Hoppa till huvudinnehåll
Anställningsvillkor

Fler får sämre villkor på nytt jobb

Trots högkonjunkturen satsar företagen inte tillräckligt på personalens kompetensutveckling. Statistik från Trygghetsrådet visar att en allt större andel av uppsagda tjänstemän får sämre villkor i sina nya jobb.
Publicerad
Andelen som fått det sämre har ökat drygt 5 procentenheter medan de som har lika eller bättre villkor minskat från runt 75 procent av alla till strax under 70 procent. Källa: TRR

Det är professor Anders Kjellberg vid Lunds universitet som kommit fram till att arbetsgivarna inte satsar på de anställdas kompetensutveckling. Han är expert på arbetsmarknadsfrågor.

– Statistiken tyder på att företagen försummar kompetensutveckling för sina anställda, säger han.

Diagrammet ovan visar att en allt större andel av de uppsagda får sämre villkor när de får en ny anställning och materialet visar också att andelen som får det bättre ökar medan de som får liknande villkor minskar. Sammantaget ökar de som får det sämre mer än den sammanslagna gruppen med lika eller bättre villkor.

Läs mer: Så funkar Trygghetsrådet

Diagrammet tar sin början 2009 – året efter finanskrisen. 2009 tog Trygghetsrådet – TRR – hand om 20 000 uppsagda tjänstemän. Med förbättrad ekonomi har antalet succesivt sjunkit och i år är det omkring 10 000 uppsagda som TRR jobbar med. Under hela perioden har ungefär 90 procent av dem som förlorat sin anställning fått nytt jobb.

Läs mer: Kvinnor får oftare nytt jobb

Anders Kjellberg betecknar förändringarna som tydliga. Han säger att digitalisering och flytt till andra länder gör att en hel del jobb försvinner på mellannivå medan andra nya jobb fordrar annan kompetens.

Han tänker sig att de som anser att de fått ett bättre jobb fått mer kvalificerade arbetsuppgifter, högre lön och mer inflytande medan de som tycker att de fått sämre jobb har hamnat i mindre kvalificerat jobb med lägre lön och ett mer styrt arbete.

Anders Kjellberg säger att orsaken till att en del får sämre jobb är att de inte fått den kompetensutveckling som krävs i ett föränderligt arbetsliv medan de som fått det bättre får det i åtminstone viss utsträckning eftersom många arbetsgivare har svårt att hitta folk till avancerade arbeten.

Han pekar på Ikea som både säger upp och anställer i stor omfattning. Hans åsikt är att de som redan har jobb på Ikea borde få chansen att utbilda sig till de nya jobben.

Läs mer: Varselvåg inte tecken på lågkonjunktur

Dessutom pekar Anders Kjellberg på en undersökning som fackförbundet Sveriges Ingenjörer gjort. Den visar att företagen satsat mindre de senaste fem åren på att utbilda personalen.

Lennart Hedström är vd för TRR. Han säger inte emot Anders Kjellberg och tillägger.

– Arbetsmarknaden förändras och blir mer polariserad.

TRR:s vd tror att det kan finnas en annan förklaring till en del av utvecklingen och det är enligt honom att det skett en förändring av synen på lön, som innebär att alltfler tycker det är viktigt att göra nytta i samhället och arbeta för ett högre syfte. Det gör att lägre betalda jobb i offentlig sektor blivit mer populära.

Lennart Hedström säger också att kompetensutveckling i stor utsträckning handlar om att lära sig i det dagliga arbetet och av mentorer och arbetskamrater. Ren utbildning och kurser står bara för en tiondel av kompetensutvecklingen enligt honom.

– För individen har det aldrig varit viktigare att investera i sin egen anställningsbarhet. Det gäller att förbereda sig för nästa jobb även om man inte vet vad det är, säger TRR:s vd.

