Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Nya EU-lagar påverkar svensk arbetsmarknad
Den senaste mandatperioden har Europaparlamentet och EU:s andra lagstiftare ministerrådet, fattat beslut om flera konkreta lagar på arbetsmarknadsområdet. Det reviderade utstationeringsdirektivet påverkar den svenska arbetsmarknaden mest.
De flesta frågor som rör arbetsmarknaden beslutar medlemsländerna själva om, antingen genom lagstiftning eller som i Sverige genom att arbetsmarknadens parter avtalar om löner och andra arbetsvillkor. Och när EU stiftar lagar på arbetsmarknadsområdet har de ofta ingen betydelse för svenska arbetstagare, eftersom villkoren i Sverige är bättre än de minimiregler som gäller enligt EU-lagstiftningen.
Läs också: "Värna kollektivavtalen och partsmodellen"
Av de EU-beslut som gäller arbetsmarknaden som kommit på senare tid är det framför allt det så kallade utstationeringsdirektivet som påverkar den svenska arbetsmarknaden direkt. Bakgrunden till direktivet är att det lettiska byggföretaget Laval vann en upphandling för ett skolbygge i Vaxholm. När bolaget inte ville teckna svenskt kollektivavtal sattes det i blockad av Byggnads 2004. 2007 kom EG-domstolen fram till att det inte var tillåtet av Byggnads att kräva svenskt kollektivavtal av det lettiska företaget. Såväl svenska som europeiska fackförbund ansåg att den så kallade Lavaldomen ökade risken för lönedumpning.
Men i juni 2018 enades Europaparlamentet och ministerrådet om ett reviderat utstationeringsdirektiv, som innebär att Lavaldomen är upphävd. Arbetstagare som under en begränsad tid skickas till ett annat land för att arbeta är därmed berättigade till ersättning enligt värdlandets regler.
Läs mer: Lex Laval rivs upp
– Det reviderade utstationeringsdirektivet ändrar allt – principen som har klubbats är lika lön för lika arbete på samma plats. Det går inte längre att lönedumpa, säger den Brysselbaserade frilansjournalisten Sigrid Melchior, som nyligen har skrivit en rapport om hur svenska EU-parlamentariker röstade i frågor som gällde arbetsmarknaden under perioden 2014-2019.
Enligt Unionens samhällspolitiska chef Henrik Ehrenberg är direktivet viktigt.
– Den som utför arbete på svensk arbetsmarknad ska ha svenska villkor. Det är viktigt att företag som bedriver verksamhet i Sverige ingår kollektivavtal i Sverige genom att gå med i en arbetsgivarorganisation eller skriver på ett hängavtal, för att säkerställa att arbetstagarna har villkor i enlighet med svenska kollektivavtal.
Men hittills har direktivet inte påverkat Unionens medlemmar i någon större utsträckning. I framtiden kan det dock få betydelse.
– En fråga som vi får titta närmare på är till exempel vad som gäller för den som utför typiska tjänstemannauppgifter i ett annat land för en svensk uppdragsgivare, säger Henrik Ehrenberg.
Flera andra nya EU-lagar är aktuella på arbetsmarknadsområdet. I januari beslutade parlamentet och ministerrådet att varje förälder har rätt till fyra månaders föräldraledighet och att två av månaderna inte får överföras mellan föräldrarna.
En annan nyhet på arbetsmarknadsområdet är att EU-lagstiftarna i februari kom överens om att bilda en europeisk arbetsmyndighet som ska stötta rörliga arbetstagare med information om deras rättigheter och skyldigheter.
Läs också: Bör rörligheten för yrkesverksamma inom EU förbättras?
Enligt arbetsvillkorsdirektivet, som också klubbades i februari, får en provanställning vara i längst sex månader, med vissa undantag. I Sverige är det arbetsmarknadens parter som i kollektivavtal reglerar frågor som rör provanställningar. Direktivet väcker därför viss oro.
– Vi vill behålla makten över arbetstidsregleringen i så stor utsträckning som möjligt. Det kan absolut hända att kommissionen får feeling och vill gå in och ytterligare reglera arbetstiden, säger Henrik Ehrenberg.
Förutom de nya direktiven på det sociala området antog kommissionen också en europeisk pelare för sociala rättigheter under mandatperioden. Den sociala pelaren, som inte är rättsligt bindande, innehåller 20 principer och rättigheter som till exempel rätten till rättvis lön och livslångt lärande. Henrik Ehrenberg är positiv till pelaren.
Läs också: Hur ser du på EU:s sociala pelare?
– Det är bra att EU-länderna arbetar gemensamt med de sociala frågorna. Hela den europeiska arbetsmarknaden påverkas positivt om villkoren för dem som har det sämst blir bättre. Men om kommissionen fortsätter att hänvisa till den sociala pelaren i flera direktivförslag återstår det att se vilka de långsiktiga konsekvenserna blir. Det vore olyckligt med mer lagstiftning som rör arbetsmarknaden, säger han.
Läs också: Enkät – Partiernas toppnamn om EU och arbetmarknaden
EU-val
- EU-parlamentarikerna väljs i direkta val i medlemsländerna vart femte år.
- Efter Storbritanniens utträde ur EU får parlamentet 705 ledamöter. Sverige får 21 ledamöter, förutsatt att Storbritannien lämnar unionen. Under förra mandatperioden 2014-2019 hade parlamentet 751 ledamöter, varav 20 från Sverige.
- Totalt omkring 374 miljoner invånare i EU:s medlemsländer har rätt att rösta i valet. Valdagen infaller mellan den 23 – 26 maj i länderna, i Sverige den 26 maj.
