Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Nya EU-lagar påverkar svensk arbetsmarknad

Den senaste mandatperioden har Europaparlamentet och EU:s andra lagstiftare ministerrådet, fattat beslut om flera konkreta lagar på arbetsmarknadsområdet. Det reviderade utstationeringsdirektivet påverkar den svenska arbetsmarknaden mest.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Alexander Mak/Colourbox
Alexander Mak/Colourbox

De flesta frågor som rör arbetsmarknaden beslutar medlemsländerna själva om, antingen genom lagstiftning eller som i Sverige genom att arbetsmarknadens parter avtalar om löner och andra arbetsvillkor. Och när EU stiftar lagar på arbetsmarknadsområdet har de ofta ingen betydelse för svenska arbetstagare, eftersom villkoren i Sverige är bättre än de minimiregler som gäller enligt EU-lagstiftningen.

Läs också: "Värna kollektivavtalen och partsmodellen"

Av de EU-beslut som gäller arbetsmarknaden som kommit på senare tid är det framför allt det så kallade utstationeringsdirektivet som påverkar den svenska arbetsmarknaden direkt. Bakgrunden till direktivet är att det lettiska byggföretaget Laval vann en upphandling för ett skolbygge i Vaxholm. När bolaget inte ville teckna svenskt kollektivavtal sattes det i blockad av Byggnads 2004. 2007 kom EG-domstolen fram till att det inte var tillåtet av Byggnads att kräva svenskt kollektivavtal av det lettiska företaget. Såväl svenska som europeiska fackförbund ansåg att den så kallade Lavaldomen ökade risken för lönedumpning.

Men i juni 2018 enades Europaparlamentet och ministerrådet om ett reviderat utstationeringsdirektiv, som innebär att Lavaldomen är upphävd. Arbetstagare som under en begränsad tid skickas till ett annat land för att arbeta är därmed berättigade till ersättning enligt värdlandets regler.

Läs mer: Lex Laval rivs upp

– Det reviderade utstationeringsdirektivet ändrar allt – principen som har klubbats är lika lön för lika arbete på samma plats. Det går inte längre att lönedumpa, säger den Brysselbaserade frilansjournalisten Sigrid Melchior, som nyligen har skrivit en rapport om hur svenska EU-parlamentariker röstade i frågor som gällde arbetsmarknaden under perioden 2014-2019.

Enligt Unionens samhällspolitiska chef Henrik Ehrenberg är direktivet viktigt.

– Den som utför arbete på svensk arbetsmarknad ska ha svenska villkor. Det är viktigt att företag som bedriver verksamhet i Sverige ingår kollektivavtal i Sverige genom att gå med i en arbetsgivarorganisation eller skriver på ett hängavtal, för att säkerställa att arbetstagarna har villkor i enlighet med svenska kollektivavtal.

Men hittills har direktivet inte påverkat Unionens medlemmar i någon större utsträckning. I framtiden kan det dock få betydelse.

– En fråga som vi får titta närmare på är till exempel vad som gäller för den som utför typiska tjänstemannauppgifter i ett annat land för en svensk uppdragsgivare, säger Henrik Ehrenberg.

Flera andra nya EU-lagar är aktuella på arbetsmarknadsområdet. I januari beslutade parlamentet och ministerrådet att varje förälder har rätt till fyra månaders föräldraledighet och att två av månaderna inte får överföras mellan föräldrarna.

En annan nyhet på arbetsmarknadsområdet är att EU-lagstiftarna i februari kom överens om att bilda en europeisk arbetsmyndighet som ska stötta rörliga arbetstagare med information om deras rättigheter och skyldigheter.

Läs också: Bör rörligheten för yrkesverksamma inom EU förbättras?

Enligt arbetsvillkorsdirektivet, som också klubbades i februari, får en provanställning vara i längst sex månader, med vissa undantag. I Sverige är det arbetsmarknadens parter som i kollektivavtal reglerar frågor som rör provanställningar. Direktivet väcker därför viss oro.

– Vi vill behålla makten över arbetstidsregleringen i så stor utsträckning som möjligt. Det kan absolut hända att kommissionen får feeling och vill gå in och ytterligare reglera arbetstiden, säger Henrik Ehrenberg.

Förutom de nya direktiven på det sociala området antog kommissionen också en europeisk pelare för sociala rättigheter under mandatperioden. Den sociala pelaren, som inte är rättsligt bindande, innehåller 20 principer och rättigheter som till exempel rätten till rättvis lön och livslångt lärande. Henrik Ehrenberg är positiv till pelaren.

Läs också: Hur ser du på EU:s sociala pelare?