Unionens förhandlingschef Niklas Hjert ser samma utveckling som Anders Kjellberg beskriver. Han berättar att Unionen i många år kunnat se att företagen inte satsar tillräckligt på de anställdas kompetensutveckling. Hans bild är att företagen hela tiden arbetar med kompetensväxling och det innebär att de fortlöpande säger upp folk och anställer andra med ett kunnande som passar verksamheten bättre.

Läs mer: Många tror de får betala själva

– Företagen borde i stället satsa på kompetensutveckling av dem som redan är anställda. Det har många fördelar – bland annat känner de ju redan till företaget och verksamheten, säger Niklas Hjert.

Hans uppfattning är att både individen och företaget har ansvar för kompetensutvecklingen och han påpekar att för många tjänstemän behövs det en ordentlig kompetensutveckling för att kunna få en ny anställning med lika bra villkor om de förlorar jobbet i samband med nästa lågkonjunktur.

En del av förklaringen till att andelen som får det bättre ökat tror Niklas Hjert helt enkelt handlar om att det är lättare att förbättra sina villkor när man byter anställning. Dessutom tänker han sig att andelen som får det sämre delvis kan förklaras av att många efter finanskrisen fått jobb i offentlig sektor där lönerna är lägre.

Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppsson säger att företagen ägnar sig mycket åt kompetensutveckling. Det är en överlevnadsfråga eftersom det är svårt att få tag på kompetent personal. När det gäller kommentarer på TRR:s statistik hänvisar han till TRR.

Text: Göran Jacobsson

TRR

Trygghetsrådets uppdrag är att ordna nytt jobb åt tjänstemän i privat sektor, som förlorat jobbet på grund av arbetsbrist.

Det är en stiftelse som ägs av Svenskt Näringsliv och facken i PTK. 950 000 privatanställda tjänstemän jobbar i företag som är anslutna till TRR. Huvudkontoret finns i Stockholm och TRR har verksamhet på runt 40 platser i landet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Anställningsvillkor

7 fördelar med kollektivavtal

Facken tjatar om nyttan med kollektivavtal. Men vad är det som är så bra med dem – egentligen? Här är sju fördelar med ett kollektivavtal.
David Österberg Publicerad 23 april 2026, kl 06:01
Semester och extra semesterdagar
Med kollektivavtal kan du få fler semesterdagar än de lagstadgade. Tjänstepension är en annan förmån. Colourbox

1. Tjänstepension

Alla som jobbar tjänar in till sin allmänna pension. Om du har kollektivavtal är du dessutom garanterad tjänstepension. Vanligast är att arbetsgivaren betalar in 4,5 procent av din lön varje månad.

2. Löneförhandling

Med kollektivavtal är du garanterad en årlig översyn av din lön. Då ska arbetsgivaren gå igenom din prestation och lön. Ibland innehåller avtalet en garanterad individuell höjning.

3. Övertidsersättning och OB

Det finns ingen lag som ger dig extrapengar när du jobbar övertid eller obekväma arbetstider. Med kollektivavtal har du rätt till övertids- och OB-ersättning.

4. Ingångslön

I Sverige finns inga lagstadgade minimilöner. I flera kollektivavtal finns dock lägstalöner som arbetsgivarna förbinder sig att betala.

5. Extra semester

Alla har laglig rätt till 25 semesterdagar per år. Med ett kollektivavtal har du ofta rätt till fler dagar än så. Dessutom får du högre semestertillägg med kollektivavtal än utan.

6. Föräldralön

  De flesta kollektivavtal ger dig föräldralön när du är föräldraledig. Den innebär att du, tillsammans med ersättningen från Försäkringskassan, kan få 90 procent av lönen i tre till sex månader medan du tar hand om ditt barn. Kollektivavtalen innehåller också andra försäkringar som ger extra skydd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist och dödsfall. 

7. Inflytande

Har ni kollektivavtal på jobbet kan ni bilda fackklubb. Det är ett av de mest kraftfulla sätten att få vara med och påverka. Att ha klubb möjliggör organisering och ger rättigheter och skydd till den som tar ett fackligt uppdrag.