Hoppa till huvudinnehåll
Anställningsvillkor

Fler får sämre villkor på nytt jobb

Trots högkonjunkturen satsar företagen inte tillräckligt på personalens kompetensutveckling. Statistik från Trygghetsrådet visar att en allt större andel av uppsagda tjänstemän får sämre villkor i sina nya jobb.
Publicerad
Andelen som fått det sämre har ökat drygt 5 procentenheter medan de som har lika eller bättre villkor minskat från runt 75 procent av alla till strax under 70 procent. Källa: TRR

Det är professor Anders Kjellberg vid Lunds universitet som kommit fram till att arbetsgivarna inte satsar på de anställdas kompetensutveckling. Han är expert på arbetsmarknadsfrågor.

– Statistiken tyder på att företagen försummar kompetensutveckling för sina anställda, säger han.

Diagrammet ovan visar att en allt större andel av de uppsagda får sämre villkor när de får en ny anställning och materialet visar också att andelen som får det bättre ökar medan de som får liknande villkor minskar. Sammantaget ökar de som får det sämre mer än den sammanslagna gruppen med lika eller bättre villkor.

Läs mer: Så funkar Trygghetsrådet

Diagrammet tar sin början 2009 – året efter finanskrisen. 2009 tog Trygghetsrådet – TRR – hand om 20 000 uppsagda tjänstemän. Med förbättrad ekonomi har antalet succesivt sjunkit och i år är det omkring 10 000 uppsagda som TRR jobbar med. Under hela perioden har ungefär 90 procent av dem som förlorat sin anställning fått nytt jobb.

Läs mer: Kvinnor får oftare nytt jobb

Anders Kjellberg betecknar förändringarna som tydliga. Han säger att digitalisering och flytt till andra länder gör att en hel del jobb försvinner på mellannivå medan andra nya jobb fordrar annan kompetens.

Han tänker sig att de som anser att de fått ett bättre jobb fått mer kvalificerade arbetsuppgifter, högre lön och mer inflytande medan de som tycker att de fått sämre jobb har hamnat i mindre kvalificerat jobb med lägre lön och ett mer styrt arbete.

Anders Kjellberg säger att orsaken till att en del får sämre jobb är att de inte fått den kompetensutveckling som krävs i ett föränderligt arbetsliv medan de som fått det bättre får det i åtminstone viss utsträckning eftersom många arbetsgivare har svårt att hitta folk till avancerade arbeten.

Han pekar på Ikea som både säger upp och anställer i stor omfattning. Hans åsikt är att de som redan har jobb på Ikea borde få chansen att utbilda sig till de nya jobben.

Läs mer: Varselvåg inte tecken på lågkonjunktur

Dessutom pekar Anders Kjellberg på en undersökning som fackförbundet Sveriges Ingenjörer gjort. Den visar att företagen satsat mindre de senaste fem åren på att utbilda personalen.

Lennart Hedström är vd för TRR. Han säger inte emot Anders Kjellberg och tillägger.

– Arbetsmarknaden förändras och blir mer polariserad.

TRR:s vd tror att det kan finnas en annan förklaring till en del av utvecklingen och det är enligt honom att det skett en förändring av synen på lön, som innebär att alltfler tycker det är viktigt att göra nytta i samhället och arbeta för ett högre syfte. Det gör att lägre betalda jobb i offentlig sektor blivit mer populära.

Lennart Hedström säger också att kompetensutveckling i stor utsträckning handlar om att lära sig i det dagliga arbetet och av mentorer och arbetskamrater. Ren utbildning och kurser står bara för en tiondel av kompetensutvecklingen enligt honom.

– För individen har det aldrig varit viktigare att investera i sin egen anställningsbarhet. Det gäller att förbereda sig för nästa jobb även om man inte vet vad det är, säger TRR:s vd.

Unionens förhandlingschef Niklas Hjert ser samma utveckling som Anders Kjellberg beskriver. Han berättar att Unionen i många år kunnat se att företagen inte satsar tillräckligt på de anställdas kompetensutveckling. Hans bild är att företagen hela tiden arbetar med kompetensväxling och det innebär att de fortlöpande säger upp folk och anställer andra med ett kunnande som passar verksamheten bättre.

Läs mer: Många tror de får betala själva

– Företagen borde i stället satsa på kompetensutveckling av dem som redan är anställda. Det har många fördelar – bland annat känner de ju redan till företaget och verksamheten, säger Niklas Hjert.

Hans uppfattning är att både individen och företaget har ansvar för kompetensutvecklingen och han påpekar att för många tjänstemän behövs det en ordentlig kompetensutveckling för att kunna få en ny anställning med lika bra villkor om de förlorar jobbet i samband med nästa lågkonjunktur.

En del av förklaringen till att andelen som får det bättre ökat tror Niklas Hjert helt enkelt handlar om att det är lättare att förbättra sina villkor när man byter anställning. Dessutom tänker han sig att andelen som får det sämre delvis kan förklaras av att många efter finanskrisen fått jobb i offentlig sektor där lönerna är lägre.

Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppsson säger att företagen ägnar sig mycket åt kompetensutveckling. Det är en överlevnadsfråga eftersom det är svårt att få tag på kompetent personal. När det gäller kommentarer på TRR:s statistik hänvisar han till TRR.

