Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Utländsk utbildning kan översättas i ny webbtjänst

Den 7 maj lanserade Universitets- och högskolerådet (UHR) en webbtjänst som snabbt visar vad en utländsk utbildning motsvarar i Sverige. Tanken är att det ska bli lättare för personer med utländsk examen att komma in på arbetsmarknaden. Unionen välkomnar initiativet.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Colourbox
Colourbox

I den nya så kallade bedömningstjänsten finns information om vad en utländsk gymnasieutbildning, eftergymnasial yrkesutbildning eller högskoleutbildning motsvarar i det svenska utbildningssystemet.

– En stor andel personer i Sverige har utländsk utbildning. Det är jätteviktigt att deras utbildning synliggörs, så att de kan komma till sin rätt med sina kvalifikationer och snabbare bli aktuella för svenska arbetsgivare, säger Lars Petersson, chef på avdelningen för bedömning av utländsk utbildning på UHR.

I webbtjänsten kan den som har en utbildning från till exempel Frankrike hitta sin franska examen – och på bara några sekunder – se vilken utbildning den motsvarar i det svenska utbildningssystemet. Unionen ser positivt på initiativet.

– Det underlättar både för arbetssökande och för arbetsgivare att det finns en gemensam förståelse för den sökandes utbildningsbakgrund vid rekrytering. Det här borde bidra till att fler utlandsfödda både snabbare kommer i kontakt med arbetsgivare och att fler snabbare får jobb. Det är dock för tidigt att säga, men vi följer det med intresse, säger förbundets samhällspolitiska chef Henrik Ehrenberg.

Sedan tidigare går det att ansöka om ett personligt utlåtande hos UHR, där en persons utbildningsdokument kopplas till en viss utbildning eller skola. Den utredningen tar i genomsnitt 80 dagar.

– Arbetsgivaren kanske inte vill vänta på att den personliga bedömningen är klar för att få besked om vad en individs utbildning är värd i Sverige. Risken för att räknas bort, därför att arbetsgivaren inte vet vad man har för slags utbildning, minskar genom att använda den nya tjänsten och bifoga svaret i sin ansökan, säger Lars Petersson.

Arbetsgivarna kan även själva använda webbtjänsten i samband med rekrytering för att snabbt se vilken svensk examen en utländsk utbildning motsvarar, och på så sätt tidigt sålla bort dem som inte har rätt kompetens.

Men svaret som kommer fram i webbtjänsten är inget bevis på att en individ har en viss utbildning eller examen. Alla som har en utländsk utbildning rekommenderas därför att även i fortsättningen ansöka om ett personligt utlåtande från UHR.

– Vi kontrollerar att dokumenten inte är förfalskade och konstaterar att den utbildning som personen har gått har skett vid ett statligt erkänt universitet eller lärosäte, dokumenten ges legitimitet. Det ger alltid individen en trygghet att ha ett sådant utlåtande, säger Lars Petersson.

Närmare 500 utbildningar i 37 länder kan med hjälp av den nya tjänsten översättas till motsvarande svensk utbildning. Förhoppningen är att ytterligare 15 länder ska ingå i systemet vid årsskiftet, och att sajten därefter ska utvecklas vidare. 

Här kan du se vad en utländsk utbildning motsvaras av i det svenska utbildningssystemet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.