Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Utländsk utbildning kan översättas i ny webbtjänst

Den 7 maj lanserade Universitets- och högskolerådet (UHR) en webbtjänst som snabbt visar vad en utländsk utbildning motsvarar i Sverige. Tanken är att det ska bli lättare för personer med utländsk examen att komma in på arbetsmarknaden. Unionen välkomnar initiativet.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Colourbox
Colourbox

I den nya så kallade bedömningstjänsten finns information om vad en utländsk gymnasieutbildning, eftergymnasial yrkesutbildning eller högskoleutbildning motsvarar i det svenska utbildningssystemet.

– En stor andel personer i Sverige har utländsk utbildning. Det är jätteviktigt att deras utbildning synliggörs, så att de kan komma till sin rätt med sina kvalifikationer och snabbare bli aktuella för svenska arbetsgivare, säger Lars Petersson, chef på avdelningen för bedömning av utländsk utbildning på UHR.

I webbtjänsten kan den som har en utbildning från till exempel Frankrike hitta sin franska examen – och på bara några sekunder – se vilken utbildning den motsvarar i det svenska utbildningssystemet. Unionen ser positivt på initiativet.

– Det underlättar både för arbetssökande och för arbetsgivare att det finns en gemensam förståelse för den sökandes utbildningsbakgrund vid rekrytering. Det här borde bidra till att fler utlandsfödda både snabbare kommer i kontakt med arbetsgivare och att fler snabbare får jobb. Det är dock för tidigt att säga, men vi följer det med intresse, säger förbundets samhällspolitiska chef Henrik Ehrenberg.

Sedan tidigare går det att ansöka om ett personligt utlåtande hos UHR, där en persons utbildningsdokument kopplas till en viss utbildning eller skola. Den utredningen tar i genomsnitt 80 dagar.

– Arbetsgivaren kanske inte vill vänta på att den personliga bedömningen är klar för att få besked om vad en individs utbildning är värd i Sverige. Risken för att räknas bort, därför att arbetsgivaren inte vet vad man har för slags utbildning, minskar genom att använda den nya tjänsten och bifoga svaret i sin ansökan, säger Lars Petersson.

Arbetsgivarna kan även själva använda webbtjänsten i samband med rekrytering för att snabbt se vilken svensk examen en utländsk utbildning motsvarar, och på så sätt tidigt sålla bort dem som inte har rätt kompetens.

Men svaret som kommer fram i webbtjänsten är inget bevis på att en individ har en viss utbildning eller examen. Alla som har en utländsk utbildning rekommenderas därför att även i fortsättningen ansöka om ett personligt utlåtande från UHR.

– Vi kontrollerar att dokumenten inte är förfalskade och konstaterar att den utbildning som personen har gått har skett vid ett statligt erkänt universitet eller lärosäte, dokumenten ges legitimitet. Det ger alltid individen en trygghet att ha ett sådant utlåtande, säger Lars Petersson.

Närmare 500 utbildningar i 37 länder kan med hjälp av den nya tjänsten översättas till motsvarande svensk utbildning. Förhoppningen är att ytterligare 15 länder ska ingå i systemet vid årsskiftet, och att sajten därefter ska utvecklas vidare. 

Här kan du se vad en utländsk utbildning motsvaras av i det svenska utbildningssystemet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.