Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Nära hälften läser jobbmejl på ledig tid

Drygt fyra av tio tjänstemän läser jobbmejl en eller flera gånger om dagen – före och efter arbetstid. Det visar en undersökning som Novus gjort på uppdrag av Unionen.
Linnea Andersson Publicerad
Kittaya Mangruan/Colourbox
Kan du inte låta bli att kolla jobbmejlen när du sitter hemma och slappar i soffan? Kittaya Mangruan/Colourbox

Du ligger och kollar Netflix hemma i soffan på kvällen när det plingar till i mobilen. Du vet att du inte borde läsa jobbmejlen nu men kan inte låta bli att se efter vad det är, annars kommer du ändå bara grubbla över det och inte kunna koncentrera dig på den nya serien, vars intrig är komplicerad nog att sätta sig in i.

Känner du igen dig? I så fall är du långt ifrån ensam. Hela 44 procent av alla tjänstemän läser jobbmejl på fritiden och i åldersgruppen 30-49 år det 50 procent. Det visar Unionens undersökning som genomförts av Novus.

– Arbetslivet är mer flexibelt i dag och det är bra! Men det innebär även att många tjänstemän är ständigt nåbara och att gränsen mellan arbetstid och fritid suddas ut. Att tänka på jobbet och känna att man aldrig är riktigt ledig minskar möjligheten till vila och återhämtning. Det är ohållbart i längden, säger Martin Linder, Unionens ordförande, i ett pressmeddelande.

Sju av tio som läser jobbmejl när de är lediga uppger att de gör det för att ”skapa kontroll” över sin arbetssituation och 27 procent för att hinna med sina arbetsuppgifter. En femtedel gör det för att de helt enkelt inte kan låta bli.

– Tillgänglighet är en viktig del av den psykosociala arbetsmiljön och det är arbetsgivarens ansvar att sätta tydliga gränser för om och när den anställde förväntas vara tillgänglig utanför arbetstid, säger Martin Linder.

Ett bra hjälpmedel kan enligt honom vara att ta fram en mobil- och mejlpolicy på arbetsplatsen så att alla medarbetare vet när de förväntas vara tillgängliga på mobil och mejl.

Läs också: Fransmän har rätt att strunta i jobbmejl

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.