Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Övertid i reklambranschen granskas

Nu inleder Arbetsmiljöverket en landsomfattande granskning av hur arbetstidslagen, som bland annat reglerar övertid och dygnsvila, följs inom reklambranschen. Det sedan arbetsmiljöinspektörerna hittat allvarliga brister i IT-branschen.
Anita Täpp Publicerad
Syda Productions/Colourbox
Arbetsmiljöverket ska granska hur arbetstidslagen följs i reklambranschen. Syda Productions/Colourbox

För att hitta en bra modell för hur den nu aktuella granskningen av reklambranschen ska utföras inledde Arbetsmiljöverket i våras ett pilotprojekt där man granskade hur 35 IT-företag levde upp till arbetstidslagen. Hälften av företagen hade kollektivavtal.

– Om man saknar avtal är det arbetstidslagen som gäller. På de företag som har kollektivavtal fokuserade vi även på om något man förhandlat fram kunde vara intressant för oss, säger projektledaren Eva Karsten på Arbetsmiljöverket.

En av de brister som arbetsmiljöinspektörerna fann vid granskningen av IT-företagen var att det saknades rutiner för att ha full kontroll på den ordinarie arbetstiden. Därmed har man heller inte vetat hur mycket övertid som har jobbats eller om man har brutit mot reglerna om dygnsvila.

Läs också: Övertid motsvarande 16 400 tjänster

Ibland har man också missbrukat de undantag som är möjliga enligt lagen. Ett exempel är att arbetsgivare sett till att den förtroendearbetstid som anställda i arbetsledande ställning har enligt sitt anställningsavtal också har gällt alla andra anställda.

I de flesta fall har de brister som upptäckts lett till att arbetsgivarna har fått inspektionsmeddelanden med förbättringsåtgärder. Men på ett par företag fann arbetsmiljöinspektörerna så allvarliga brister att de ledde till ett vitesförläggande respektive ett förbud.

Det förstnämnda till följd av att man inte följt reglerna om dygnsvila.

– På det företaget hade arbetsgivaren lagt hela ansvaret på sina anställda, så att de själva styrt sina arbetstider. Vilket ledde till att de bytte beredskapstider med varandra och då kunde jobba på natten och sedan bara få några timmars sömn innan de gick till jobbet på morgonen igen, säger Eva Karsten.

– Så får det inte vara. Om man har beredskapstid och behöver jobba så ska man påbörja en dygnsvila efter det. Därför har vi nu förelagt att arbetsgivaren mot vite ska ta fram rutiner så att man kan kontrollera den ordinarie arbetstiden och kunna säkerställa att de anställda får kompensationsledigt för beredskapstiden och den dygns- och veckovila som lagen föreskriver.

Förbudet gäller nattarbete.

– På det företaget hade man trott att nattarbetet omfattades av ett undantag i lagen och inte heller förstått att man i så fall ändå måste söka dispens för det. För att få dispens gäller särskilda regler, som att verksamheten ska vara samhällsnyttig, vilket den inte alls var i det här fallet. Och det är ändå något som våra jurister alltid måste bedöma, säger Eva Karsten.

Läs också: Arbetsgivarens ansvar om du jobbar för mycket

Granskningen av hur reklambranschen lever upp till arbetstidslagen kommer att pågå under hela 2019. Nästa år står en annan, ännu obestämd, bransch på tur för en likadan granskning. Arbetet ska sedan resultera i en rapport till regeringen.

Läs också: Arbetstiderna och tempot knäckte Maria

Arbetstidslagen

  • Reglerar hur lång dygnsvila du ska ha och hur mycket övertid du får arbeta. Ordinarie arbetstid är högst 40 timmar per vecka. Den sammanlagda arbetstiden får vara högst 48 timmar per vecka i genomsnitt under fyra månader. Om det inte finns kollektivavtal på din arbetsplats gäller lagen.
  • Även om det går att avtala bort arbetstidslagen genom kollektivavtal får man aldrig träffa ett avtal som är sämre än arbetstidsdirektivet. Ordinarie arbetstid för en tjänsteman är alltså högst 40 timmar per vecka enligt de flesta kollektivavtal, men man kan också ha kortare veckor. Avtalet reglerar också ersättning för arbete utöver ordinarie arbetstid. Saknas kollektivavtal så behöver arbetstagare reglera det i anställningsavtalet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.