Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Ny funktion ska minska sjukskrivningar

Det kan ta lång tid att komma igen efter att ha gått in i väggen. Men tack vare rehabkoordinatorn på pappersbruket Billerud Korsnäs blev Lottas sjukfrånvaro kort. Insatserna fick även positiva effekter på arbetsplatsen.
Sofia Broomé Publicerad
Per Knutsson
Tack vare rehabkoordinatorn Åsa Allerstav Pettersson och HR-partnern Susanne Eriksson kunde företaget tidigt stötta Lotta genom att se över bemannngssituationen. Per Knutsson

Vi passerar in genom de vita snurrgrindarna till pappersbruket Billerud Korsnäs i Skärblacka. På andra sidan den smala bron över Motala ström bolmar vattenångan ur brukets skorstenar. Här passerar företagets 730 anställda alla tider på dygnet med sina gula hjälmar, hörselkåpor och jackor i signalfärger.

Rehabkoordinatorn Åsa Allerstav Petterssons hjälm är dock grön, eftersom hon även jobbar som företagssköterska. Hon och HR-partnern Susanne Eriksson ska träffa Lotta, som har arbetat på bruket i 18 år. Lotta jobbar som underhållsplanerare men i juli 2016 blev hon sjukskriven på grund av stress. Under flera år hade hennes tjänst byggts på med fler och fler arbetsuppgifter. Lotta kände sig splittrad, stressad och alltid på väg.

Som rehabkoordinator ser jag inte bara på måendet utan på hela sammanhanget

Tack vare den rehabiliteringsinsats som Åsa ledde och som Susanne medverkade i, jobbar Lotta heltid igen. Lotta möter oss på andra sidan bron.

– Att jag blev sjuk var mycket på grund av att jag tycker att mitt jobb är så roligt, säger Lotta.

Under ett halvår hade hon funderat på att kontakta Åsa, eftersom hon mådde dåligt men det var först under den hälsokontroll som görs vart tredje år som de fick kontakt.

– Redan när jag fick dina svar på enkäten som jag skickade ut såg jag varningssignaler. Du svarade att du kände en oförklarlig trötthet, hade ont i nacken och huvudvärk och sällan eller aldrig kände att du hade tid att utföra dina arbetsuppgifter. När du kom till mig frågade jag: ”Hur ÄR det egentligen?”.

– Jag tror att jag började gråta då men jag kände att jag kunde lita på dig, säger Lotta.

– Det är viktigt att kunna höra det som inte sägs, eftersom många som har blivit sjuka känner sig väldigt utelämnade, säger Åsa.

Efter en vecka tog de in chefen och HR för ett möte.

– Vi sållade bland dina arbetsuppgifter och sköt fram en del uppgifter till efter semestern. Jag tyckte att det var väldigt jobbigt att inte klara av att göra mitt jobb, att inte räcka till. För mig tog det drygt sex veckor att fatta att jag behövde vara sjukskriven. En del av mina anhöriga känner fortfarande inte till att jag har varit sjukskriven, säger Lotta.

Hennes man och två barn vet ju om det men inte kretsen utanför. Därför kallar vi henne Lotta här i reportaget. Det är inte hennes riktiga namn.

När hon kom tillbaka efter fyra veckors semester och fortfarande inte kunde sova samlade Åsa läkare, sjukgymnast, beteendevetare, hälsoutvecklare, HR och berörd chef till ett möte med Lotta.

– Det som skiljer mitt jobb som rehabkoordinator från jobbet som sjuksköterska är att jag inte bara tittar på måendet som ett isolerat spår utan på hela sammanhanget som individen befinner sig i. Det blev tydligt att Lotta hade ett omöjligt uppdrag med en organisation där alla gjorde allt. Cheferna såg det och kunde snabbt ta tag i situationen.

Som rehabkoordinator är det viktigt att veta vilka kunskaper teamet som jobbar med rehabiliteringen har. Åsa är certifierad rehabkoordinator men det är förmodligen 30 års erfarenhet som sjuksköterska och chef på landstinget som väger tyngst.

– Du kan säga ifrån när det behövs och man lyssnar på dig, säger Lotta.

Lotta hade inte varit sjukskriven mycket innan den där dagen i juli för två år sedan. Många korttidssjukskrivningar är annars ett av de kriterier som får Åsa att agera.

