Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Jobba hemifrån – Så får du det att funka

Tack vare Skype, bärbara datorer och snabb uppkoppling kan mycket jobb utföras på distans. Att arbeta hemma har dock både sina för- och nackdelar.
Johanna Rovira Publicerad
Getty Images
Även om ingen ser dig när du jobbar i hemmet kan det vara klokt att även där tänka på ergonomin. Getty Images

FÖRDELAR

➧ Du spar värdefull tid. Särskilt om du bor långt ifrån din arbetsplats och måste pendla. Men även om du bor vägg i vägg med arbetsplatsen spar du tid genom att du kan göra saker i de luckor som alltid uppstår på jobbet – plocka ur diskmaskinen, sätta en deg, etcetera.

➧ Såvida du inte ska använda Skype kan du jobba i morgonrocken – och slipper alltså det obehag som alltför trånga byxor och behå-band kan innebära.

➧ Du slipper de miljoner distraktioner som finns på en arbetsplats, särskilt om ni sitter i ett öppet kontorslandskap eller om kontoret är aktivitetsbaserat. Du kan jobba koncentrerat och ditt flow avbryts aldrig av irriterande kollegor, pockande chefer och ideliga fikapauser.

➧ Du slipper utsätta dig för en massa lömska bakterier och elaka virus som florerar inte bara i kollektivtrafiken utan också på jobbet – i synnerhet om ni sitter på ett aktivitetsbaserat kontor och snörvlar över gemensamma tangentbord. Ofattbara samhällsvinster i influensatider.

➧ Du är tillgänglig om dina barn skulle bli sjuka/ hunden behöver rastas/hantverkare ska släppas in och avskräcker inbrottstjuvar.

➧ Minskad stress: du behöver inte oroa dig för om tågen ska gå i tid, om det syns att du inte har bytt skjorta, att du glömt passerkortet och andra orosmoment som kan höja kortisolhalterna.

➧ Fler arbetsgivare ser vinster i att kunna krympa kontorsytor genom att införa så kallade aktivitetsbaserade kontor som funkar enbart så länge folk jobbar någon annanstans.

NACKDELAR

➧ Chefer med kontrollbehov kan skapa problem. För dem är det viktigast att medarbetarna är på plats, inte att de presterar. Jobbar du hemifrån kan du alltså behöva prestera mer än om du är på jobbet.

➧ Du går miste om den sociala sidan av jobbet. Fikapauser och korridorsnack kan vara värdefullt i lagom stora doser.

➧ Det gäller att ha disciplin. Att hänga upp en tvätt eller stryka medan man tar ett jobbsamtal funkar bra, men blir man för distraherad av åsynen av dammråttor eller lockropen från tv-soffan ska man nog akta sig för att jobba hemifrån.

➧ Gränserna mellan arbete och fritid suddas ut mer när man faktiskt kan sitta ostört och jobba hur länge som helst. Det är lättare att stänga av datorn när man har ett tåg att passa eller när nattvakterna dyker upp och knackar en på axeln.

➧ Kroppen kan ta stryk – att sitta i soffan böjd över den bärbara datorn är visserligen mysigt men kan vara fysiskt påfrestande. På jobbet blir det naturligt fler behövliga pauser plus att det oftast finns både höjbara skrivbord och ergonomiska hjälpmedel.

➧ Det kan uppfattas som orättvist. Alla har inte arbetsuppgifter som kan utföras hemifrån. Är man till exempel chef eller receptionist behöver man sannolikt vara närvarande på arbetsplatsen.

➧ Det kan bidra till att arbetsgivare inte upptäcker i tid om någon far illa/har problem som behöver åtgärdas innan saker och ting går helt över styr. En anställd som redan känner sig utanför gemenskapen kan hamna ännu mer utanför.

TIPS

  • Huvudprincipen för allt arbetsmiljöarbete är att arbetsgivaren har huvudansvaret och ska förebygga ohälsa och olycksfall, oavsett var jobbet utförs. En klok arbetsgivare ser till att vara tydlig med på vilka premisser man jobbar hemifrån.
  • Ha en policy som reglerar hemarbete. Alla ska veta vad som gäller och ingen ska behöva stå med mössan i hand och skrapa med foten när man behöver jobba hemifrån.
  • Om någon missbrukar möjligheten att jobba hemifrån ska inte kollektivet straffas genom att distansarbete avskaffas för alla. Chefen måste ta upp problemet med den enskilde medarbetaren.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Carpaccio bredvid veganen – när matkulturer möts på jobbet

Vad får man säga om kollegans mat? Finns det förbjudna samtalsämnen och hur reagerar man på ovana maträtter? Kollega slog sig ner vid lunchbordet på Ericsson i Kista.
Elisabeth Brising Publicerad 11 november 2026, kl 06:00
En kvinna med en matbricka, en skylt om disk och en man med en mjukglass.
Kollega snackar lunchkultur i matsalen hos Ericsson i Kista. På bilden syns Na "Hanna" Han och Mark Flannagan. Foto Elisabeth Brising

På Ericssons kontor i Kista ryms ett hav av sittplatser i matsalen, en lunchrestaurang, ett café och ett mikrorum för alla som har matlåda. Lunchen på Ericsson präglas av den internationella företagsmiljön med anställda från många olika länder.

