Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Inkomstförsäkringen redo för lågkonjunktur

Trots den allmänna oron för en konjunkturnedgång har ärendena till Unionens inkomstförsäkring och a-kassorna inte ökat. Genom att digitalisera handläggningen och att ha en buffert är man rustade för en framtida lågkonjunktur. På några av landets a-kassor har man dessutom nyanställt.
Sofia Broomé Publicerad
Jessica Gow/TT
I dag kan du lämna uppgifter till a-kassan digitalt i stället för att posta. Men allra först måste du registrera dig som arbetslös hos Arbetsförmedlingen. Jessica Gow/TT

På Unionens inkomstförsäkring har man i stort sett inte märkt av någon konjunkturavmattning. Antalet ärenden har minskat de senaste åren och under hösten har ingen ökning iakttagits. 

– När vi beräknar hur vi ska vara rustade utgår vi från de ansökningar som kommer in, kvartal för kvartal och även från prognoser för vad vi tror ska hända. Just nu sker inget dramatiskt som påverkar våra buffertar eller motiverar extra åtgärder utöver det vi har planerat, säger Patrik Nygren som är vd för Unionens Medlemsförsäkring AB, som administrerar inkomstförsäkringen.

– Det är dessutom en tröghet när det gäller hur en lågkonjunktur påverkar dem som är anställda innan det är dags att ansöka om ersättning från inkomstförsäkringen. Det kan ju dröja innan det blir fråga om att varsla och det kan ju även vara så att de som blir varslade hinner hitta nya jobb innan de blir uppsagda.

Av de nio som är anställda på inkomstförsäkringen arbetar fem med handläggning av ärenden. Det pågår en digitaliseringsprocess som ska förbättra och snabba på handläggningsprocessen.

– Vi tittar ständigt på hur vi kan bli effektivare inom de rutiner vi har. Redan i dag har vi en effektiv handläggning då vi i hög utsträckning utgår från beslut som fattas av a-kassan. Generellt sett har vi en kort handläggningstid. Målsättning är att betala ut ersättningen samma vecka som a-kassan gör sin utbetalning.

Ökad effektivitet i rutiner och en ökad digitalisering är på sätt och vis en förberedelse för en konjunkturnedgång.

– Ett kvitto på hur väl vi har förberett oss får vi först vid en ökad arbetslöshet, säger Patrik Nygren.

– Vi följer de arbetslöshetsprognoser som finns om vad som händer med de privatanställda tjänstemännen. Bland annat tittar vi på varsel- och förhandlingsstatistik.

Vad händer om fler skulle bli arbetslösa, räcker pengarna?
– Som försäkringsbolag är vi skyldiga att ha en buffert och ett kapital, som täcker våra åtaganden. Vi gör årligen en bedömning av vår kapacitet och vi vet vad som skulle kunna hända om ärendemängden skulle öka dramatiskt. Det som hände under finanskrisen år 2008-2009, då antalet ärenden i princip fördubblades, är en viktig utgångspunkt i den bedömningen. Den gick snabbt från botten och uppåt och tillbaka ner igen. Många påverkades men vi klarade det.

Han påpekar att många stora varsel har mötts upp av den rådande högkonjunkturen.

– När Saab gick i konkurs var det väldigt många som fångades upp av nya arbetstillfällen, sett till hur många som slutligen ansökte om ersättning från inkomstförsäkringen, säger han och påpekar att vid en lågkonjunktur finns inte den bufferten.

Även a-kassorna förbereder sig för konjunkturförändringar

A-kassorna i Sverige har rustat sig på flera sätt inför en konjunkturnedgång enligt, Harald Petersson, som är kassaföreståndare för Unionens a-kassa och ordförande för a-kassornas intresseorganisation, Sveriges a-kassor.

– A-kassorna har en ständig beredskap för konjunktursvängningar. Nu har vi förberett oss för en konjunkturnedgång genom att anställa fler på a-kassorna. Samtidigt underlättar digitalisering handläggningsarbetet, säger han.

Bland annat har a-kassekorten digitaliserats. Tidigare fyllde den arbetssökande i antalet arbetslösa dagar på ett papperskort, som skickades in till a-kassorna per post för avläsning och registrering. Även kontakten med den arbetslöses tidigare arbetsgivare underlättas genom att arbetsgivarintyg i allt större omfattning skickas in digitalt.

När det gäller arbetslösa medlemmar i Unionens a-kassa är ökningen liten.

– Det beror dels på att medlemmarna återfinns inom ett så brett verksamhetsområde. Det handlar även om att de få som varslas hinner fångas upp innan de kommer till oss, säger Harald Petersson.

När det gäller de 26 a-kassor som ingår i Sveriges a-kassor är det de med snävare upptagningsområden inom till exempel metall- och byggbranscherna som kommer att påverkas först.

Inkomstförsäkring

  • För medlemmar i Unionen ingår inkomstförsäkringen i medlemskapet. Den kompletterar a-kassan så att du kan få ut upp till 80 procent av den tidigare lönen vid arbetslöshet upp till 60 000 kronor.
  • Inkomstförsäkringen kan du få ut under 150 ersättningsdagar.
  • 12 månader måste du ha varit medlem i en a-kassa och i inkomstförsäkringen för att kunna nyttja inkomstförsäkringen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Var femte har fått sluta på studieförbunden

Studieförbunden har tvingats till personalnedskärningar efter att de fått minskade statsbidrag. 850 tjänster har försvunnit. 
– Det är dramatiskt och oerhört tungt, säger David Samuelsson generalsekreterare på organisationen Studieförbunden.
Elisabeth Brising Publicerad 29 april 2025, kl 06:01
Collage av artisten E-type och bandet Påmperipåssa.
850 anställda har skurits bort på svenska studieförbund 2024. E-Type är en artisterna som kritiserar stängningen av replokaler till följd av sparkraven. Till höger bandet Påmperipåssa. Foto: Etoall/Georg Sandman

Nu syns effekterna av det första årets sparkrav på svenska studieförbund. Intresseorganisationen Studieförbunden har räknat ut att 850 heltidstjänster totalt dragits bort under 2024. Det motsvarar var femte tjänst. De flesta anställda på förbunden är tjänstemän. 

David Samuelsson
David Samuelsson. Foto: Studieförbunden

Det är jätteallvarligt. Vi har en omfattande ideell verksamhet, men det är de anställda som bildar ryggraden i organisationen, säger David Samuelsson. 

Ännu fler kommer troligen få sluta. Studieförbunden ska skära ner budgeten med en tredjedel till år 2026. Regeringen har beslutat att minska statsbidraget med en halv miljard kronor under tre års tid och under 2024 drogs den första halvan i sparpaketet. 

Man kan inte bara osthyvla, utan man säger upp lokaler, människor får sluta och man slår ihop olika delar. Det skapar en ovisshet för medarbetarna. Det är jättetufft, säger David Samuelsson. 

Två studieförbund har lagt ner helt

Under 2024 har studieförbunden också totalt blivit färre. Kulturens bildningsförbund och muslimska Ibn Rushd har lagt ner helt efter kritik och indragna bidrag. Totalt står de två nedlagda små förbunden bara för 91 av de 850 borttagna tjänsterna. 

Att de förlorade sitt statsbidrag berodde på att Folkbildningsrådet bedömde att de inte hade möjlighet att fortsätta och på att de förlorade sina kommunala och regionala bidrag, säger David Samuelsson. 

Minskad budget kom parallellt med ökade krav på kontroll och mer administration i studieförbunden, vilket kräver personal. 

Det tar mycket resurser för en mindre organisation, säger David Samuelsson. 

Ett "stålbad" i norr

Sensus Norrland beskriver det i Sundsvalls tidning som ett stålbad när de fick säga upp personal förra året. 

På Medborgarskolan Mitt har också 30 procent av tjänsterna försvunnit på regionnivå enligt Värmlands Folkblad
Vi har gjort dramatiska förändringar, säger Marcus Andersson, regionchef till tidningen. 

Lämnar mindre orter 

Minskad personalstyrka har också gett avtryck i form av färre studiecirklar och arrangemang. I var fjärde kommun har ett eller flera studieförbund lagt ner sin verksamhet . Till exempel i Hässleholm, Uddevalla och Vingåker. 

Vi har tappat fjorton procent av verksamheten - antalet arrangemang, studiecirklar och kulturprogram minskar. Det slår väldigt olika och mycket tuffare mot landsbygden än de större städerna, säger David Samuelsson.

Stängda replokaler får kritik av E-Type

Replokaler har stängts på ett tjugotal orter enligt Studieförbundens rapport Replokalskris i musiksverige. 

En rad artister, till exempel E-Type, har kritiserat de stängda replokalerna offentligt. 

– Man nedmonterar fundamentet för Sveriges otroliga musikframgångar. Vi kommer se, eller snarare inte se, effekterna av detta i framtiden, säger Martin ”E-type” Erikson i ett pressmeddelande från Studieförbunden. 

Han deltog i Studieförbundets kampanj tillsammans med en rad andra artister som Per Gessle, Ghost, Lars Winnerbäck, Shellback, Karin Dreijer, Jill Johnson och Jonas Åkerlund. 

Indragna tjänster

Siffran 850 heltidsanställda består av enkätdata från samtliga studieförbund i Studieförbunden. De har fått svara på hur många helårsarbetstider som försvunnit. Det framgår inte om minskningen är uppsägningar, visstidsanställningar som löpt ut eller pensionsavgångar som inte har ersatts. 

Två studieförbund har helt lagt ned. Det ena är Kulturens Bildningsverksamhet som hade 41 helårstjänster enligt verksamhetsberättelsen. Det andra är studieförbundet Ibn Rushd. De hade enligt en uppgift från före detta chef 50 anställda. Totalt står de två nedlagda förbunden för 91 av de 850 borttagna tjänsterna. 

Läs rapporten här. 

Svenska studieförbund

Studieförbunden är studieförbundens gemensamma intresseorganisation. Organisationen bildades 1903 under namnet Folkbildningsförbundet. 

Det finns åtta studieförbund i Sverige: ABF, Studieförbundet Bilda, Folkuniversitetet, Medborgarskolan, NBV, Sensus studieförbund, Studiefrämjandet och Studieförbundet Vuxenskolan.