Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Vill att HD prövar dom om uppsägningstid

Sex eller tolv månaders uppsägningstid? Sex, säger Almega och Arbetsdomstolen. Tolv, säger Unionen. Nu vill Unionen att Högsta domstolen avgör frågan.
David Österberg Publicerad
Colourbox
Colourbox

Allt började 2011. Fyra Unionenmedlemmar blev uppsagda från sina jobb vid ISS facility services. Samtliga hade ett par år tidigare följt med när ISS tog över växel, reception och vaktmästeri från deras tidigare arbetsgivare, Astra zeneca och Apoteket AB.

Vid uppsägningen hade alla fyllt 55 år och sammanlagt varit anställda mellan 13 och 41 år. Unionen ansåg därför att kollektivavtalets dubbla uppsägningstid, tolv månader, skulle gälla. Almega hävdade att den längre uppsägningstiden inte gäller vid övergång av verksamhet.

2012 drev Unionen målet till Arbetsdomstolen, AD. AD skickade frågan vidare till EU-domstolen för ett förhandsbesked på grund av EU:s överlåtelsedirektiv. Beskedet kom 2017 och var så öppet för tolkning att både Almega och Unionen utropade sig till segrare.

Läs mer: Unionen vann i EU-domstolen

Ett år senare, våren 2018, hade AD tolkat beskedet och gick på Almegas linje: dubbel uppsägningstid kräver tio års anställningstid hos den nya arbetsgivaren.

Läs mer: Unionen förlorade tvist om uppsägningstid

Men Unionen ger inte upp. Under torsdagen lämnade förbundet en resningsansökan till Högsta domstolen. Enligt Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen, är frågan så principiellt viktig att Unionen inte kan acceptera domen från AD.

– Att Unionen i ett enskilt ärende begär resning betyder inte att vi inte har tilltro till Arbetsdomstolen. I det här fallet bedömer vi att Arbetsdomstolen inte gjort en riktig tolkning av EU-domstolens avgörande. Därför begär vi nu resning hos Högsta domstolen, säger han.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.