– Det är bra att EU-länderna arbetar gemensamt med de sociala frågorna. Hela den europeiska arbetsmarknaden påverkas positivt om villkoren för dem som har det sämst blir bättre. Men om kommissionen fortsätter att hänvisa till den sociala pelaren i flera direktivförslag återstår det att se vilka de långsiktiga konsekvenserna blir. Det vore olyckligt med mer lagstiftning som rör arbetsmarknaden, säger han.

Läs också: Enkät – Partiernas toppnamn om EU och arbetmarknaden

EU-val

  • EU-parlamentarikerna väljs i direkta val i medlemsländerna vart femte år.
  • Efter Storbritanniens utträde ur EU får parlamentet 705 ledamöter. Sverige får 21 ledamöter, förutsatt att Storbritannien lämnar unionen. Under förra mandatperioden 2014-2019 hade parlamentet 751 ledamöter, varav 20 från Sverige.
  • Totalt omkring 374 miljoner invånare i EU:s medlemsländer har rätt att rösta i valet. Valdagen infaller mellan den 23 – 26 maj i länderna, i Sverige den 26 maj.
  • Parlamentet besluter tillsammans med EU:s ministerråd om nya lagar i EU. Parlamentet godkänner även ministerrådets, det vill säga medlemsländernas, förslag till EU-kommissionärer. Parlamentet fattar också beslut om EU:s gemensamma budget och kontrollerar att kommissionen använder pengarna på rätt sätt.

Källa: Riksdagens EU-information, DN, SVD, Rapporten ”Slaget om arbetsmarknaden”

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

L om hårdare krav: ”Vi har bra data på att vi gör rätt”

Liberalerna försvarar snabbare nedtrappning i a-kassan och hårdare krav på arbetslösa. Samtidigt vill partiet öppna mer för arbetskraftsinvandring nästa mandatperiod.
Sandra Lund Publicerad 24 augusti 2026, kl 11:55
Grafisk valbild med Liberalernas partisymbol, ett porträttfoto med texten “Johan Britz”, riksdagshuset i bakgrunden och en röd stämpel med texten “Val 2026”.
Liberalerna vill behålla den snabbare nedtrappningen i a-kassan, ställa hårdare krav på arbetslösa och öppna mer för arbetskraftsinvandring. Foto: Johan Britz/Camilla Svensk.

Det här vill Liberalerna

  • Behålla den snabbare nedtrappningen i a-kassan.
  • Inte höja eller indexera taket i a-kassan.
  • Göra a-kassan statlig, allmän och obligatorisk.
  • Behålla karensavdraget.
  • Införa en bortre gräns i sjukförsäkringen.
  • Justera nivåerna i lönebidraget.
  • Fortsätta upphandla vissa tjänster inom Arbetsförmedlingen, men inte återgå till samma privatiseringsmodell.
  • Inte lagstifta om kortare arbetstid.
  • Öppna mer för arbetskraftsinvandring.
  • Införa jämställdhetsbonus och en fjärde pappamånad.

Johan Britz är arbetsmarknadsminister, den tredje liberalen på posten under en och samma mandatperiod. Med en bakgrund som statssekreterare och näringspolitisk chef på Svenskt näringsliv är han väl insatt i allt som rör arbetsmarknad i politiken och parternas roll.

Två stora frågor har varit a-kassa och arbetslöshet. Taket i ersättningen har höjts med en tusenlapp, men nedtrappningen är betydligt brantare. Ersättningen minskar snabbare, något som kritiserats av såväl oppositionspartierna som flera fackförbund, till exempel Unionen.

En del av kritiken handlar om att arbetslösa därmed agerar under press och hamnar på fel jobb. Matchningen blir sämre.

– Det viktigaste när man är arbetslös är att hitta ett jobb snabbt. Man kan behöva ta något nytt, eller pendla längre. Arbetslöshet handlar inte bara om ekonomi utan också om social tillhörighet.

”Ingen bryr sig om långtidsarbetslösa som vi”

En annan kritik är att människor riskerar att slås ut snabbt. 

Det avfärdar Johan Britz och hänvisar till en rapport från Konjunkturinstitutet som spår att ändringarna i a-kassan leder till en sänkning av långtidsarbetslösheten med knappt en halv procentenhet på tio års sikt.

– Vi har bra data på att vi gör rätt. Ingen har brytt sig om långtidsarbetslösa på det sätt vi gör. 

Kollega har i flera olika artiklar mött människor som påverkats av den nya a-kassan. 

Som Thomas Höglund i Åre, som nu får ut knappt mer än vad han har i enbart hyra. Han får vända sig till kyrkan och anhöriga.

– Alla förstår att hans sits är förfärlig. Men de som varit arbetslösa länge blir inte hjälpta av att vi ignorerar att de hamnat i en passiviserande situation. Har man varit arbetslös så länge behöver man hitta ett nytt jobb. Både för sin egen skull, och för samhället.

