Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Bra med nära relationer på jobbet

... men det kan också gå fel. Det menar psykologen Alexandra Thomas, som har några konkreta råd till parhästar.
Ola Rennstam Publicerad
Claudio Bresciani/TT
Fredrik Wikingsson och Filip Hammar är bästisar och jobbar ihop. Claudio Bresciani/TT

På nästan alla arbetsplatser finns personer som helst av allt jobbar tillsammans och som känner varandra utan och innan. När konstellationen fungerar som bäst kan de leverera underverk och lyfta en hel verksamhet. Men den kan också bli kontraproduktiv och väcka missnöje.

Läs också: Bästisar – på jobbet och privat

Vilket det blir hänger, enligt psykologen Alexandra Thomas, ihop med om parhästarna bjuder in andra till diskussioner och samarbeten eller om de kör sitt eget race.

– Gruppens inställning beror främst på hur parhästarna agerar. Jag har sett exempel där de exkluderar kollegorna; de kanske drar interna skämt och pratar om saker de gjort tillsammans på fritiden. I ett stressat arbetsklimat kan det vara viktigt att känna att det finns en person som man kan lita på fullt ut, men relationen går över gränsen om man börjar prata skit om andra eller tänker att vi två är nog ändå lite bättre, säger hon.

Professionella parhästar drar nytta av varandras kapacitet, känner till varandras styrkor och svagheter men är också inkluderande mot andra och öppna för nya idéer. Agerar man så kommer man alltid att ses som en tillgång.

– Ju mer moget och utvecklat ett team är, desto mindre misstänksamhet uppstår, för alla vet att dessa personer kommer att leverera. Det är viktigt att försöka bygga professionella och nära relationer så mycket det bara går – ju mer vi lär känna varandra, desto bättre förstår vi hur andra fungerar, säger Alexandra Thomas.

Det finns dock ett par saker man bör vara uppmärksam på. Två samkörda personer riskerar till exempel att bli för starka tillsammans.

– Det blir extra tryck i en diskussion när två personer säger att ”vi har pratat om detta och tycker så här”. Konsekvensen kan bli att andra inte anser att det är någon idé att säga sin mening eller att tillåta sig att tänka högt.

Som kollega bör man påpeka om man upplever att parhästarna pratar med en röst och att teamet skulle få ut ännu mer om man fick reda på vad de båda tycker var för sig.

En annan risk är att gruppen börjar behandla parhästarna som tvillingar.

– En av dem är kanske en fantastisk projektledare och den andra väldigt kreativ. Om de klumpas ihop till en person som alltid tycker lika kan man missa deras individuella kvaliteter, vilket alltså kan få negativa konsekvenser även för parhästarna själva.

De professionella parhästarna är ett tajt team på jobbet men inte nödvändigtvis på fritiden. Men hur bör man egentligen agera om man som kollegor är nära vänner privat?

Först och främst tycker Alexandra Thomas att man för att undvika missförstånd och spekulationer bör vara öppen med att man umgås. För det andra bör man vara överens om att undvika att prata om saker man gjort tillsammans på fritiden.

Att plötsligt bli kollega med en kompis kan påverka vänskapen. Det kan vara lite besvärande att upptäcka att ens trevliga polare är gåpåig eller en riktig latmask på jobbet.

– Det kan finnas en tendens att chefen är så mån om att inte favorisera sin vän att personen nästan blir förfördelad i stället. Det kan också vara jobbigt att ha lönesamtal om du som chef har för mycket bakgrundsinformation och får svårt att vara objektiv.

– När min nära vän som jag var chef för bytte jobb tyckte vi båda att det var ganska skönt. Då kunde vi återgå till att bara vara vänner igen, säger Alexandra Thomas.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Expert: Du måste inte berätta om fängelsedom för barnen

Det är alltid okej att sätta gränser och säga: Det här är privat. Det menar Selene Cortes, generalsekreterare för Bufff, Barn och ungdom med förälder eller familjemedlem i fängelse.
Publicerad 30 mars 2026, kl 11:00
Selene Cortes från Bufff ger råd om hur man pratar med barn om en anhörigs fängelsedom.
Att vara öppen kan minska stress och ensamhet – men det är alltid okej att sätta gränser, säger Selene Cortes på Bufff. Foto: Colourbox

Enligt Selene Cortes vill många som uppsöker Bufff ha hjälp med hur de ska prata med sina barn om frihetsberövandet.

