Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så tar du hand om din datorkropp

Gamnacke och musarm. När datorerna kom till kontoren kom också fysiska problem. Och de ser ut att förvärras. I dag har till och med barn besvär som läkarna tidigare bara såg hos vuxna.
David Österberg Publicerad
Kkolosov/Colourbox
Så mycket som varannan datoranvändare har problem med musarm. Kkolosov/Colourbox

Under decennier förknippade vi förslitningsskador med fysiskt tunga jobb. Målare, städerskor, snickare och undersköterskor drabbades av smärtor efter åratal av tunga lyft och ensidiga arbetsmoment.

Men på 90-talet kom datorerna till kontoren och tjänstemän började få besvär som musarm, gamnacke och skärmögon. I dag finns undersökningar som visar att varannan datoranvändare drabbas av musarm.

– Problemet är att besvären smyger sig på. Det gör att många väntarför länge med att söka hjälp. Man känner att man har lite ont, men tycker inte att det är så allvarligt eller att man har tid. Men ju längre man går med ett besvär, desto längre tid tar det att fixa, säger Vibeke Veslehaug, kiropraktor på Engelbrekts kiropraktorcenter.

Hon och hennes kollegor behandlar dagligen patienter med besvär efter alltför många timmar vid skärmar. Och de märker tydligt att problemen drabbar allt yngre.

– Jag träffar ofta 8–9-åringar, ibland ännu yngre barn, som har besvär som vi tidigare bara sett hos vuxna. Där måste vi som vuxna ta ansvar för deras skärmtid. Men vi måste också vara goda förebilder och kanske begränsa vår egen skärmtid.

Vibeke Veslehaugs råd till kontorsarbetare är att byta position ofta och ta korta, regelbundna pauser.

– Det allra viktigaste är att tänka förebyggande. Ha ett höj- och sänkbart skrivbord, ställ skärmen i ögonhöjd, ta regelbundna pauser och gör en enkel övning. Om man har ont tycker jag att man ska söka hjälp för att få råd och behandling.

5 saker att tänka på för att behålla hälsan

ÖGON

Det kan vara jobbigt att titta på en skärm flera timmar i sträck. Ögonen kan bli irriterade och torra. Ett sätt att minska risken är att sänka skärmen eftersom ögonspringan då blir något mindre. Det är också bra att då och då titta bort från skärmen och i stället titta på något från långt håll. Bra belysning är också viktigt. Skärmen ska dessutom placeras så att dagsljuset kommer från sidan för att undvika solblänk.

Det kan också vara smart att förstora texten så att den blir lättare att läsa. Den som behöver särskilt anpassade glasögon för skärmarbete ska få det av sin arbetsgivare.

ÖRON

Det bullrar mer än man kanske tror på kontor. Datorns fläkt susar och dessutom låter skrivare, telefoner och ventilation. Kontorsbuller kan orsaka stress, trötthet och koncentrationssvårigheter. Hörselkåpor kan vara effektiva för att utestänga ljud, men det är också viktigt att kontorsmiljöer planeras så att akustiken är optimal.

HUD

Det råder delade meningar kring hur mycket bildskärmsarbete påverkar huden. De flesta hudläkare och forskare verkar överens om att det inte orsakar eksem. Det finns dock undersökningar som tyder på att långvarigt datorarbete kan förvärra hudsjukdomar i ansiktet eller orsaka het och torr hud. Lösningen kan vara många pauser, att inte ha för många datorer på samtidigt och att smörja huden med kräm.

NACKE & RYGG

Nackbesvär orsakat av datorarbete är vanligt. Det är viktigt att ha skärmen i rätt höjd för att undvika att nacken böjs för mycket. Blicken bör vara ungefär i mitten av skärmen. Regelbundna pauser och stretchövningar motverkar också smärtor i nacken. Den som har ett höj- och sänkbart skrivbord kan med fördel växla mellan att sitta och stå.

HAND & UNDERARM

Musarm är ett av de vanligaste problemen för den som sitter mycket vid datorn. Det orsakas av att handen under lång tid hålls i ett onaturligt läge och av att musklerna i armar och fingrar blir överansträngda av små, upprepade rörelser. Symptomen är bland annat smärta och stelhet i handen och armen. Kortkommandon, olika modeller av datormöss, smalare tangentbord och varierad arbetsställning kan hjälpa.

Läs mer: Därför får du musarm

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.