Hur blir det lättare av att bli fattigare?

– Det finns kompletterande försörjningsstöd. Nu inför vi aktivitetskrav för det, så att kommunerna aktiverar den som är arbetsför. 

Varför ska kommunerna ta hand om arbetslösa?

– Har du varit arbetslös länge blir det en kombination av arbetsmarknadsutmaning och social utmaning. I många fall behöver kommunerna komma in med andra insatser, för att hjälpa individen tillbaka.

”Har varit viktigt att fortsätta sänka skatten”

Att sänka skatten för den som jobbar (jobbskatteavdrag) är en annan stor del av regeringens politik. Sedan 2019 har det utökats fyra gånger. 

Den som jobbar får mer, medan den som till exempel är arbetslös eller sjuk inte får ta del av avdraget. Johan Britz upprepar att det ska ”stärka incitamenten” att ta jobb. Och att det aldrig ska löna sig att leva på bidrag. 

Men bidrag lönar sig inte i dag, har bland andra Finanspolitiska rådet slagit fast flera gånger. Rådet är också kritiska till jobbskatteavdragen, som inte ger särskilt många jobb och är väldigt dyra för staten.

Vi har haft reallönesänkningar på tio procent vilket slår mot människors plånböcker och möjligheten att konsumera. Därför har det varit viktigt att fortsätta sänka skatten, för att kompensera.

Höjning av taket i lönebidraget

Liberalerna har länge velat se en höjning av taket i lönebidraget, där staten skjuter till för att arbetsgivare ska kunna anpassa för människor med funktionsnedsättning. Nivån har legat still sedan 2020.

Vi får inte gehör hos de andra partierna. Men det handlar verkligen om att säkerställa att institutioner som Samhall ska fungera.

Ni vill ändra turordningsreglerna så att man kan göra fler undantag. Hur prioriterat är det?

Det är det inte. Att det blivit lättare att säga upp av personliga skäl och att ett omställningssystem är på plats – då ska vi låta det verka.

Vill öppna för fler arbetskraftsinvandrare

En fråga där det finns spänningar inom Tidösamarbetet är arbetskraftinvandring. Liberalerna är generellt positiva medan exempelvis Sverigedemokraterna vill minska den betydligt, särskilt till låg- och medelkvalificerade jobb. 

I somras införde regeringen och SD ett lönetak för att få jobba i Sverige: 90 procent av medianlönen, som är en kompromiss. 

Vi är väldigt glada över att fått ner taket till 90 procent. Men för oss är det viktigt att nästa mandatperiod handlar om hur vi ska få hit talanger. Sverige ska vara ett öppet land för människor som vill komma hit och arbeta och bidra.

12 snabba med Liberalerna

1. Ta bort eller behålla karensavdrag?

Behålla. 

2. Ska fackavgiften vara avdragsgill? 

Nej.

3. Vem ska sköta a-kassan?

Staten, och den ska vara allmän. 

4. Ska den vara obligatorisk?

Ja.

5. Vill ni höja taket i a-kassan? 

Nej. När man höjer taket riskerar det att förlänga arbetslösheten. 

6. Vill ni att a-kassans tak indexeras med löneutvecklingen?

Nej. Ett höjt tak med en avtrappning leder det till att fler kommer i arbete snabbare. 

7. Vill ni behålla eller förändra modellen med en nedtrappning av ersättningen från a-kassan?

Behålla. A-kassan ska vara en trygghet mellan jobb men inte en långvarig försörjning.

8. Ska taket för lönebidrag höjas?

Vi ser behov av att justera nivåerna på lönebidragen så att de bättre motsvarar dagens lönekostnader.

9. Ska stupstocken – en bortre gräns – i sjukförsäkringen tillbaka?

Ja. Sverige ska inte återgå till 90-talets passivisering som hade negativa effekter på samhället. 

10. Ska privata aktörer sköta arbetsförmedlingen?

Privatiseringen av Arbetsförmedlingen har lett till dyrare tjänster utan att fler kommer i arbete eller utbildning.  Den ska dock självklart fortsätta upphandla tjänster för att fler ska komma i arbete, som arbetsmarknadsutbildningar.

11. Vill ni att arbetstiden kortas genom lagstiftning?

Vi värnar partsmodellen, där det är fack och arbetsgivare som kommer överens om arbetstiden.

12. Hur ska regleringen kring dagar i föräldraförsäkringen se ut?

För att fler familjer ska dela föräldraförsäkringen mer lika och vill införa en jämställdhetsbonus på 30 000 kronor. Vi vill också införa en fjärde pappamånad.