De flesta frågor som rör arbetsmarknaden beslutar medlemsländerna själva om, antingen genom lagstiftning eller som i Sverige genom att arbetsmarknadens parter avtalar om löner och andra arbetsvillkor. Och när EU stiftar lagar på arbetsmarknadsområdet har de ofta ingen betydelse för svenska arbetstagare, eftersom villkoren i Sverige är bättre än de minimiregler som gäller enligt EU-lagstiftningen.

Läs också: "Värna kollektivavtalen och partsmodellen"

Av de EU-beslut som gäller arbetsmarknaden som kommit på senare tid är det framför allt det så kallade utstationeringsdirektivet som påverkar den svenska arbetsmarknaden direkt. Bakgrunden till direktivet är att det lettiska byggföretaget Laval vann en upphandling för ett skolbygge i Vaxholm. När bolaget inte ville teckna svenskt kollektivavtal sattes det i blockad av Byggnads 2004. 2007 kom EG-domstolen fram till att det inte var tillåtet av Byggnads att kräva svenskt kollektivavtal av det lettiska företaget. Såväl svenska som europeiska fackförbund ansåg att den så kallade Lavaldomen ökade risken för lönedumpning.

Men i juni 2018 enades Europaparlamentet och ministerrådet om ett reviderat utstationeringsdirektiv, som innebär att Lavaldomen är upphävd. Arbetstagare som under en begränsad tid skickas till ett annat land för att arbeta är därmed berättigade till ersättning enligt värdlandets regler.

Läs mer: Lex Laval rivs upp

– Det reviderade utstationeringsdirektivet ändrar allt – principen som har klubbats är lika lön för lika arbete på samma plats. Det går inte längre att lönedumpa, säger den Brysselbaserade frilansjournalisten Sigrid Melchior, som nyligen har skrivit en rapport om hur svenska EU-parlamentariker röstade i frågor som gällde arbetsmarknaden under perioden 2014-2019.

Enligt Unionens samhällspolitiska chef Henrik Ehrenberg är direktivet viktigt.

– Den som utför arbete på svensk arbetsmarknad ska ha svenska villkor. Det är viktigt att företag som bedriver verksamhet i Sverige ingår kollektivavtal i Sverige genom att gå med i en arbetsgivarorganisation eller skriver på ett hängavtal, för att säkerställa att arbetstagarna har villkor i enlighet med svenska kollektivavtal.

Men hittills har direktivet inte påverkat Unionens medlemmar i någon större utsträckning. I framtiden kan det dock få betydelse.

– En fråga som vi får titta närmare på är till exempel vad som gäller för den som utför typiska tjänstemannauppgifter i ett annat land för en svensk uppdragsgivare, säger Henrik Ehrenberg.

Flera andra nya EU-lagar är aktuella på arbetsmarknadsområdet. I januari beslutade parlamentet och ministerrådet att varje förälder har rätt till fyra månaders föräldraledighet och att två av månaderna inte får överföras mellan föräldrarna.

En annan nyhet på arbetsmarknadsområdet är att EU-lagstiftarna i februari kom överens om att bilda en europeisk arbetsmyndighet som ska stötta rörliga arbetstagare med information om deras rättigheter och skyldigheter.

Läs också: Bör rörligheten för yrkesverksamma inom EU förbättras?

Enligt arbetsvillkorsdirektivet, som också klubbades i februari, får en provanställning vara i längst sex månader, med vissa undantag. I Sverige är det arbetsmarknadens parter som i kollektivavtal reglerar frågor som rör provanställningar. Direktivet väcker därför viss oro.

– Vi vill behålla makten över arbetstidsregleringen i så stor utsträckning som möjligt. Det kan absolut hända att kommissionen får feeling och vill gå in och ytterligare reglera arbetstiden, säger Henrik Ehrenberg.

Förutom de nya direktiven på det sociala området antog kommissionen också en europeisk pelare för sociala rättigheter under mandatperioden. Den sociala pelaren, som inte är rättsligt bindande, innehåller 20 principer och rättigheter som till exempel rätten till rättvis lön och livslångt lärande. Henrik Ehrenberg är positiv till pelaren.

Läs också: Hur ser du på EU:s sociala pelare?

– Det är bra att EU-länderna arbetar gemensamt med de sociala frågorna. Hela den europeiska arbetsmarknaden påverkas positivt om villkoren för dem som har det sämst blir bättre. Men om kommissionen fortsätter att hänvisa till den sociala pelaren i flera direktivförslag återstår det att se vilka de långsiktiga konsekvenserna blir. Det vore olyckligt med mer lagstiftning som rör arbetsmarknaden, säger han.

Läs också: Enkät – Partiernas toppnamn om EU och arbetmarknaden