I tisdags enades Europaparlamentet och EU:s medlemsstater om ett nytt direktiv som gör det lättare för visselblåsare inom såväl offentlig som privat sektor att larma om brott som begås mot EU-lagar inom områden som penningtvätt, dataskydd, miljöskydd och kärnsäkerhet. Reglerna ska skydda visselblåsare mot uppsägning, lönesänkningar och andra former av repressalier.

– Direktivet är en stor framgång. Går det inte att tryggt rapportera om oegentligheter är det lättare för företagen att inte sköta sig.  Därför krävs ett lagstadgat skydd för visselblåsare. I Sverige har vi ett ganska robust visselblåsarskydd. Men i majoriteten av EU:s medlemsländer saknas det helt och hållet, säger Martin Jefflén, ordförande för Eurocadres, den europeiska fackliga organisationen för chefer och specialister i Europa, som har arbetat med frågan sedan 2013.

Läs mer: Martin Jefflén ska förbättra skyddet för visselblåsare

I Sverige finns sedan den 1 januari 2017 en lag om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. Men det europeiska visselblåsardirektivet gör det lättare även för arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden att rapportera om oegentligheter på arbetsplatsen.

– Svensk lagstiftning kräver fängelse i straffskalan för att man ska få visselblåsa i privat sektor. Enligt direktivet räcker det att arbetsgivaren bryter mot intentionen med EU-lagstiftningen, säger Martin Jefflén.

På arbetsplatser med fler än 50 anställda ska det, enligt direktivet, finnas rapporteringskanaler dit visselblåsare uppmanas att vända sig i första hand.

– Det är bäst att rapportera oegentligheter internt om det är möjligt. Då blir det en snabbare lösning på problemet. Och det vet visselblåsare, över 90 procent rapporterar först till arbetsgivaren, säger Martin Jefflén.

Men visselblåsare har även rätt att vända sig direkt till en myndighet utan att först larma arbetsgivaren.

– Det finns fall där det är direkt till skada för fallet att först rapportera internt. Det skulle kunna bli en förvarning till arbetsgivaren som då får chansen att undanröja bevis, säger Martin Jefflén.

Visselblåsares rätt att vända sig direkt till en myndighet utan att gå via arbetsgivaren har varit en omstridd fråga under arbetet med ta fram direktivet. Flera medlemsländer har också velat begränsa möjligheten att offentliggöra oegentligheter. De har delvis fått gehör för sina önskemål. Endast i undantagsfall blir det tillåtet att själv offentliggöra information om missförhållanden på arbetsplatsen, i till exempel sociala medier, eller att kontakta journalister. Om inga åtgärder vidtagits efter rapportering till myndigheten, om det inte går att rapportera till myndigheten därför att myndigheten handlar i samförstånd med den som har begått brottet eller om det finns en uppenbar fara för samhällsintressen.

En annan brist med direktivet är att det saknas tydliga skrivningar om visselblåsares rätt att vända sig till sin fackliga organisation för stöd.

– Det hade varit bra i medlemsländer där de fackliga rättigheterna är betydligt svagare än i de nordiska länderna, säger Martin Jefflén.

Han räknar dock med att fler brott avslöjas när det nya visselblåsardirektivet finns på plats.

– Det är också ett viktigt steg mot mer ansvarstagande och transparens i europeiskt näringsliv. När förslaget till direktiv presenterades ansåg EU-kommissionen att endast tio länder hade ett någorlunda heltäckande skydd för visselblåsare i lagstiftningen. Nu kommer EU:s samtliga medlemsländer att omfattas.

Visselblåsardirektivet ska nu formellt godkännas av Europaparlamentet och medlemsländerna. I juli väntas det träda i kraft. Medlemsländerna har då två år på sig att införa direktivet i nationell lag.