Många här jobbar digitalt med kollegor och chefer i hela världen. Kollega satte sig ner över några lunchtallrikar. 

1. Finns det några oskrivna regler, som att inte mikra fisk?

Anastasia Kristiansson
Anastasia Kristiansson. Foto: Privat

– Inte här där så många nationaliteter jobbar, säger Anastasia Kristiansson, contract adherence manager. 
Hon önskar att de hade ett extra neutralt mikrorum, utan starka dofter,  eftersom de stör henne. 
– Men jag löser det genom att köpa lunch eller äta hemma. Jag tycker det blir en crazy blandning i mikrorummet. Men jag respekterar andra, säger hon. 

Hon är av fem anställda unionare som satt sig till bords med Kollega för att snacka lunchetikett på jobbet i Sverige. Flera av dem har bakgrund i andra länder.  

Mark Flanagan
Mark Flanagan.

– Jag uppskattar verkligen den svenska lunchkulturen. I andra länder har man inte lika ofta rast och det är mer utbrett att äta lunch vid datorn, säger Mark Flanagan, strategic distribution manager, som mumsar på en buffé från restaurangen. 

Det visar sig dock efter en stund att det faktiskt finns en oskriven regel här på Ericsson – att inte äta vid datorn i kontorslandskap. 
– Möjligen en sallad, säger Na Han, Commercial manager, på företaget. 

2. Vad är det äckligaste en kollega ätit? 

Per Östberg
Per Östberg. Foto: Elisabeth Brising

– Tillagad kål, som kokt blomkål, kåldolmar, brynt eller stekt kål. Jag mår nästan illa när någon bredvid äter det. Men jag har hög tolerans och överseende med det mesta, säger Per Östberg, verksamhetsutvecklare på Ericsson och klubbordförande för Unionen på företaget.   

Kollegan Yvonne mittemot minns ett extra stinkande lunchtillfälle: 

Yvonne Henriksson
Yvonne Henriksson. Foto: Elisabeth Brising

– Inlagd strömming är nog det värsta jag varit med om, den fick surströmming att lukta gott i jämförelse. Det var unga killar som tog med hemifrån och jag misstänker att strömmingen hade stått framme lite för länge, säger Yvonne Henriksson, kanslist för Unionenklubben, som har över 3000 medlemmar bland de anställda. 

3. Får man kommentera kollegors lunchmat?  

– På ett tidigare jobb skulle alla berätta om sin matlåda varje dag. Jag tyckte det var jobbigt att visa upp för andra vad man äter. Men man kan ju säga att något ser spännande ut och att man vill ha receptet, säger Anastasia Kristiansson.

– Jag får kommentera andras mat och de min, jag är hämningslös, haha. Men det blir ibland lite som en tävling om vem som har bäst mat, säger Per Östberg. 

– Det beror på. Ibland ser andras lunchrätter spännande ut, men när jag frågar vad det är och kollegan berättar att det är typ friterade gräshoppor känner jag att det börjar krypa i kroppen, säger Yvonne Henriksson, som tycker det är svårt att veta vad hon ska säga då. 

4. Finns det någon mat som är tabu här? 

Mark Flanagan:  

– Inget är tabu i dag, men när jag äter kött bredvid en kollega som är vegan så känner jag mig alltid lite generad, haha. 

Na Han
Na "Hanna" Han.

Na "Hanna" Han har en liknande erfarenhet: 

–  En gång åt jag carpaccio (rå oxfilé) till lunch och då frågade en indisk kollega vad jag åt. När jag förklarade att det var rått kokött (ett heligt djur i hinduisk kultur reds. anm.) såg jag att han blev chockad, men vi fortsatte prata om annat. Vi har en bra arbetsrelation, säger hon.

Alla runt bordet tycker att svenska arbetsplatser blivit mer toleranta när det gäller människors olika kostvanor senaste tio åren. Glutenfritt, proteindieter, vegetariskt eller religiösa kostval är inget ovanligt. 

5. Får man prata om vad som helst vid lunchen?  

– Nej. Undvik politik, religion och jobbfrågor. Prata om familj, semester och resmål i stället, säger Anastasia Kristiansson bestämt. 

– Det beror helt på vilken relation man har. Om vi jobbat ihop 25 år behöver jag inte ens prata för att veta vad den andra tycker. Då kan man även diskutera känsliga saker, säger Yvonne Henriksson. 

6. Vad lagar ni helst för mat själva?

– Aldrig exakt samma recept två gånger och mycket på känsla. En favorit är att koka en hel fisk, som röding, med soja och chili, säger Na Han. 

– Jag är mer för bakning än matlagning. Jag har bjudit mina kollegor på cheesecake med handplockade blåbär och björnbär. Nu ska jag ta mjukglass till efterrätt. Vill du ha? undrar Mark Flanagan.