Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Ny funktion ska minska sjukskrivningar

Det kan ta lång tid att komma igen efter att ha gått in i väggen. Men tack vare rehabkoordinatorn på pappersbruket Billerud Korsnäs blev Lottas sjukfrånvaro kort. Insatserna fick även positiva effekter på arbetsplatsen.
Sofia Broomé Publicerad
Per Knutsson
Tack vare rehabkoordinatorn Åsa Allerstav Pettersson och HR-partnern Susanne Eriksson kunde företaget tidigt stötta Lotta genom att se över bemannngssituationen. Per Knutsson

Vi passerar in genom de vita snurrgrindarna till pappersbruket Billerud Korsnäs i Skärblacka. På andra sidan den smala bron över Motala ström bolmar vattenångan ur brukets skorstenar. Här passerar företagets 730 anställda alla tider på dygnet med sina gula hjälmar, hörselkåpor och jackor i signalfärger.

Rehabkoordinatorn Åsa Allerstav Petterssons hjälm är dock grön, eftersom hon även jobbar som företagssköterska. Hon och HR-partnern Susanne Eriksson ska träffa Lotta, som har arbetat på bruket i 18 år. Lotta jobbar som underhållsplanerare men i juli 2016 blev hon sjukskriven på grund av stress. Under flera år hade hennes tjänst byggts på med fler och fler arbetsuppgifter. Lotta kände sig splittrad, stressad och alltid på väg.

Som rehabkoordinator ser jag inte bara på måendet utan på hela sammanhanget

Tack vare den rehabiliteringsinsats som Åsa ledde och som Susanne medverkade i, jobbar Lotta heltid igen. Lotta möter oss på andra sidan bron.

– Att jag blev sjuk var mycket på grund av att jag tycker att mitt jobb är så roligt, säger Lotta.

Under ett halvår hade hon funderat på att kontakta Åsa, eftersom hon mådde dåligt men det var först under den hälsokontroll som görs vart tredje år som de fick kontakt.

– Redan när jag fick dina svar på enkäten som jag skickade ut såg jag varningssignaler. Du svarade att du kände en oförklarlig trötthet, hade ont i nacken och huvudvärk och sällan eller aldrig kände att du hade tid att utföra dina arbetsuppgifter. När du kom till mig frågade jag: ”Hur ÄR det egentligen?”.

– Jag tror att jag började gråta då men jag kände att jag kunde lita på dig, säger Lotta.

– Det är viktigt att kunna höra det som inte sägs, eftersom många som har blivit sjuka känner sig väldigt utelämnade, säger Åsa.

Efter en vecka tog de in chefen och HR för ett möte.

– Vi sållade bland dina arbetsuppgifter och sköt fram en del uppgifter till efter semestern. Jag tyckte att det var väldigt jobbigt att inte klara av att göra mitt jobb, att inte räcka till. För mig tog det drygt sex veckor att fatta att jag behövde vara sjukskriven. En del av mina anhöriga känner fortfarande inte till att jag har varit sjukskriven, säger Lotta.

Hennes man och två barn vet ju om det men inte kretsen utanför. Därför kallar vi henne Lotta här i reportaget. Det är inte hennes riktiga namn.

När hon kom tillbaka efter fyra veckors semester och fortfarande inte kunde sova samlade Åsa läkare, sjukgymnast, beteendevetare, hälsoutvecklare, HR och berörd chef till ett möte med Lotta.

– Det som skiljer mitt jobb som rehabkoordinator från jobbet som sjuksköterska är att jag inte bara tittar på måendet som ett isolerat spår utan på hela sammanhanget som individen befinner sig i. Det blev tydligt att Lotta hade ett omöjligt uppdrag med en organisation där alla gjorde allt. Cheferna såg det och kunde snabbt ta tag i situationen.

Som rehabkoordinator är det viktigt att veta vilka kunskaper teamet som jobbar med rehabiliteringen har. Åsa är certifierad rehabkoordinator men det är förmodligen 30 års erfarenhet som sjuksköterska och chef på landstinget som väger tyngst.

– Du kan säga ifrån när det behövs och man lyssnar på dig, säger Lotta.

