Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så tar du hand om din datorkropp

Gamnacke och musarm. När datorerna kom till kontoren kom också fysiska problem. Och de ser ut att förvärras. I dag har till och med barn besvär som läkarna tidigare bara såg hos vuxna.
David Österberg Publicerad
Kkolosov/Colourbox
Så mycket som varannan datoranvändare har problem med musarm. Kkolosov/Colourbox

Under decennier förknippade vi förslitningsskador med fysiskt tunga jobb. Målare, städerskor, snickare och undersköterskor drabbades av smärtor efter åratal av tunga lyft och ensidiga arbetsmoment.

Men på 90-talet kom datorerna till kontoren och tjänstemän började få besvär som musarm, gamnacke och skärmögon. I dag finns undersökningar som visar att varannan datoranvändare drabbas av musarm.

– Problemet är att besvären smyger sig på. Det gör att många väntarför länge med att söka hjälp. Man känner att man har lite ont, men tycker inte att det är så allvarligt eller att man har tid. Men ju längre man går med ett besvär, desto längre tid tar det att fixa, säger Vibeke Veslehaug, kiropraktor på Engelbrekts kiropraktorcenter.

Hon och hennes kollegor behandlar dagligen patienter med besvär efter alltför många timmar vid skärmar. Och de märker tydligt att problemen drabbar allt yngre.

– Jag träffar ofta 8–9-åringar, ibland ännu yngre barn, som har besvär som vi tidigare bara sett hos vuxna. Där måste vi som vuxna ta ansvar för deras skärmtid. Men vi måste också vara goda förebilder och kanske begränsa vår egen skärmtid.

Vibeke Veslehaugs råd till kontorsarbetare är att byta position ofta och ta korta, regelbundna pauser.

– Det allra viktigaste är att tänka förebyggande. Ha ett höj- och sänkbart skrivbord, ställ skärmen i ögonhöjd, ta regelbundna pauser och gör en enkel övning. Om man har ont tycker jag att man ska söka hjälp för att få råd och behandling.

5 saker att tänka på för att behålla hälsan

ÖGON

Det kan vara jobbigt att titta på en skärm flera timmar i sträck. Ögonen kan bli irriterade och torra. Ett sätt att minska risken är att sänka skärmen eftersom ögonspringan då blir något mindre. Det är också bra att då och då titta bort från skärmen och i stället titta på något från långt håll. Bra belysning är också viktigt. Skärmen ska dessutom placeras så att dagsljuset kommer från sidan för att undvika solblänk.

Det kan också vara smart att förstora texten så att den blir lättare att läsa. Den som behöver särskilt anpassade glasögon för skärmarbete ska få det av sin arbetsgivare.

ÖRON

Det bullrar mer än man kanske tror på kontor. Datorns fläkt susar och dessutom låter skrivare, telefoner och ventilation. Kontorsbuller kan orsaka stress, trötthet och koncentrationssvårigheter. Hörselkåpor kan vara effektiva för att utestänga ljud, men det är också viktigt att kontorsmiljöer planeras så att akustiken är optimal.

HUD

Det råder delade meningar kring hur mycket bildskärmsarbete påverkar huden. De flesta hudläkare och forskare verkar överens om att det inte orsakar eksem. Det finns dock undersökningar som tyder på att långvarigt datorarbete kan förvärra hudsjukdomar i ansiktet eller orsaka het och torr hud. Lösningen kan vara många pauser, att inte ha för många datorer på samtidigt och att smörja huden med kräm.

NACKE & RYGG

Nackbesvär orsakat av datorarbete är vanligt. Det är viktigt att ha skärmen i rätt höjd för att undvika att nacken böjs för mycket. Blicken bör vara ungefär i mitten av skärmen. Regelbundna pauser och stretchövningar motverkar också smärtor i nacken. Den som har ett höj- och sänkbart skrivbord kan med fördel växla mellan att sitta och stå.

HAND & UNDERARM

Musarm är ett av de vanligaste problemen för den som sitter mycket vid datorn. Det orsakas av att handen under lång tid hålls i ett onaturligt läge och av att musklerna i armar och fingrar blir överansträngda av små, upprepade rörelser. Symptomen är bland annat smärta och stelhet i handen och armen. Kortkommandon, olika modeller av datormöss, smalare tangentbord och varierad arbetsställning kan hjälpa.

Läs mer: Därför får du musarm

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält