Uppgörelsen mellan S, MP, L och C innebär bland annat att las, lagen om anställningsskydd, ska ändras genom utökade undantag från turordningsreglerna. Överenskommelsen sätter press på fack och arbetsgivare att hitta en förhandlingslösning – annars kommer arbetsrätten att ändras lagstiftningsvägen.

Läs mer: Så blir jobbpolitiken

Unionens ordförande, Martin Linder, välkomnar att man från poliskt håll sätter fokus på frågan men ser samtidigt en risk att formuleringarna i uppgörelsen gynnar arbetsgivarsidan.

Läs också: "Politikerna ska hålla sig borta från arbetsrätten"

– Ett yttre tryck kan få oss som parter att snabbare komma överens. Jag noterar dock att det uttryckligen står att utredningen ska leda till lägre kostnader vid uppsägningar, fler undantag från turordningsreglerna och ökad flexibilitet. Någon måste förklara för mig hur arbetsgivarna ska se det som ett hot. Man måste låta parterna hitta balansen, starka uppfattningar från politiskt håll om vad parterna ska komma fram till riskerar att stöka till det, säger han.

Unionen har inget emot att sätta sig vid förhandlingsbordet. Målsättning är att få till breda satsningar på kompetensutveckling och omställning som ökar anställningstryggheten och samtidigt gynnar företagens konkurrenskraft.

– Arbetsmarknaden är under ständig förändring, bland annat genom globalisering och teknikutveckling. Vi måste hela tiden arbeta med att utveckla det som reglerar arbetsmarknaden och är självklart intresserade av att diskutera frågan, säger Martin Linder.

– Vår ingång är att få till en starkare anställningstrygghet men då måste man prata om helheten, det går inte att plocka ut en detalj som turordningsreglerna i las. Det faktum att företag tycker att det är krångligt med vissa regler kan inte vara det enda skälet till förändring.

Den helhet som Martin Linder syftar på är tre komponenter som, enligt honom, ger anställningstrygghet för Unionens medlemmar: kompetensutveckling under nuvarande anställning för att inte riskera att bli av med jobbet, möjlighet till omställningsstöd i form av utbildning för att kunna ställa om till nytt jobb samt den formella anställningstryggheten med turordningsregler.

Martin Linder tycker att uppgörelsen innehåller bekymmersamma formuleringar om kollektivavtal.

– Den präglas av missuppfattningen att kollektivavtal är något som är vänster. Överenskommelsens skrivningar handlar enbart om hur man ska kunna strunta i kollektivavtal och andas bristande respekt om vad ett avtal egentligen är, nämligen ett effektivt sätt att reglera saker på arbetsmarknaden som bygger på att fack och arbetsgivare självständigt hittar balansen i olika sakfrågor.

Vad skulle konsekvensen bli om las ändras enligt uppgörelsens formulering?
– Det skulle bli en jättestor skillnad i mindre företag. Arbetsgivare skulle ensidigt kunna välja vilka anställda som omfattas av en uppsägning, utan möjlighet för oss som fack att förhandla om det.

Ett vanligt argument för en ändring av las är att lagen kom till för 40 år sedan och att arbetsmarknaden har förändrats mycket sedan dess. Martin Linder påpekar att det är sant men poängterar att det under resans gång gjorts mängder av förändringar av hur lagen ska tillämpas genom till exempel omställningsavtal och domar och praxis.