Lotta hade inte varit sjukskriven mycket innan den där dagen i juli för två år sedan. Många korttidssjukskrivningar är annars ett av de kriterier som får Åsa att agera.

För cheferna och för oss på HR är det skönt att ha Åsa som spindeln i nätet

– Mitt uppdrag är att rehabilitera dem med hög sjukfrånvaro. Den som är sjukskriven mer än fem gånger under ett år ska kontakta mig. Många av dem som är långtidssjukskrivna, alltså sjukskrivna mer än 60 dagar, arbetar jag också med. Just nu är de 10-12 personer. Korttidssjukskrivningarna står dock för merparten av sjukskrivningarna. Den totala sjukfrånvaron är runt tre procent och långtidssjukskrivningarna står bara för 0,8 procent, säger HR-partnern Susanne Eriksson och fortsätter:

– För cheferna och för oss på HR är det väldigt skönt att ha Åsa som spindeln i nätet med kunskap om de specialistkompetenser som finns, förutom att hon gör de första medicinska bedömningarna. I Lottas fall kunde vi på HR väldigt tidigt börja titta på bemanningssituationen, säger Susanne.

– Åsa har strukturerat upp i kaoset. Fokus flyttade från mig ut till organisationen, säger Lotta.

Lotta blev halvtidssjukskriven under den andra halvan av 2016. Efter årsskiftet jobbade hon 75 procent och vid påsk var hon tillbaka på heltid. Det är hon fortfarande. Lottas avdelning har organiserats om. Bland annat har ytterligare två personer anställts och Lotta har fått tydligare och färre arbetsuppgifter.

– Jag kan sitta still på stolen nu och vet att jag kan ringa Åsa om det blir fördjävligt.

– Och jag har dig på min bevakningslista och ringer och kollar dig några gånger per termin. Vid större förändringar har jag ibland behövt stötta dig för att hålla dig kvar på banan, säger Åsa.

Man kan faktiskt säga att tack vare Lottas sjukskrivning och Åsas rehabiliteringskoordinerande blev både Lotta och hennes avdelning friska.

Koordinator kan bli lagkrav

Mellan 2010 och 2016 fördubblades utgifterna för sjukskrivningar i Sverige. Psykisk ohälsa var den vanligaste orsaken och de flesta som sjukskrevs var kvinnor.

2016 enades regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om fem insatsområden för att minska sjukskrivningarna. En av insatserna var att i rehabiliteringssyfte införa en funktion för koordinering mellan vården, arbetsgivare, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunen.

Försöken med rehabkoordinatorer har haft mycket positiva effekter på sjukskrivningsprocesserna, enligt regeringens utvärdering.

Regeringen vill därför enligt en lagrådsremiss att det från den andra januari 2019 ska bli lag på att landstingen erbjuder koordineringsinsatser för rehabilitering av sjukskrivna.

Kritiska röster har höjts mot att landstingen genom rehabkoordinatorerna tar över Försäkringskassans arbetsuppgifter, eftersom Försäkringskassan har det samordnande ansvaret vid sjukskrivningar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Dags för skärmtid för vuxna?

Skrollar du bort ditt liv? Hjärnforskaren Sissela Nutley har satt upp skärmtid för sig själv och tipsar om hur du tar kontroll över apparna.
Elisabeth Brising Publicerad 10 juni 2025, kl 06:01
Sissela Nutley mobil
Sissela Nutley är hjärnforskare och tipsar om hur vuxna och barn kan få mer kontroll över skärmtiden. Foto: Lina Eidenbeg Adamo/Shutterstock

Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.

– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.

Hälsorisker med hög skärmtid

Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.

Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.

– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.

Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:

– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?

Får du en för ensidig bild av omvärlden?

Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.

– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?

Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?

– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.

Skapar dopamin och begär efter mer

”Once you pop you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.

Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.

– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.

Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.

Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.

– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.

4 tips: Så stoppar du skärmsuget  

1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål. 

2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.

3. Stäng av notiser. 

4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm. 

Gör det svårare att öppna mobilen

Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.

– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.

Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.

– Då blir det tråkigt!

Tar tid att sluta söka kickar

Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.

– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.

Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.

– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”

Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley. 

Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter. 

Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.

Lästips: 

Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley. 

Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.