– Vi brukar råda att berätta så tidigt som möjligt – barn märker när något inte stämmer. Var ärlig, ljug inte, men anpassa informationen efter barnets ålder och betona att det inte är barnets fel.

Generalsekreteraren menar att det inte finns några krav på att berätta allt för alla.

– Fundera på vem som behöver veta och varför. Det är alltid okej att sätta gränser och säga: Det här är privat. Välj den nivå av öppenhet som känns trygg och hållbar för just dig. Många upplever att vald öppenhet minskar stress och ensamhet, men beslutet är alltid individuellt.

 

Fördomar och stigma kring anhöriga i fängelse kan försvåra

Hon menar att om öppenheten landar väl och det finns förståelse kommer det att innebära en avgörande skillnad.

– Tyvärr vet vi att det inte alltid gör det. Att det finns fördomar och stigma som i stället kan försvåra. Därför spelar arbetsgivaren en stor roll för hur livet för familjen som finns kvar på utsidan kommer att bli.

Vad gäller öppenhet på arbetsplatsen råder Bufff att välja en trygg person, till exempel en chef eller HR, och dela det som är nödvändigt för att få förståelse och rimliga anpassningar.

Stöd på jobbet – våga berätta för rätt person

– Den som är kvar hemma bär ofta ett stort ansvar, praktiskt, känslomässigt och ekonomiskt. Vi möter många som försöker ”hålla ihop allt” själva, samtidigt som belastningen är mycket stor. Att själv få stöd är också ett sätt att vara en bättre vuxen för exempelvis sina barn. Skam och tystnad kan ibland förvärra situationen.

Vald och trygg öppenhet kan minska ensamhet och göra det lättare att få stöd.

– Det finns hjälp att få, man behöver inte klara allt själv.

/Katarina Markiewicz

Det här gäller på jobbet när en anhörig sitter i fängelse

Finns det någon lagstiftning som reglerar vad som gäller när en anställds familjemedlem frihetsberövas?

– Nej, det finns ingen särskild ledighetslag som ger dig rätt att vara ledig för att till exempel besöka en anhörig i fängelset eller för att stötta en vuxen person vid polisförhör. Det är till och med så att om du blir kallad som vittne av domstol är du skyldig att inställa dig – och kan bli hämtad av polis om du inte kommer eller drabbas av vite – samtidigt som det inte finns någon lag som ger dig rätt att vara ledig från arbetet.

– Det enda som finns är förordning om ersättning av allmänna medel till vittnen (1982:805). Den ger dig rätt att få ersättning för inkomstbortfall när du vittnar.

Hur ska man då göra när man behöver vara ledig i ett sådant läge?

– I det akuta skedet när en anhörig blir frihetsberövad brukar många bli sjukskrivna när förhör sker och därefter få ledigt utan lön. Jag har dock aldrig stött på att ett vittne inte har fått ledigt av sin arbetsgivare för att inställa sig.

Vad säger kollektivavtalen?

– Många kollektivavtal innehåller bestämmelser om permission, men det är inte uttryckligen fastslaget vad som gäller när ens partner blir frihetsberövad. Bestämmelserna är ofta öppna och ger en möjlighet till någon dags ledighet med lön för plötsliga och oförutsägbara händelser. Här får man ta en diskussion med sin arbetsgivare.

Den 1 januari utökades rätten att vabba om du behöver möten med socialtjänsten. Syftet med mötet ska då vara ”att utreda om ditt barn behöver skydd eller stöd enligt socialtjänstlagen, till exempel efter en orosanmälan”, skriver Försäkringskassan på sin webbplats.

Föräldrapenning vid rättegång går inte att få. Då måste du ta semester, uppger Försäkringskassan till Kollega.

Källa: Susanna Kjällström, förbundsjurist på Unionen, Försäkringskassan.