, säger Lars Petersson.

Närmare 500 utbildningar i 37 länder kan med hjälp av den nya tjänsten översättas till motsvarande svensk utbildning. Förhoppningen är att ytterligare 15 länder ska ingå i systemet vid årsskiftet, och att sajten därefter ska utvecklas vidare. 

Här kan du se vad en utländsk utbildning motsvaras av i det svenska utbildningssystemet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Jag är trött på att bli uppsagd” – spelutvecklaren som vill lämna dataspelsbranschen

Efter decennier av tillväxt i dataspelsbranschen har kurvan vänt. Många sägs upp och i regel innebär det utköp. ”Jag är trött på att bli uppsagd och vill lämna branschen”, säger Arend Stührmann, uppsagd för fjärde gången.
Sandra Lund Publicerad 22 januari 2026, kl 06:01
Arend Stührmann står mot en grå vägg och blickar in i kameran. Han bär svarta glasögon och svarta kläder, och ser allvarlig ut.
Arend Stührmann har arbetat i dataspelsbranschen i över 15 år och i flera länder. Efter upprepade utköp vill han nu stanna i Sverige – men överväger att lämna branschen. Foto: Åke Ericson

Arend Stührmann må vara född i Tyskland, men under sin 15 år långa karriär inom dataspelsbranschen har han jobbat på företag i Australien, på Island, i Kanada, Storbritannien, Tyskland flera gånger och sedan snart 4 år i Sverige.

– Jag är trött på att flytta för att få jobb. Vi har köpt bostadsrätt, jag och min fru har svenska vänner utanför jobbet och Sverige är en bra plats att leva på. Men jag är också trött på att bli uppsagd.

Ett tag skolade han om sig till snickare för en mer stabil tillvaro. Men han hade också fyllt 40, och att då komma in som ny byggnadsarbetare blev för tungt.

Det är inget unikt att flytta runt i världen för den som jobbar med att utveckla dataspel. Inte heller att bli utköpt. 

Det är så det går till, även i Sverige där vi egentligen har ett system med lagar och kollektivavtal som ska reglera hur uppsägningar vid arbetsbrist går till.

Utköpt för andra gången 

Arend Stührmann har lärt sig den svenska modellen, i alla fall teoretiskt.

Från dag ett i Sverige gick han med i facket. Han säger sig ha med det hemifrån, han har fortfarande farfaderns stämpelböcker med klistermärken från förtroendeuppdrag i tyska IG Metall.

I början av året var det dags igen. 

Han blev utköpt av den franska speljätten Ubisoft. Det blev därmed andra gången han blev utköpt på grund av arbetsbrist i Sverige.

Välfärd lockar många i dataspelsvärlden

Han får nu ersättning från a-kassan och går utbildningen som Arbetsförmedlingen anvisat till.

– Men många unga och människor från andra länder står helt utan sådant. Stockholm lockar många i dataspelsvärlden, flera bra studior finns här. Liksom välfärdssystemet. Men få känner till att arbetsmarknaden inte är en del av det, att man själv måste sätta sig in i den.

Ständig tillväxt sedan 1990-talet, peak under pandemin och evigt inflöde av unga från hela världen som vill jobba med dataspel, gör att sådant som anställningsvillkor och arbetsmiljö inte alltid är prio ett, enligt Arend Stührmann.

Nu har det mattats av.

 

 

Arend Stührmann i lång svart läderrock promenerar ut ur bild. I bakgrunden syns en tegelvägg med stora fönster.
Arend Stührmann har jobbat i dataspelsföretag i hela världen, och mönstret med att bli uppsagd när produkten är klar är globalt. Nu vill han stanna i Sverige. Foto: Åke Ericson

Det är inte helt lätt att exakt veta hur branschen mår i Sverige. Svängningarna syns inte alltid i offentlig statistik.

Enligt statistik över varsel inom yrkeskoder 61 och 62 ”databehandlingsverksamhet”, som Kollega begärt ut från Arbetsförmedlingen, varslades 1 515 personer fram till och med oktober i år. Det är färre än de senaste två åren.

Utköp döljer krisen i statistiken över uppsägningar

Men varslen säger inte mycket, just eftersom de flesta blir utköpta. Då syns man inte i statistiken, utan det blir en uppgörelse mellan anställd och arbetsgivare.

På Arend Stührmanns studio blev till exempel en femtedel utköpta tillsammans med honom. Och Ubisoft där han jobbade är inte det enda spelbolag som gjort sig av med folk i år.

– Jag förstår varför företag gör så här, de bedriver inte välgörenhet. Om pengarna inte räcker, räcker de inte. Egentligen tror jag att spelbranschen normaliseras nu när det gäller efterfrågan. Pandemin var ett undantag, säger Arend Stührmann.

Så han blev inte förvånad när ”head of studio” närvarade vid stormötet där i början av året. Det som brukar sägas sades: ”Ekonomin går inte så bra”, ”många utmaningar”, ”finns ingen annan lösning”, ”vi måste tyvärr säga upp”.

Samma dag fick Arend Stührmann veta att han blev av med jobbet.

– De vill ofta behålla de yngre. Vi äldre med mer erfarenhet är också ofta dyrare.

 

Kollektivavtal fanns inte, men Arend Stührmann och en kollega är fackligt förtroendevalda. De agerade ändå. Gick igenom kollegors utköpsavtal och fick gehör för förbättringar som längre uppsägningstid med lön, tjänstepension som arbetsbefriade, med mera.

Kan man säga nej till att bli utköpt?

– Ja, men då får du räkna med att det kan leda till något sämre. Skriver man under har man ju en garanti. Jag har också sett andra företag än just Ubisoft som utnyttjar den osäkerheten.