För cheferna och för oss på HR är det skönt att ha Åsa som spindeln i nätet

– Mitt uppdrag är att rehabilitera dem med hög sjukfrånvaro. Den som är sjukskriven mer än fem gånger under ett år ska kontakta mig. Många av dem som är långtidssjukskrivna, alltså sjukskrivna mer än 60 dagar, arbetar jag också med. Just nu är de 10-12 personer. Korttidssjukskrivningarna står dock för merparten av sjukskrivningarna. Den totala sjukfrånvaron är runt tre procent och långtidssjukskrivningarna står bara för 0,8 procent, säger HR-partnern Susanne Eriksson och fortsätter:

– För cheferna och för oss på HR är det väldigt skönt att ha Åsa som spindeln i nätet med kunskap om de specialistkompetenser som finns, förutom att hon gör de första medicinska bedömningarna. I Lottas fall kunde vi på HR väldigt tidigt börja titta på bemanningssituationen, säger Susanne.

– Åsa har strukturerat upp i kaoset. Fokus flyttade från mig ut till organisationen, säger Lotta.

Lotta blev halvtidssjukskriven under den andra halvan av 2016. Efter årsskiftet jobbade hon 75 procent och vid påsk var hon tillbaka på heltid. Det är hon fortfarande. Lottas avdelning har organiserats om. Bland annat har ytterligare två personer anställts och Lotta har fått tydligare och färre arbetsuppgifter.

– Jag kan sitta still på stolen nu och vet att jag kan ringa Åsa om det blir fördjävligt.

– Och jag har dig på min bevakningslista och ringer och kollar dig några gånger per termin. Vid större förändringar har jag ibland behövt stötta dig för att hålla dig kvar på banan, säger Åsa.

Man kan faktiskt säga att tack vare Lottas sjukskrivning och Åsas rehabiliteringskoordinerande blev både Lotta och hennes avdelning friska.

Koordinator kan bli lagkrav

Mellan 2010 och 2016 fördubblades utgifterna för sjukskrivningar i Sverige. Psykisk ohälsa var den vanligaste orsaken och de flesta som sjukskrevs var kvinnor.

2016 enades regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om fem insatsområden för att minska sjukskrivningarna. En av insatserna var att i rehabiliteringssyfte införa en funktion för koordinering mellan vården, arbetsgivare, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunen.

Försöken med rehabkoordinatorer har haft mycket positiva effekter på sjukskrivningsprocesserna, enligt regeringens utvärdering.

Regeringen vill därför enligt en lagrådsremiss att det från den andra januari 2019 ska bli lag på att landstingen erbjuder koordineringsinsatser för rehabilitering av sjukskrivna.

Kritiska röster har höjts mot att landstingen genom rehabkoordinatorerna tar över Försäkringskassans arbetsuppgifter, eftersom Försäkringskassan har det samordnande ansvaret vid sjukskrivningar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så överlever du vinterns mörker – expertens bästa tips

Hör du till dem som har svårt att klara av den här årstiden och blir nedstämd, orkeslös och trött? Ljus- och sömnforskaren Arne Lowden vet hur man överlever vinterns mörker.
Publicerad 20 november 2024, kl 06:01
En leende kvinna på ljust kontor, till vänster. Till höger en mörk landsväg, vinter och kvällstid.
Så fångar du ljuset i vintermörkret. Dagsljus har betydligt bättre effekt på ditt mående än lampor. Även om du får dagsljuset från ett fönster. Foto: Colourbox.

Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.

Arne Lowden.
Arne Lowden. Foto: Privat.

Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.

Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.

Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.

– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas

införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.

Så påverkar mörkret din hälsa

Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.

– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.

Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.

– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.

Tips för att må bättre under vintern

I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.

– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.

Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.

– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.

Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.

– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.

Han förordar det även vintertid. 

– Skaffa bara ett sittunderlag.

Ljusbrist negativt för humöret

Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.

– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.

Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?

– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.

Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.

– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.

Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.

Text: KATARINA MARKIEWICZ

Maxa ditt ljusintag på jobbet

 

1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.

2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.

3. Möten och samtal utomhus.

4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.

5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?

 

Källa: Arne Lowden