Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Missbruk på jobbet – diagnos krävs för rehabilitering

Många lider av något slags beroende. Men för att arbetsgivaren ska ha ansvar för rehabilitering ska beroendet ha diagnostiserats som en sjukdom.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Johnér
Den som har ett riskbruk, men inte har fått sjukdomsdiagnosen beroende, kan också ha rätt till rehabilitering om beteendet har lett till sjukskrivning på grund av annan ohälsa. Johnér

År 2016 hade 17 procent av den vuxna befolkningen alkoholvanor som medförde en ökad risk för alkoholrelaterade skador, enligt Folkhälsomyndigheten.

Två procent av befolkningen har spelproblem, rapporterar Läkartidningen. Och efterfrågan på behandling för cannabisrelaterade problem har ökat i alla de nordiska länderna de senaste 20 åren, enligt Nordens välfärdscentrum.

Läs också: Alkohol – Ett svårt men viktigt samtal 

Träningsberoende och shoppingberoende är exempel på andra problem som drabbar många svenskar.

Men vilket rehabiliteringsansvar en arbetsgivare har om en anställd drabbas av ett beroende finns inte reglerat i någon särskild lag. Av arbetsmiljölagen och socialförsäkringsbalken framgår dock att en arbetsgivare har ett ansvar för att rehabilitera en anställd som inte kan utföra sina arbetsuppgifter på grund av en långvarig sjukdom.

Arbetsgivaren har då ett så kallat arbetslivsinriktat rehabiliteringsansvar. Det kan till exempel handla om arbetsträning och anpassning av arbetsuppgifterna.

För att en individ ska kunna få denna rehabilitering för sitt beroende krävs en sjukdomsdiagnos.

– Det är alltid en läkare som avgör om en person har ett beroende av sjukdomskaraktär. Utan en diagnos som försämrar arbetsförmågan är arbetsgivaren inte skyldig att anpassa arbetet eller sätta in andra rehabiliterande åtgärder, säger Unionens förbundsjurist Elisabet Ohlsson.

Den som har ett riskbruk, men inte har fått sjukdomsdiagnosen beroende, kan också ha rätt till rehabilitering om beteendet har lett till sjukskrivning på grund av annan ohälsa.

Arbetsgivaren har däremot inget ansvar för den medicinska behandlingen.

– Men många arbetsgivare bekostar ändå behandling av olika slags beroenden. Det ligger både i arbetsgivarens och i arbetstagarens intresse att behandling sätts in snabbt, säger Elisabet Ohlsson.

Det finns ingen principiell skillnad när det gäller arbetsgivarens rehabiliteringsansvar vid beroende som gäller alkohol, narkotika, läkemedel eller något annat.

– Rehabiliteringsansvaret tickar i gång när arbetstagaren är frånvarande från jobbet på grund av sin sjukdom och har fått en diagnos, säger Annamaria Westregård, docent i arbetsrätt vid Lunds universitet.

En förutsättning är att arbetstagaren inte har gjort sig skyldig till förseelser som är grund för avsked, till exempel stöld.

– I en sådan situation finns inget rehabiliteringsansvar, oavsett om det föreligger skadligt bruk av droger, alkohol eller andra substanser, säger Elisabet Ohlsson.

För att det ska finnas saklig grund att säga upp en anställd som är frånvarande från jobbet på grund av sitt beroende ska arbetsförmågan vara permanent nedsatt, och arbetstagaren ska inte kunna utföra något arbete av betydelse för arbetsgivaren. Arbetsgivaren ska dessutom ha fullgjort sitt rehabiliteringsansvar.

– Om rehabiliteringen inte har hjälpt och sjukdomen inte har blivit bättre, ska arbetsgivaren göra en arbetsförmågebedömning för att se vad arbetstagaren kan jobba med hos arbetsgivaren. Saknas omplaceringsmöjligheter finns saklig grund för uppsägning, säger Annamaria Westregård.

Att det är olagligt att inneha och använda narkotika gör att risken för att bli uppsagd är större vid sådant beroende än vid beroende av alkohol och annat – även om individen sköter sitt jobb.

– Arbetsgivarens förtroende kan skadas mer vid narkotikaberoende, eftersom all hantering av narkotika är illegal. Det gäller särskilt yrkesgrupper där det ställs höga krav på medarbetarna, som till exempel chefer, säger Annamaria Westregård.

Missbruk – stöd från facket

En medlem som har ett skadligt bruk av alkohol, narkotika, läkemedel eller annan beroendeproblematik kan få stöd av ett lokalt eller regionalt arbetsmiljöombud att ta kontakt med arbetsgivaren för att få hjälp. Unionen kan sedan vara ett stöd i en rehabiliteringsprocess.

Vill arbetsgivaren säga upp medlemmen går det att få förhandlingsstöd och efter prövning även rättsligt stöd.

LÄS MER

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Sjukskriven i flera år – fick noll kronor i löneökning

En sjukskriven administratör fick inte en krona i löneökning – år efter år. Diskriminering, anser Unionen som nu stämt arbetsgivaren Region Stockholm.
Men vad gäller – har man rätt till löneökning vid sjukskrivning?
Ola Rennstam Publicerad 12 mars 2026, kl 08:00
Svenska sedlar och mynt med Region Stockholms logotyp som symboliserar en tvist om löneökning för en sjukskriven administratör.
En administratör inom Region Stockholm nekades löneökning under flera år av sjukskrivning. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och menar att kvinnan har diskriminerats. Foto: Colourbox/Region Stockholm

Kvinnan började arbeta som administratör på en rehabmottagning i norra Stockholm för åtta år sedan. I maj 2022 blev hon sjukskriven på heltid till följd de fyra olika sjukdomar som hon drabbats av.