- Parlamentet besluter tillsammans med EU:s ministerråd om nya lagar i EU. Parlamentet godkänner även ministerrådets, det vill säga medlemsländernas, förslag till EU-kommissionärer. Parlamentet fattar också beslut om EU:s gemensamma budget och kontrollerar att kommissionen använder pengarna på rätt sätt.
Källa: Riksdagens EU-information, DN, SVD, Rapporten ”Slaget om arbetsmarknaden”
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
S: ”Högern spelar dubbelspel om svenska modellen”
Högerpartierna använder den svenska modellen som ett slagträ i EU-debatten, utan att egentligen bry sig. Det säger Socialdemokraternas EU-kandidat Ilan De Basso när Kollega möter honom i Bryssel.
Kollega kunde nyligen berätta att EU-kandidaterna inte är så eniga om den svenska modellen som det framstår i valkampanjen. En genomgång av röstningsbeteendet i Europaparlamentet visar att partier på båda sidor blockgränsen motiverar sina beslut med att de vill skydda den svenska modellen – och sedan röstar helt olika. Exempel på frågor där röstandet har krockat är jämställda löner, rätten att koppla ned och distansarbete.
”Ett slagträ”
Förklaringen är att högerpartierna använder begreppet ”den svenska modellen” som ett slagträ i debatten, utan att egentligen bry sig om frågan. Det påstår Socialdemokraternas EU-kandidat Ilan De Basso när Kollega möter honom i Bryssel.
– Jag vågar påstå att svensk höger spelar dubbelspel om den svenska partsmodellen. Om man på allvar menar att partsmodellen är viktig för Sverige, då måste man uppträda konsekvent.
Partierna i Sveriges regering genomför just nu förändringar av a-kassan och sjukförsäkringen som facken är starkt kritiska till. Enligt De Basso är det ett bevis för att högerpartierna inte menar allvar med att försvara den svenska modellen, utan använder det som ett retoriskt knep i EU.
– Till skillnad från många andra partier, som jag menar använder partsmodellen som någon form av slogan, så är det här på allvar för oss.
”Lögn – det beror på sociala pelaren”
Jessica Polfjärd, andranamn på Moderaternas EU-lista, reagerar starkt på den anklagelsen.
– Jag tycker att det är en lögn. Många gånger skulle jag säga att det är Socialdemokraternas fel att vi står där vi står, säger hon under en intervju utanför EU-parlamentets omröstningssal.
Enligt henne beror konflikterna på att Socialdemokraterna har drivit på för fler arbetsmarknadslagar på EU-nivå, i strid med den svenska modellens princip om att så lite som möjligt ska regleras av politiker. 2017, när Sverige var EU-ordförande, antogs den ”sociala pelaren” på initiativ av dåvarande statsminister Stefan Löfven. Det är ett initiativ för att EU ska ta större ansvar i frågor som utbildning, jämställdhet och arbetsvillkor.
– Man sade att det inte skulle komma lagstiftning ur den sociala pelaren, men det är precis vad det har gjort, säger Jessica Polfjärd.
Höger och vänster
Magnus Blomgren, statsvetare vid Umeå universitet, säger att ”båda parter har lite rätt”. Enligt honom har S undvikit att prata om konsekvenserna av den sociala pelaren.
– Jag måste erkänna själv att jag har varit lite förvånad över att socialdemokratin har drivit det här med sociala pelaren, utan att också ta diskussionen om substansen i den. Det har varit märkligt rakt igenom. På något sätt tror jag att det har handlat om att S har velat motivera varför EU är en jävligt bra idé. Att det inte bara handlar om marknad, utan också det sociala ansvaret.
Enligt Magnus Blomgren är det naturligt att den sociala pelaren – och den allmänt växande idén om ett mer ”socialt Europa” – leder till fler lagförslag om arbetsmarknaden. Och då är det naturligt att traditionella höger-vänster-konflikter kommer upp till ytan. De konflikterna presenteras sedan, av politiker från båda håll, som lagtekniska konflikter om den svenska modellen.
Bråk om lönetransparens och socialt protokoll
EU-politikernas höger-vänster-konflikter lyser igenom tydligt i några särskilda lagförslag. Våren 2023 antogs ett EU-direktiv om så kallad lönetransparens. Det innebär bland annat att arbetsgivare måste presentera lönespann i sina jobbannonser.
Svenskt Näringsliv var starkt kritiskt och hävdade att direktivet skadar den svenska modellen. Även Moderaterna och Jessica Polfjärd kampanjade emot förslaget.
Ilan De Basso (S), däremot, pratar om direktivet som en seger.
– Vi måste vidta åtgärder. Sverige har inte lyckats – parterna har inte lyckats – att sluta lönegapet.
Facken har å sin sida länge drivit frågan om att fästa ett socialt protokoll till EU:s grundfördrag. De säger att det behövs för att skydda den svenska modellen. Moderaterna har röstat emot det.
– Det är ingen som har fel. Det förslaget bygger på att ena parten känner starkare för det. Någonstans vilar den svenska modellen på att det finns en enighet, säger Jessica Polfjärd.
Den svenska modellen
En ordning där fack och arbetsgivare gör upp om nästan alla villkor på arbetsmarknaden, medan staten sällan lägger sig i. Ett exempel är att Sverige inte har några lagar om lägstalön. Det styrs helt av kollektivavtal.
EU-valet
Den 9 juni kan du som är över 18 år och svensk medborgare, alternativt medborgare i ett annat EU-land och folkbokförd i Sverige, rösta i valet till Europaparlamentet. Sverige ska utse 21 av totalt 720 parlamentariker.
Precis som i riksdagsvalet behöver ett parti samla minst 4 procent av rösterna för att kunna få ett mandat. Vid det förra valet blev Socialdemokraterna största parti, följt av Moderaterna och Sverigedemokraterna.