Text: Göran Jacobsson

TRR

Trygghetsrådets uppdrag är att ordna nytt jobb åt tjänstemän i privat sektor, som förlorat jobbet på grund av arbetsbrist.

Det är en stiftelse som ägs av Svenskt Näringsliv och facken i PTK. 950 000 privatanställda tjänstemän jobbar i företag som är anslutna till TRR. Huvudkontoret finns i Stockholm och TRR har verksamhet på runt 40 platser i landet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Anställningsvillkor

Så får man äldre att stanna kvar på jobbet

Mer än hälften av tjänstemännen över 50 vill gå i pension i förtid. Här är några högst subjektiva tips på hur man ska få äldre att stanna på jobbet.
Johanna Rovira Publicerad 15 maj 2024, kl 06:01
Pension eller arbeta vidare? Så får du äldre att stanna kvar på arbetet. Till vänster ett cyklande äldre par, till höger en senior kvinna på kontor.
Pension eller jobba vidare? Nyckeln till att behålla erfaren personal är uppskattning och anpassning. Locka äldre arbetstagare med förmåner och flexibilitet. Förbättrar du arbetsmiljön så får du också äldre att stanna. Colourbox.

Pensionsåldern flyttas fram och vi förväntas jobba allt längre. Men vi vill inte – åtminstone inte vi som befunnit oss på arbetsmarknaden ett tag. TCO:s rapport visar att 52 procent av tjänstemännen i åldersspannet 50–67 vill gå tidigare än riktåldern för pension som för närvarande är 67 år.

Svenska Miljöinstitutet sammanställde för några år sedan strategier för att behålla 50-plussarna på arbetsmarknaden. De handlar om att skapa ett gott arbetsklimat där äldre känner sig uppskattade och efterfrågade, men också om flexibilitet och anpassningar av arbetsmiljön, enligt institutets arbetsmiljöspecialister.

Gott så. Det saknas dock mer konkreta exempel. Kollega kan därför erbjuda några anspråkslösa förslag på vad som skulle få åtminstone en snart 60-plussare att sluta tråna efter tidigare pension.

Visa äldre anställda uppskattning 

En åldersrelaterad bonus skulle garanterat få vilken 55-plussare som helst att känna sig uppskattad. Likaså att förlägga konferenser och dylikt på platser med tropiskt klimat, vilket gör underverk för artrosangripna leder. Vissa arbetsgivare har en extra semestervecka när man fyllt 40, men varför stanna där? Varför inte fortsätta att premiera åldrandet genom att även införa extra semesterveckor vid 50, 60 och 70?

Flexiblare arbetsuppgifter

Om man under de sista arbetsåren får koncentrera sig på det man är bäst på,  kan det innebära att man fortsätter jobba, konstaterar Svenska Miljöinstitutet. Att de seniora medarbetarna får första tjing på alla roliga arbetsuppgifter vore alltså rimligt, liksom att de slipper allt tradigt trökjobb.

Anpassning efter ålder

Det kan vara svårt att veta vad som egentligen avses med anpassning, men att byta ut fruktkorgarna mot skålar med gröna marmeladkulor kan vara ett steg i rätt riktning. 

Att anpassa kontorstiden efter dygnsrytmen hos äldre torde vara en självklarhet – låt 6–2 bli det nya 9–5. Texten i alla utskrifter, trycksaker och litteratur på kontoret ska dessutom vara minst tio punkter stor och oskicket att använda färgad text totalförbjuds.

Åldersmedveten kultur

För att få  mogna medarbetare att stanna längre i sin tjänst är det viktigt att deras kunskaper och erfarenheter tas till vara.  Att ungtuppar och ålderister som förlöjligar och fnissar åt äldres bidrag i diskussioner omedelbart förses med en dumstrut är minst lika viktigt. Medarbetare som mumlar i skägget bör dessutom få löneavdrag.

Man skulle också kunna inrätta en ny tjänst – åldersombudsman, vars arbetsuppgifter består i att bevaka de äldres intressen och serva de mognare medarbetarna på allehanda sätt efter personliga önskemål.

Bra arbetsmiljö åt alla 

Egna rum till alla vore rimligt eftersom kontorslandskap är förödande på alla upptänkliga sätt. Men åtminstone de som fyllt 55 borde omgående förses med egna rum för att slippa släpa runt på tunga kontorsattiraljer och komma undan tjattret på de öppna arbetsytorna.

Arbetsgivaren slipper därmed införa fler vilrum, eftersom  50-plussare då kan ta en behövlig paus på den obligatoriska soffan i det åldersanpassade egna rummet där de själva kan reglera värmen så att den är optimal för blodcirkulationen.

Den arbetsgivare som verkligen månar om sina till åren komna anställda ser, utöver ovanstående tips, också till att sätta guldkant på de sista ljuva arbetsåren genom att installera margaritamaskiner på varje våningsplan samt införa obligatoriska arbetsplatsträffar med powerpoint-presentationer av barnbarn och katter.

Anställningsvillkor

Bra jobb minskar risken att dö i förtid

David Österberg Publicerad 14 september 2023, kl 06:30
Bra jobb minskar risken att dö i förtid
En man håller sig för huvudet framför sin dator. Oskarp bild.
Bra jobb minskar risken att dö i förtid