Efter att ha varit sjukskriven i två år uppdagades det att kvinnan –  till skillnad från andra administratörer på arbetsplatsen – inte har fått någon löneförhöjning alls under perioden. På sitt senaste lönesamtal i februari fick hon beskedet att hon inte heller kommer att få någon löneökning för det kommande året. Diskriminering, anser Unionen som nu stämt arbetsgivaren Region Stockholm.
 

Unionen: ”Administratören har missgynnats” 

Unionen slår fast att administratören har behandlats sämre än andra anställda och att missgynnandet har ett samband med hennes varaktiga funktionsnedsättning. Unionen menar att Region Stockholm har brutit mot diskrimineringslagen och kräver 80 000 kronor i skadestånd.

Varaktighet

Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med funktionsnedsättning. Lagen definierar funktionsnedsättning som varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Nedsättningen kan ha funnits sedan födseln, uppstått efter skada eller sjukdom. En tillfällig eller övergående sjukdom anses inte som funktionsnedsättning.
Källa: Diskrimineringsombudsmannen

För att en person ska anses ha missgynnats i arbetslivet måste det, enligt diskrimineringslagen, finns ett samband med en funktionsnedsättning som är just varaktig. Övergående sjukdomar eller tillfälliga begränsningar av en persons funktionsförmåga omfattas som regel inte av lagen.

Clas Lundstedt

– En diagnos i sig är i sig inte ett kriterium för att det ska vara en funktionsnedsättning enligt diskrimineringslagen. För att omfattas av lagen måste man kunna påvisa att det är en varaktig funktionsnedsättning det handlar om, säger Clas Lundstedt på Diskrimineringsombudsmannen, DO.

Har sjukskrivna rätt till löneökning?

Enligt Unionens stämningsansökan har arbetsgivaren hävdat att man, på grund av medarbetarens långvariga frånvaro, saknat underlag för att kunna genomföra en lönerevision (se faktaruta). Facket köper inte det argumentet och konstaterar att administratören har fått löneökningar när hon varit föräldraledig.

Men vad gäller egentligen – har man rätt till löneökning när man är sjukskriven? 

Elin Svensson

– I alla Unionens avtal gäller att är man sjukskriven eller föräldraledig så omfattas man av lönerevisionen, precis som alla andra. Det betyder att man är med i de processerna men det innebär inte att man automatiskt får någon löneökning, säger Elin Svensson, central ombudsman på Unionen.
 – På företag utan kollektivavtal har man ingen rätt till löneökning överhuvudtaget, då är det helt upp till arbetsgivarens goda vilja.
 

Därför kan vissa bli utan löneökning i lönerevisionen

Hur en löneprocess går till skiljer sig åt mellan olika kollektivavtal och företag. Vissa av Unionens avtal har individgaranti, där medarbetarna är garanterade en viss summa i löneökning. Andra avtal saknar detta och där kan man alltså nollas.

Vad ska man göra som sjukskriven om man blir nollad?
– Först och främst ta kontakt med sina lokala fackliga företrädare eller Unionens fackliga rådgivning. I de avtal där det saknas individgaranti finns det krav på att en åtgärdsplan ska upprättas tillsammans med arbetsgivaren, om någon får noll i löneökning. Då har man också rätt att ha med sitt fackliga ombud.

Så ska lönekriterier följas vid lönerevision

Att det finns fackliga representanter på arbetsplatsen som kan bevaka hur lönekriterier följs, inte minst för att motverka diskriminering, är viktigt enligt Unionen.

– En grundläggande princip att man inte ska bedömas för den tid man varit frånvarande – utan för hur man utfört sitt arbete. Man ska inte bli nollas enbart mot den bakgrunden att man är sjuk. Arbetsgivaren måste tillämpa lönekriterierna och göra en bedömning av den personens kompetens – inte i förhållande till sjukdomen, säger Elin Svensson.

Region Stockholm: ”Alla har rätt till lönerevision”

Kollektivavtalet som gäller på rehabmottagningen där administratören arbetar saknar individgaranti och medarbetare kan därför bli nollade. Maria Ahlmark, primärvårdschef inom Region Stockholm, vill inte kommentera enskilda ärenden där det pågår en rättslig process men skriver i ett mejl till Kollega att man följer Region Stockholms riktlinjer. Hon bekräftar att alla medarbetare har rätt till lönerevision:

”Där ingår självklart sjukskrivna i den årliga löneöversynen. Enligt gällande löneavtal erbjuds alla, även sjukskrivna, såväl ett bedömningssamtal som ett lönesamtal och utifrån det görs en individuell bedömning om den nya lönen utifrån prestation och bidrag till verksamheten.”

Så funkar lönerevision

Det finns inte någon lag som reglerar lön eller löneökningar. När och hur din lön ska ses över (revideras) är bestämt i ditt centrala löneavtal som är en del av kollektivavtalet. Det kallas lönerevision (även löneöversyn eller löneprocess) och ska ske en gång per år. Många av Unionens avtal har så kallad individgaranti, där en minsta löneökning är garanterad.
Om din arbetsplats saknar kollektivavtal måste du själv komma överens med arbetsgivaren om när din lön ska revideras. Detta bör skrivas in i ditt anställningsavtal.
Källa: Unionen och Vision